Hoppa till huvudinnehåll

Kommundirektörer i Österbotten: Skattebetalarna de stora förlorarna i vårdreformen

Många fyndade på mellandagsrean i Vasa.
Skattebetalarna står för notan, tror Vasas stadsdirektör Tomas Häyry. Många fyndade på mellandagsrean i Vasa. Bild: Yle/Anna Ruda folk

Tomas Häyry som är stadsdirektör i Vasa och Cristina Båssar, kommundirektör i Korsnäs, tycker båda att mycket känns väldigt osäkert när det gäller vårdreformen.

Svenska Yle har kartlagt hur kommundirektörerna i våra svenska och tvåspråkiga kommuner ser på vårdreformen. I Österbotten svarade 12 av 14 kommundirektörer. Bara Malax och Karleby lät bli att svara.

Tomas Häyry och Cristina Båssar tycker båda att mycket känns väldigt osäkert när det gäller vårdreformen.

- Landskapet kommer att bli en jättestor organisation. Det är nästan störtomöjligt att få tillräckligt med information. Känslan av att man är delaktig i reformen når inte ut till alla, säger Båssar.

Korsnäs kommundirektör Christina Båssar.
Christina Båssar. Korsnäs kommundirektör Christina Båssar. Bild: Yle/Joni Kyheröinen kommundirektörer,Korsnäs,christina båssar

- En av Finlands största reformer genomförs på ett sätt där man ändrar innehållet från dag till dag till ganska väsentliga delar. Det är ganska omöjligt för någon som inte håller på med det här 10-12 timmar dagligen att hänga med. Vi har många experter som talar om att vi är på väg åt skogen men det lyssnar man inte på, säger Häyry.

Tomas Häyrys och Christina Båssars osäkerhet delas av många kommundirektörer i Österbotten. I enkäten som Svenska Yle skickade ut upplevde 8 av 12 direktörer att man inte fick tillräckligt med information om reformen.

Hur känns det att uppleva att man inte riktigt hänger med?

- Om man inte är delaktig i en reform kan man inte heller vara ansvarig för den. De flesta inom kommunsektorn tror jag nog att upplever att det kommer ovanifrån, det ändrar från dag till dag. Det är enastående fantastiskt toppstyrt, säger Båssar.

Blir man hörd?

En annan fråga som bekymrar kommundirektörerna i Österbotten är att man är tveksam till om de enskilda kommunernas röster kommer att bli hörda i vårdfrågor efter reformen. 11 av 12 kommundirektörer hade antingen kryssat för en 5 eller en 4 på en skala från 1-5 om kommunernas möjlighet att påverka i det nya landskapet. En femma betyder att man är mycket bekymrad.

- Vi kommer att ha mycket samarbete med landskapet, det är en ny partner att jobba med. Problemet är att vi kommer att få en hel drös med nya beslutsfattare och tjänstemän som kommer att fundera på vad de annat ska göra än det som staten matar åt oss via skattepengarna. Och det kommer att skapa motsättningar vilket inte tjänar invånarna, säger Häyry.

Tomas Häyry.
Tomas Häyry. Tomas Häyry. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist häyry

- Den här reformen känns just nu väldigt specialsjukvårdsstyrd, väldigt statligt styrd och vi har en jättestor sektor med socialt arbete som lämnar i skymundan. Hur det här sektoröverskridande samarbetet i den här jätteorganisationen ska fungera är nog svårt. Det kommer att bli en stor konkurrens mellan alla som ska bevaka sina intressen, säger Båssar.

Vem tror ni blir den stora förloraren i reformen?

- Jag tror det är skattebetalarna. Det här kommer att bli jättemycket dyrare för Finland och det är skattebetalarna i slutändan som står för notan, säger Häyry.

- Skattebetalarna och de som har små resurser från förr kommer att komma i kläm i övergången. Ekonomisk sett har jag nog svårt att se att det kommer att bli billigare, säger Båssar.

Vem vinner då?

- De privata vårdbolagen kommer att stå som vinnare, säger Båssar.

- Jag hoppas att patienten som kommer in i vårdkedjorna vinner på det här. Den ursprungliga tanken var att integrera hälsovården och socialvården i en enda planeringskedja, säger Häyry.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten