Hoppa till huvudinnehåll

Utländska studerande och innovativa lösningar räddar folkhögskolorna - i Karis förnyar de sig hela tiden

Utbudet på studieplatser i Finland är stort och konkurrensen om studerande är hård. För många folkhögskolor har studerande med utländsk bakgrund blivit lösningen.

För folkhögskolorna gäller det att hela tiden att förnya sig och erbjuda relevant program för att locka nya studerande.

Varje år måste det komma något nytt och man får aldrig stanna upp, säger Juhani Jäntti som är rektor för folkakademin Lärkkulla i Karis

- Samtidigt har vi en stor frihet att skapa nya program och locka mera mänskor hit.

Utländska studerande är livsviktiga

Juhani Jäntti är också programchef för Lärkkullas språkprogram, som lockar många utländska studerande.

Folkakademin erbjuder nuförtiden verksamhet året runt och den tre månader långa sommarkursen har varit väldigt populär. Sommarens kurs är precis som i fjol slutsåld, säger Jäntti.

Juhani Jäntti, rektor vid Lärkkulla i Karis.
Juhani Jäntti berättar om vårens utfärd till Stockholm. Juhani Jäntti, rektor vid Lärkkulla i Karis. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,lärkkulla

Det innebär att Lärkkulla har flera studerande på årsbasis än någonsin tidigare; normalt brukar antalet språkstuderande vara runt 120, men nu är de över 200.

De allra flesta språkstuderande kommer från utlandet och de utgör tillsammans närmare 65 procent av studerandena vid Lärkkulla.

Överlag utgör de utländska studerandena över 50 procent av alla elever i de finlandssvenska folkhögskolorna.

- De är jätteviktiga för oss. Utan deras avgifter överlever inte Lärkkulla, konstaterar Juhani Jäntti.

Samtidigt påpekar han att alla betalar lika mycket för att studera vid folkakademin, oavsett från vilket land man kommer.

En språngbräda vidare till det finska samhället

De flesta som läser språk vid Lärkkulla gör det för att sedan kunna studera vidare eller för att kunna komma in i arbetslivet.

Phamon Samphanthamit.
Phamon Samphanthamit bor med sin familj i Ekenäs. Phamon Samphanthamit. Bild: Yle/Minna Almark folkhögskolor,Karis,Västnyland,lärkkulla

En av dem är Phamon Samphanthamit från Thailand. Han är gift med en finlandssvenska och har två barn.

- Vi flyttade hit därför att Finland har ett bra skolsystem och min son kan studera bättre här, säger han.

Efter året på Lärkkulla planerar Phamon Samphanthamit att försöka hitta ett jobb och att öva sig ännu mera på svenska tillsammans med fruns familj.

Porträttbild av Ana Radojević.
Ana Radojević spelar handboll i BK-46. Porträttbild av Ana Radojević. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Västnyland,Ana Radojević

Ana Radojević från Serbien kom till Karis för att spela handboll i BK-46. Hon läser nu svenska vid Lärkkulla för att sedan kunna studera vidare till fysioterapeut i Helsingfors.

- Lärkkulla är mitt andra hem. Vi är som en familj och jag har många vänner här. Och jag tycker också om hur vi studerar här, säger hon.

Kvoterna uppfylls med utländska studerande

Inom den fria bildningen i Finland står de finlandssvenska folkhögskolorna för hela 13 procent av alla studieplatser.

Eftersom finlandssvenskarna utgör drygt fem procent av landets befolkning kan man enkelt konstatera att ekvationen är svår att lösa med enbart svenskspråkiga studerande.

För att fylla sina kvoter har studerande med utländsk bakgrund därför blivit väldigt viktiga för flera folkhögskolor.

- Det är helt klart, säger Juhaini Jäntti. Men sedan handlar det också om att tillgodose arbetsmarknaden med språkkunniga mänskor. Det är vår uppgift att hjälpa dem vidare och det behovet ökar hela tiden.

Kämpigt för många folkhögskolor

Juhani Jäntti förutspår att Lärkkulla går en ljus framtid till mötes. Om fem år tror han att folkakademin är en stark och stabil utbildningsproducent som i ännu högre grad än i dag satsar på kortkurser.

Däremot tror han att många andra folkhögskolor kan ha det kämpigare.

Lärkkulla i Karis.
Lärkkulla har mera studerande än någonsin. Lärkkulla i Karis. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Västnyland,folkhögskolor,lärkkulla

De senaste fyra åren har statsandelarna till folkhögskolorna minskat med en femtedel och det innebär att pengarna måste tas någon annanstans ifrån i stället.

- Jag hoppas att de fortfarande kommer att vara starka. Men jag är också rädd för att många brottas med så stora ekonomiska problem att de inte kommer att överleva, säger Juhani Jäntti.

Större konkurrens om studerande

Det finns totalt 87 folkhögskolecampus i Finland. Av dem är 16 stycken svenskspråkiga. På svenskt håll har antalet upprätthållare minskat från 16 till 10 de senaste åren.

Konststuderande vid Västra Nylands folkhögskola i Karis.
Tekla Gustafsson studerar på konstlinjen vid Västra Nylands folkhögskola. Konststuderande vid Västra Nylands folkhögskola i Karis. Bild: Yle/Minna Almark Karis,Västnyland,Västra Nylands Folkhögskola,folkhögskolor,konst,elever

I Karis finns också Västra Nylands folkhögskola (VNF). Den är fortfarande en av de största folkhögskolorna i Svenskfinland, även om antalet studerande har sjunkit från 200 till drygt 100 på tio års tid.

Den främsta orsaken till att studerandeantalet har halverats är att utbudet på studieplatser är så stort, säger Henrik Grönroos som är rektor för VNF.

Konkurrensen om studerande är helt enkelt hårdare i dag jämfört med tidigare.

- Men vi ser det inte som en tävling med någon annan. Vi tävlar snarare med oss själva. Om vi erbjuder det som behövs just nu, så räknar vi med att vi får studerande.

Studerande vill prova på mera

VNF:s recept på att locka flera studerande är att skippa sina enskilda kreativa linjer och i stället skapa större studiehelheter.

Man har alltså möjlighet att skapa en egen studieplan där man kan studera traditionell konst, skulptur, grafisk design eller fotokonst, förklarar Henrik Grönroos.

Porträttbild på Henrik Grönroos, rektor för Västra Nylands folkhögskola.
Henrik Grönroos vill att folkhögskolorna ska vara bråkstakarna i klassen. Porträttbild på Henrik Grönroos, rektor för Västra Nylands folkhögskola. Bild: Yle/Minna Almark Västra Nylands Folkhögskola,Västnyland,Karis

Dessutom kan man kombinera konsthelheten med en studiehelhet som fokuserar på det skrivna och talade ordet.

- Vi upplever att det finns ett intresse att göra flera saker på samma tid. Man vill bredda och pröva på många olika saker, säger Henrik Grönroos.

Ett hälsosamt år att tänka efter

Anna Frostell och Tekla Gustafsson studerar båda på konstlinjen vid VNF.

För Tekla Gustafsson föll valet på VNF efter att hon inte kom in på arkitektutbildningen vid Aalto-universitetet.

- Det är varierande och det är roligt att testa på nya saker. På det sättet kan man hitta sin grej, säger hon.

Hon skulle rekommendera också andra att testa på ett år vid en folkhögskola.

- Men det gäller att vara motiverad eftersom man får mycket frihet här. Det lönar sig att vilja syssla med det här så att det inte blir ett år när man slöar.

Anna Frostell valde VNF eftersom hon inte riktigt visste vad hon ville börja studera på universitetsnivå.

Efter snart ett år vid folkhögskolan har det börjat klarna vart hon vill söka in.

- Jag har haft mycket tid att tänka och ta reda på olika alternativ. Som första val har jag tänkt söka till Aalto-universitetet, till något inom konstområdet som till exempel design.

Anna Frostell målar.
Anna Frostell tycker att VNF:s förnyelse är bra. Anna Frostell målar. Bild: Yle/Minna Almark Västra Nylands Folkhögskola,Västnyland,Karis,folkhögskolor,anna frostell

Hon tycker att VNF:s idé att slå ihop de kreativa linjerna till en större helhet är bra.

- När jag såg kursbeskrivningen tänkte jag att borde man stanna här ett år till. Att kunna totalt skräddarsy sin upplevelse här på VNF låter som en bra idé.

Vill vara bråkstaken i klassen

Finlands regering har ett uttalat mål att studerande ska utexamineras snabbare än tidigare. Det här passar både bra och dåligt ihop med folkhögskolan som idé, säger Henrik Grönroos.

Å ena sidan ger året vid folkhögskolan en möjlighet att testa på olika saker så att man sedan vet vad man vill bli.

På det sättet väljer man mindre sannolikt fel studieinriktning, vilket sparar tid och är effektivt precis som regeringen önskar.

I Danmark har undersökningar till exempel visat att de som först studerar vid folkhögskolor blir snabbare färdiga, säger Henrik Grönroos.

Å andra sidan protesterar han mot att allt ska vara så himla effektivt hela tiden.

- Vi tycker att livet inte enbart handlar om effektivitet. Vi är nog lite bråkstaken i klassen och det är en roll som passar oss väldigt bra.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland