Hoppa till huvudinnehåll

Pedagogikprofessor: Viktigt att inte beskylla ungdomar som väljer bort språk för bättre studentskrivningsresultat

Fritjof Sahlström fotograferad mot en brokig vägg
Professor Fritjof Sahlström är djupt bekymrad över de sjunkande språkkunskaperna i Finland. Fritjof Sahlström fotograferad mot en brokig vägg Bild: Yle/Julie Ebbe Fritjof Sahlström

Fritjof Sahlström, professor i pedagogik och dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, uttrycker oro över de ungas dalande intresse för språk.

På fredagen rapporterade Svenska Yle att allt färre finska elever skriver medellång svenska i studenten.

Antalet finskspråkiga som väljer att skriva svenska i studentskrivningarna har sjunkit med nästan hälften på tio år.

Även andelen svenskspråkiga abiturienter som väljer att inte skriva finska i studentproven är uppe i 14 procent. Det här betyder att antalet fördubblats på tio år.

Politiker som Sampo Terho (De blå) har jublat och förkunnat att detta som en vinst och bevis på slutet för svenskan. Andra kallar situationen "katastrofal".

Professor Fritjof Sahlström är mycket oroad över att intresset för svenskan sjunkit så mycket på en så kort tid.

- Det är otroligt bekymmersamt. Här har vi ett samhälle som tagit ett beslut och för många undanröjt möjligheten att få lära sig våra två nationalspråk, säger Sahlström.

Sahlström ser också dystert på beslutet att fler svenskspråkiga låter bli att skriva finska.

- Det är ändå viktigt att vi inte beskyller ungdomar för rationella beslut som de fattar i åldern 18-19. De försöker bara se till att de får det bästa studentbetyget de kan och väljer bort ämnen de känner att de inte behärskar.

Enligt Sahlström ligger ansvaret inte på ungdomarna. Han pekar ett anklagande finger på valfriheten.

- Möjligheten att välja bort är roten till det onda.

Sampo Terho ler brett.
- Det här visar slutgiltigt att den obligatoriska svenskans tidevarv är förbi, säger kulturminister Sampo Terho. Sampo Terho ler brett. Bild: Sakari Partanen/ Yle Sampo Terho

"Svårt att skapa mångfald med valfrihet"

År 2005 beslöt regeringen att slopa den obligatoriska studentsvenskan.

På den tiden motiverades det med att frivillighet skulle öka på intresset för svenskan.

Sahlström har aldrig ansett att argumentet var bra eller övertygande.

- Det behöver inte ens bedömas som argument längre. Nu har vi fakta på hand. Fakta visar att konsekvensen är att språkens ställning på andra stadiet har minskat.

- Om någons mål med det här var att höja språkens ställning har den personen misslyckats fullständigt, säger Sahlström.

Enligt Sahlström är det svårt att skapa mångfald genom valfrihet. Han säger att det även tidigare varit en utmaning inom utbildningssektorn.

- Det här är bara ett till exempel hur det går när man försöker gå den här vägen.

Det går inte heller att lösa de sjunkande språkfärdigheterna med att återinföra obligatorisk studentsvenska, tycker Sahlström. Det finns inga enkla lösningar till hands.

- Det här måste lösas på flera fronter - i skolor, på arbetsplatser, i hemmet.

Enligt honom har studentexamen ändå en särskild roll i det finska utbildningssystemet. Studentexamen sätter normer och standarder som påverkar skolgången från början till slut.

- Skolan präglas av studentexamen och vad man måste skriva i studentskrivningarna.

Juha Sipilä
Statsminister Juha Sipilä anser att högskolorna borde ställa högre krav på sina studerande. Juha Sipilä Bild: imago/Sven Simon/ All Over Press Juha Sipilä,Finlands statsminister,Sipilä

"Högskolorna kan inte lösa misslyckat beslut i andra stadiet"

Sahlström kallar slopandet av den obligatoriska studentsvenskan "ett bakvänt sätt att försäkra sig om att alla har tillgång till alla språk".

- Här har vi ett medborgarskap som innefattar två nationalspråk men plockar bort det ena.

Statsminister Sipilä har tidigare uttryckt oro för de försämrade kunskaperna i svenska, i synnerhet då det gäller tjänstemannasvenskan.

Trots sin oro har Sipilä inte varit redo att göra studentsvenskan obligatorisk igen och har i stället tyckt att högskolorna borde ta ansvar och ställa högre krav på sina studerande.

Att högskolorna kunde ta ett större ansvar håller Sahlström med om. Han berättar att de han diskuterat med inom högskolesektorn inte skulle motsätta sig.

- Vi kan ändå inte lösa problemet. Högskolorna kan inte hantera ett misslyckat beslut i gymnasierna. Det finns många som inte fortsätter studera på högskolenivå och också deras svenska ska garanteras i gymnasierna, betonar Sahlström.

Sahlström anser att det finns en risk att svenskan tappar sin ställning som officiellt språk och bara blir en juridisk konstruktion eller kvarleva.

- Samtidigt är det upp till oss i det finska samhället. Jag vet att det finns en stor majoritet som angeläget vill ha svenska och finska för alla. Om de här människorna kan göra sig hörda och få inflytande är jag inte bekymrad.

Fritjof Sahlström intervjuades av Johannes Taberman i Yles Aktuellt 17 16.3.2018.

Läs mera:

Ungdomsriksdagen 15.4.2016.

Åsikterna klart delade i riksdagen: Terho vill slopa obligatorisk tjänstemannasvenska - Nylander vill återinföra obligatorisk svenska i studentskrivningarna

En del riksdagsledamöter är otroligt oroliga över att finländarnas svenskkunskaper rasar och vill ha den obligatoriska studentsvenskan tillbaka. Blå framtids Sampo Terho är inne på en helt annan linje.

Läs mera:

Joensuubördiga Janina Hirvonen tänker skriva svenska i studenten - till skillnad från många skolkamrater.

Allt fler står över studentsvenskan men på universitetet kommer svenskan igen som en obehaglig överraskning – Lektor: Det blir bara sämre för varje år

Antalet deltagare som skriver svenska i studentskrivningarna har sjunkit med nästan hälften på tio år.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes