Hoppa till huvudinnehåll

Pargas miljövårdsinspektör vill spola ner slamutredning: "Den baserar sig på överdrifter och teorier"

Bajs och urin färger en bäck brun, med vit snö på kanterna.
I januari upptäcktes flera kubikmeter slam i en bäck som leder till sjön Enäjärvi. Bajs och urin färger en bäck brun, med vit snö på kanterna. Bild: Kalle Mäkelä / Yle miljöbrott,avföring,Slam,Suomusjärvi

Avfallsbolaget LSJH är oroat över att slammet i Egentliga Finland inte verkar hanteras på rätt sätt. Oron baserar sig på en nyligen genomförd slamutredning. En utredning som nu får omfattande kritik av Petri Huovila, miljövårdsinspektör i Pargas.

Enligt en utredning gjord av LCA Consulting Ab för LSJH tar hanteringsanläggningarna varje år emot cirka 62 000 kubik slam från brunnar och slutna tankar i Egentliga Finland. Enligt utredningen är den siffran dock väldigt låg, då uppskattningen är att fastigheterna står för cirka 185 000 kubik slam per år.

Det här kan i så fall innebära att över 120 000 kubik slam hamnar utanför de officiella anläggningarna.

Enligt Sydvästra Finlands avfallsservice, LSJH, är det här oroväckande eftersom orenat slam som hamnar i naturen bidrar till en betydande näringsbelastning för vattendragen och för Skärgårdshavet.

"Slammet väntar i brunnarna"

I januari uppdagades ett uppmärksammat fall av slamdumpning i Suomusjärvi, där någon hade tömt fyra till fem kubik slam i en bäck som leder till sjön Enäjärvi. Men Petri Huovila, miljövårdsinspektör i Pargas, är kritisk till LSJH:s antagande om att en stor mängd slam hamnar utanför de officiella anläggningarna.

- Alla fastigheter tömmer inte sina avskiljare varje år men det betyder inte att slammet rinner ut i naturen, utan det betyder i stället att det blir kvar i avskiljaren för att sedan kanske tömmas året efter. Gällande slutna behållare så behöver de inte tömmas varje år. Skiten blir kvar i byttan tills den blir full och så töms den i många fall kanske varannat år.

- Gråvattenavskiljarna töms ännu mer sällan än wc-vattenavskiljarna men det betyder inte heller att slammet rinner ut i naturen, utan det betyder att slammet väntar där i brunnarna. Enligt vår statistik har också över hälften av fritidshusen i Pargas skärgård bärvatten, alltså saknar vattenledning, så de husen har inte ens någon slambrunn att tömma.

Utredningen baserar sig på överdrifter och teorier, bara för att tömningarna inte har blivit gjorda så betyder det inte att slammet rinner ut i naturen― Petri Huovila, miljövårdinspektör i Pargas

Kimitoön har eget system

I sexton av kommunerna inom LSJH:s verksamhetsområde ansvarar fastigheterna för tömningen av brunnarna. Kimitoön är ett undantag, för där ansvarar LSJH:s entreprenörer för tömningarna sedan år 2013.

Effekterna där har varit märkbara i och med att mängden slam som tas emot på Kimitoöns reningsverk nästan har fördubblats. Camilla Puranen, miljöinspektör i Kimitoöns kommun, tycker att det här är ett bra system, just i och med att mängden slam som tas emot alltså nästan har fördubblats.

Petri Huovila, miljövårdsinspektör i Pargas, håller ändå inte alls med om resultatet i LCA Consulting Ab:s utredning.

- Utredningen baserar sig på överdrifter och teorier, bara för att tömningarna inte har blivit gjorda så betyder det inte att slammet rinner ut i naturen.

Cati Huhta
Cati Huhta. Cati Huhta Bild: Yle/Ylva Vikström miljödag på houtskär

LSJH:s invånarservicechef Cati Huhta håller inte med om Petri Huovilas kritik. Hon menar att utredningen absolut kan jämföras med Pargas trots att den är utförd på Kimitoön.

- Han har rätt i att det är en utredning som baserar sig på uppskattningar. Den gör det för att det inte finns någon riktig fakta tillgänglig, alltså på hur mycket slam som uppstår.

- Den här utredningen baserar sig på tömda kubikmeter på Kimitoön, där brunnarna töms så som de ska och enligt bestämmelserna. Så det är räknat enligt det och någonstans måste vi starta så att vi får en helhetsbild över slammängden.

- Det handlar om Kimitoöns verkliga slammängder och de är inte alls överdrivna. Syftet med den här utredningen var att få fram en uppskattning på slammängderna och efter det börjar vi att utveckla allting tillsammans med kommunerna, så att vi får skött det som det ska.

En av våra läsarkommentarer i vår tidigare artikel i det här ämnet ställer frågan: Stämmer den här uppskattningen? Eller är det bara LSJH som vill ha monopol på tömningar även utanför Kimito? Hur ser du på den här frågeställningen?

- Vem som transporterar slammet är irrelevant för vår del, bara det fungerar. Vi har ju inte en enda slambil. Om det skulle vara så att vi sköter transporterna så behöver vi i så fall en entreprenör som gör det åt oss.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland