Hoppa till huvudinnehåll

Ny metod i familjearbetet i Jakobstad: Socialarbetarna tar sig ut till klienterna

Jan-Erik Nyberg, Camilla Lundén och Siv Kola deltar i Hackneykursen i Jakobstad
Jan-Erik Nyberg, Camilla Lundén och Siv Kola deltar i Hackneykursen i Jakobstad. Jan-Erik Nyberg, Camilla Lundén och Siv Kola deltar i Hackneykursen i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman Hackney,Samfundet Folkhälsan,Jakobstad,Kurs,familjearbete,barnskydd

Nya vindar blåser i familjearbetet i Jakobstadsregionen. Den första gruppen på 16 socialarbetare utbildas som bäst i den så kallade Hackneymetoden. Målet är att föra ut det sociala arbetet till klienternas egen miljö och inte tvärtom som nu är fallet.

Hackneymetoden har sitt namn efter ett socialt eftersatt område i London där nya grepp togs på familjearbetet och verksamheten lades helt om i riktning mot människonära kontakter i klienternas egen miljö.

Intresset stort bland socialarbetarna

Förändringsarbetet drivs på av Institutet för hälsa och välfärd, THL, och kursverksamhet för att utbilda socialarbetarna sker för tillfället i ett 40-tal kommuner på olika håll i landet. Den svenskspråkiga utbildningen sköts av Folkhälsan. I Jakobstad leds kurserna av Saija Westerlund-Cook och Britt-Helen Tuomela-Holti.

- De som är med på kursen har nog tagit emot det hela med öppna armar, också politiker är intresserade, säger Saija Westerlund-Cook.

- Det finns förstås alltid sådana som tycker att förändring är bra och sådana som tycker att det är av ondo och allt däremellan.

Saija Westerlund-Cook och Britt-Helen Tuomela-Holti från Folkhälsan utbildar kursdeltagare i Hackneymetoden
Saija Westerlund-Cook och Britt-Helen Tuomela-Holti från Folkhälsan. Saija Westerlund-Cook och Britt-Helen Tuomela-Holti från Folkhälsan utbildar kursdeltagare i Hackneymetoden Bild: Yle/Kjell Vikman Hackney,Samfundet Folkhälsan,Jakobstad,familjearbete,barnskydd

Socialt arbete som det var tänkt

De flesta kanske associerar socialt arbete till människomöten men så är det kanske inte nödvändigtvis i dagens värld som är allt mer byråkratiserad. Socialarbetaren och klienten möts över ett skrivbord i många fall.

- Många tänker att Hackneymetoden är socialt arbete som det skall vara på riktigt, människomöten och att man jobbar med människor, säger Britt-Helen Tuomela-Holti.

- Förutsättningen är att klientmängden minskar och att man får den på rätt nivå, de som behöver lättare stödåtgärder hör inte hemma i barnskyddet. De hör till socialvårdslagens stödsystem.

Hur ser förändringen ut i praktiken?

Allt kommer naturligtvis inte att genomföras på en gång, förändringar sker stegvis. Klientmöten på klienternas hemmaplan, det vill säga i hemmet, ingår som en väsentlig del i programmet. I hemmet kan klienten känna sig tryggare än vid ett besök på socialbyrån.

- En viktig sak är också att socialarbetarna kommer att ingå i team där det också ingår en familjeterapeut. Teamet skapar tillsammans det arbete som görs hos klienterna.

Hackneymetoden skapades i London och utbildningen som pågår i Jakobstad innebär bland annat att gruppen sitter och skissar på strukturer som passar i den lokala miljön. I onsdags hade gruppen sin fjärde utbildningsdag av totalt sex stycken. En förändring som hade skett sedan starten är att det redan nu finns en koordinator för verksamheten på lokalplanet.

En hög med mjukisdjur
Mjukisdjur. En hög med mjukisdjur Bild: Yle/Anna Savonius våld mot barn

Kräver det nya arbetssättet mer personal?

Lagstiftningen på området har ändrat och socialvårdslagen som kom för några år sedan stöder omstruktureringen av det sociala arbetet i riktning mot ett Hackney-tänkande.

- Tidigare skulle alla klienter till barnskyddet för att få del av stödåtgärder, många gånger är klienter inte barnskyddsklienter, säger Britt-Helen Tuomela-Holti.

- Fastän socialvårdslagen kom för några år sedan tar det tid att hitta rätt ställe, lättare familjearbete kan räcka i många fall. Verkligheten har inte riktigt hunnit i kapp lagstiftningen ännu.

Betydelsen av det förebyggande arbetet har lyfts fram i många sammanhang, inte minst av ekonomiska orsaker eftersom omhändertagande av barn blir oerhört dyra lösningar.

Bok om barnskydd.
Barnskydd. Bok om barnskydd. Bild: Yle/Joni Kyheröinen barnskydd,socialvård,socialen

- En följd av omstruktureringen är att familjerna ska få hjälp innan barnskyddet behöver kopplas in och på sikt kommer resurserna att omfördelas, säger Saija Westerlund-Cook.

- Det mesta av resurserna har gått till barnskyddet i slutändan och då går alla på knäna trots att det i åratal talats om förebyggande arbete, säger Britt-Helen Tuomela-Holti.

Sexton deltagare i kursen i Jakobstad

Det är THL som ansvarat för utbildningen av Folkhälsans personal som i sin tur utbildar socialarbetare på fältet. Den första kursen med 16 deltagare pågår i Jakobstad och till hösten planeras en ny kurs. Det nuvarande försöket pågår till årets slut men THL planerar en fortsättning som sträcker sig över 3,5 år och målet är att nå allt fler socialarbetare i landets kommuner.

Deltagare i Hackney kursen i Jakobstad
Deltagare i kursen. Deltagare i Hackney kursen i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman barnskydd,Jakobstad,Samfundet Folkhälsan,familjearbete,Hackney

Nöjda kursdeltagare

Siv Kola och Camilla Lundén är två socialarbetare och kursdeltagare med många års erfarenhet, Jan-Erik Nyberg är chef för familjerådgivningen och han deltar också i kursen. Alla tre är positivt inställda till det förändrade sättet att arbeta.

- Vi kommer att jobba närmare familjen och barnen, det känns bra och det är det sätt vi borde jobba på, säger Siv Kola.

- För vår del betyder det att vi har ett team, det blir fler personer som stöder och tillsammans med familjen försöker hitta en lösning i deras situation, säger Camilla Lundén.

Jan-Erik Nyberg ser på förändringen utifrån sin egen bakgrund inom familjerådgivningen och anser att det är bra med det mångprofessionella sättet att arbeta.

- Det är viktigt för familjerna att deras verklighet blir mer strukturerad, då får inte heller stödverksamheten vara alltför kaotisk, säger Nyberg.

Alla förändringar kan ändå inte ske på en gång, systemet måste också hinna med förändringarna.

- Vi måste prioritera, se hur det fungerar och utvärdera, säger Siv Kola.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten