Hoppa till huvudinnehåll

Dokumentär: Våra adliga släkter blir färre men adelsmännen blir fler

Grind till barockpalatset i Sarflax uppfördes på 1600-talet.
Alla adliga äger inte stora herrgårdar, men fortfarande står några av de gamla slotten kvar. Barockpalatset i Sarflax uppfördes på 1600-talet. Grind till barockpalatset i Sarflax uppfördes på 1600-talet. Bild: Vidi-Press Oy Adel,Grind,sarflax

Adelskapet i Finland, och lite i Sverige också, synas i Matts Dumells nya dokumentär “Det förpliktande arfvet” på Yle Fem.

Titeln på dokumentären kanske får någon tittare att tro att det är fråga om ett avslöjande skandalreportage om adelskapets vilda Rolls Royce-framfart på mindre bemedlade medborgares bekostnad.

Så är dock inte fallet, titeln syftar på det gamla talesättet “Noblesse oblige” och programmet är en intressant inblick i adelskapet av i dag, belyst ur många synvinklar.

Att vara adlig förpliktar förvisso i en del fall till att ta hand om gårdar och förvalta förmögenhet samt upprätthålla en aristokratisk finess i bilden utåt.

Men alla adliga är inte förmögna eller igenkännbara på nån viss sorts halsduk. Matts Dumell tyckte att det inte gjorts ett dylikt program om adelskapet så han tog tag i saken själv.

- Gud och adeln var ungefär de enda ämnen jag inte gjort något på under de senaste 25 åren, skrattar Dumell.

- Jag hade inte förstått hur livskraftig den där traditionen är och hur många representanter för adel och ridderskap det finns i Finland, säger Dumell.

En ung C.G.E. Mannerheim.
Friherre Carl Gustaf Mannerheim. En ung C.G.E. Mannerheim. Bild: Mannerheim-museet gustaf mannerheim,Carl Gustaf Mannerheim

Många av dem Dumell kontaktade ville eller vågade dock inte vara med i programmet.

- För att göra en dokumentär om ett slutet sällskap, såsom man kan kalla adeln, så måste man få ‘access’. Det är A och O. Och när du väl har fått det så kan du samarbeta och får kontakter och folk kanske ställer upp på intervju, säger Dumell.

- Inte var det enkelt att övertala dem och inte gick det riktigt så där som i Strömsö. Nog fick jag litet jobba och göra kompromisser, berättar han.

Många av de adliga sitter också på gårdar, gods, säterier där det finns en massa värdefullt som de inte vill visa utåt på tv.

- Så där stötte jag på patrull flera gånger, berättar Dumell.

(Artikeln fortsätter efter faktarutan).

Faktaruta: Adelskapet i siffror

* Det finns 6800 adliga i Finland och de flesta har någon anknytning till Riddarhuset.

* Det finns 175 adliga ätter och det är de högadliga ätterna som decimerats mest med åren.

* Minst sexton adelssläkter kommer att utslockna under följande generation.

* De kändaste adelsmännen vi minns i Finland är Mannerheim och Svinhufvud som båda var presidenter.

* Alla adliga har inte namn som man direkt skulle ana att är adliga.

* Till de vanligaste adliga namnen hör t.ex. Schauman, Blåfield, Aminoff och Ehrnrooth.

* Ehrnrootharna har fyrfaldigats på hundra år.

Adeln i Finland är stolt över sina titlar och sin släktbakgrund, men det är inget man skryter med eller i onödan vill lyfta upp i det dagliga livet.

Det är så att säga en privat sak. Cecilia Bruncrona på Elimo gård berättar i dokumentären att hon helst inte vill tala om för folk att hon är adlig.

- Det är inte som att man skulle gå fram och presentera sig: “Hej jag heter Cecilia Bruncrona och jag är adlig - bara så ni vet, ifall ni undrar”, säger hon.

Adliga Carina Bruncrona
Det är inte så man ropar högt att man är adlig, det undviker man, kommenterar Cecilia Bruncrona på Elimo gård i Pojo. Adliga Carina Bruncrona Bild: Vidi-Press Oy Adel

- Frågar någon så försöker man ju undvika hela frågan. Helst svarar man inte och försöker prata om någonting annat. Sådan är jag i alla fall, berättar hon.

Kommer ej på frågan att diskutera flickornas arvsrätt

Sedan 1200-talet har det inte skett någon förändring i successionsrätten. Titlarna ges bara i arv på den manliga sidan av släkten.

En flicka som föds av en adlig far är adlig ända tills hon gifter sig (men hon kan få tillbaka adelskapet vid skilsmässa). Däremot kan en kvinna inte ge sin medfödda adelstitel i arv till sina barn.

Grevens äldsta son blir en greve, följande blir baron/friherre och sedan vanliga adliga medan döttrarna blir rätt och slätt “fröknar”.

Titelförfarandet varierar dock litet mellan olika släkter. Till exempel blir alla pojkar grevar och flickor grevinnor inom släkten Creutz.

Malmgårds gård i Pernå
Greveätten Creutz bebor fortfarande Malmgårds slott i Pernå. Det är en av de vackraste adelsbyggnaderna i landet. Malmgårds gård i Pernå Bild: Vidi-Press Oy Adel,Malmgård (Pernå),slott

- Det kommer inte på frågan om att ens diskutera det här i Finland. Inte på allvar, säger Dumell.

I Sverige har diskussioner förts om saken men tillsvidare har det inte skett något där heller. Kvinnorna har fått andra uppgifter inom Riddarhuset, till exempel med välgörenhet.

Ifall nu någon skulle se det här som ett problem och en oförrätt. I dokumentären verkar de adliga själva inte bekymra sig om den här saken så mycket.

- Nog förstår man ju det samtidigt. Om adelskapet också hade fortsatt på den kvinnliga sidan så hade det ju varit omöjligt att hålla reda på det, säger Cecilia Bruncrona.

Med en kvinnlig succession skulle antalet adliga hastigt mångfaldigas och då skulle det ju inte vara lika fint och exklusivt längre. Det traditionella systemet är tydligt och håller släktens adliga utvidgning i styr.

- Adelskalendern, även kallad ‘Sladdran’, skulle ju på tio år bli tjugo volymer bred, konstaterar Dumell.

Nackdelen är sedan den att de äldsta släkterna dör ut ifall det inte finns en manlig representant att axla adelskapet.

- Man kunde ju tänka sig att man kunde ansöka om att kanske via adoption få hålla kvar ett gammalt adelsnamn, säger Dumell.

- Om det är en släkt som funnits i hundratals år i Finland och det är den sista representanten så kanske man kunde tänka sig att göra ett undantag, spekulerar han.

Bruncrona konstaterar för sin del att kvinnorna i dagens värld kunde få en större roll i beslutsfattandet i Riddarhuset även om det är förnuftigast att hålla kvar den traditionella arvsföljden.

Den siste von Julin

Ekonomen John-Eric Lindsay von Julin är den sista manliga adliga von Julin vid liv.

Han berättar att hans förfader år 1849 blev adlad. Vid släktens vackra gravsten på kyrkogården i Pojo berättar han att han inte fått några söner.

Han pekar på gravstenen.

- Litet makabert är det ju men här tar ju utrymmet snart slut men det gör ju den här ätten också så det lär ska finnas utrymme kvar för mig och hoppeligen min hustru här, ler han.

Adliga släkttavlor på Riddarhusets vägg.
På väggen i Riddarhussalen hänger 357 ridderliga ätters vapensköldar. Över hälften av ätterna har slocknat ut och ett tjugotal hotar helt slockna då de nuvarande generationerna avlider. Adliga släkttavlor på Riddarhusets vägg. Bild: Vidi-Press Oy Adel,Riddarhuset

Privilegier endast på äktenskapsmarknaden

De sista skatteprivilegierna försvann på 20-talet och under president Ahtisaaris tid på 90-talet avskaffades de sista resterna av privilegier som handlade om kyrkliga utnämningar.

Så adelskapets status som fint folk handlar i dagens läge om arv och till exempel gårdar och egendom.

Och bor man inte på en fin herrgård som ser ut att vara tagen ur ett Tintin-album så har man åtminstone lite fördelar tack vare sitt adliga efternamn. Åtminstone vid bardisken eller dansgolvet.

Ett adligt namn anses nämligen vara “hårdvaluta” på äktenskapsmarknaden och det har visat sig att många adliga har “gift sig uppåt” i ekonomisk bemärkelse.

De adligas fruar har alltså ofta tillhört en högre socioekonomisk klass än adelsherrarna själva så det adliga efternamnet är fortfarande väldigt attraktivt när det handlar om att stadga sig. Även i Sverige.

Vad är det för skillnad på en greve och en baron?

Vi lär oss i dokumentären att känna igen hur fin släkt det är frågan om genom att titta på släktens adelstavla.

Om skölden har en enda riddarhjälm utanpå är det en obetitlad adelssläkt.

Finns där två riddarhjälmar är det frågan om en friherre (även kallad baron).

Har tavlan tre hjälmar är det frågan om en grevlig släkt.

Högre än de grevliga släkterna är enbart de furstliga släkterna, men i Finland dog den enda furstliga ätten Menschikoff ut redan 1893.

- Om du ser idag av adelsmännen så är de grevliga Creutzarna nummer ett, säger Dumell.

Greve Johan Creutz
Folk blir väldigt förvånade då de hör att också mina söner är grevar, säger högvälborne Johan Creutz, ättens huvudman. Greve Johan Creutz Bild: Vidi_Press Oy Adel,dokumentärprogram,Malmgård,Johan Creutz,greve

I vissa ätter, såsom i Creutzarnas fall, blir alla söner grevar.

Lånta fjädrar

I dokumentären ställs några adliga frågan om vad de tycker om icke-adliga som tar sig ett nytt, adligt, namn utan att vara adliga på riktigt.

Riddarhusgenealogen Johanna Aminoff-Winberg berättar att det funnits folk som tagit sig ett adligt namn och sedan ringt till Riddarhuset för att fråga hur det ska uttalas.

Johanna Aminoff-Winberg är riddarhusgenealog.
Riddarhusgenealog Johanna Aminoff-Winberg. Johanna Aminoff-Winberg är riddarhusgenealog. Bild: YLE/ Ted Urho riddarhusgenealog

Sådant här beteende möts ganska naturligt av lite förnärmade miner för det här är något som de adliga inte kan förstå.

- Det är att gå i lånta fjädrar, man tror att det tillför en nånting, säger Aminoff-Winberg.

Dokumentären "Det förpliktande arfvet" finns på Arenan och visas i kväll klockan 18:30 på Yle Fem.

Artikeln uppdaterad 16.3 kl. 13 om successionsrätten.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle