Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Putins promenadseger ger honom en luftkudde som skyddar då det blir dags för svåra beslut

Ryska väljare.
Glada ryska väljare samlas i en vallokal. Ryska väljare. Bild: Kerstin Kronvall Ryssland

Vladimir Putin hade tagit en övertygande seger i presidentvalet i Ryssland också utan valfusk, men vissa valfunktionärer och partiaktiva ville inte ta några risker och fifflade pinsamt klumpigt framför övervakningskamerorna i vallokalerna.

Det verkar som om många ryska valfunktionärer av gammal vana gick in för att bättra på valresultatet, även om det var helt onödigt.

Också helt utan fusk under själva valdagen hade Vladimir Putin blivit återvald som president.

Han hade kanske inte fått en riktigt så stor andel av rösterna som de 76,67 som det officiella resultatet nu visar, men han hade utan minsta darr på ribban vunnit klart.

Den så kallade administrativa resursen avgjorde allt redan innan valkampanjen började.

Väl planerat är halva jobbet

Valdagen bara bekräftade det som hände före valet och då handlar det inte om sakliga debatter eller motiverande vallöften utan om strukturella lösningar.

För det första behövde presidenten överhuvudtaget inte diskutera men de andra kandidaterna.

De fick gräla med varandra i pinsamma tv-debatter medan Putin varje dag förekom i landsfaderligt majestät i alla riksomfattande nyhetssändningar.

För det andra lät medierna ingen glömma annekteringen av Krim och den eufori som drog genom landet 2014 då Krim förklarades vara en del av Ryssland.

Det var ingen slump att valdagen flyttades till årsdagen av den slutliga annekteringen.

Den tredje faktorn som ledde till Putins framgång var lämpliga motkandidater. Det gällde att hindra vissa att ställa upp och locka andra att göra det.

Det var heller inte alls illa för Putins popularitet att skandalen med förgiftningen av den tidigare spionen Sergej Skripal och hans dotter i London ledde till hård internationell kritik mot Ryssland just före valet.

Sådan kritik lyckas Putin alltid vända till sin fördel genom att understryka att ingen vill förstå Ryssland och alla utpekar landet som syndabock.

Ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj inför den ryska centralvalnämnden i december 2017.
Visselblåsaren i korruptionsfrågar, Aleksej Navalnyj fick inte delta i valet. Ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj inför den ryska centralvalnämnden i december 2017. Bild: /All Over Press Aleksej Navalnyj,Ryssland,opposition

Många kandidater ledde till spridning av rösterna

Oppositionspolitikerna och visselblåsaren i korruptionsfrågor Aleksej Navalnyj fick inte delta i valet. Han hade kunnat locka väljare i de stora städerna även om han alls inte är populär i hela landet.

Han hade aldrig haft någon chans att vinna valet men han hade kunnat föra upp obekväma frågor på agendan, frågor som gäller skattebetalarnas pengar och vem som berikas av dem.

För att locka yngre liberala väljare fick journalisten Ksenia Sobtjak ställa upp och hon tilläts också komma med fränt kritiska uttalanden mot Putin.

Hon väcker nämligen så mycket motstånd bland stora grupper av väljare att hon uppenbart ansågs ofarlig, men kunde med sin medverkan vara ett alternativ för vissa och på det sättet höja valdeltagandet.

Att valet 2018 hade hela åtta kandidater var välplanerat av Putins rådgivare. Förra gången, alltså 2012, hade Putin bara fyra motkandidater.

Då fick kommunisten Gennadi Ziuganov drygt 17 procent av rösterna. Nu fanns det så många kandidater att rösterna fick större spridning och ingen fick hotfullt många röster.

Den tidigare i praktiken okände miljonären, kommunisternas kandidat Pavel Grudinin, gjorde ett riktigt bra val trots att han strax före valdagen blev tvungen att förklara sina utländska bankkonton och guldtackor. Om det inte hade funnits så många motkandidater hade han kunnat samla en stilig andel röster.

Rysk vallokal.
Ryska väljare köar i en vallokal. Rysk vallokal. Bild: Kerstin Kronvall Ryssland

Fiffel och båg

Valfusket såg ut som det brukar, valurnorna fylldes på med extra valsedlar även om det nu i praktiken var knepigare än förr.

Valurnorna är nämligen utrustade med ny teknik, varje valsedel går genom en elektronisk läsare och då funktionärerna försökte peta in flera sedlar på en gång blev det stopp.

Det var extra pinsamt nu eftersom alla de över 97 000 vallokalerna var utrustade med övervakande videokameror där aktiva medborgare kunde upptäcka fusket.

En annan beprövad form av valfusk är de såkallade karusellerna. De innebär att samma personer rör sig från vallokal till vallokal och röstar flera gånger.

Också sådana rapporterades den här gången även om de tydligen inte var lika många som tidigare.

Valdeltagandet blev högt, 67,5 procent av de 110 miljonerna röstberättigade deltog i valet, i det förra presidentvalet 2012 var valdeltagandet 65,25 procent.

Något av valdagarnas feststämning har försvunnit. Tidigare var det vanligt med levande musik, servering och billiga livsmedel till salu i vallokalerna.

Nu fick väljarna i Moskva nöja sig med olika lekar för barn, ballonger och knappar att fästa på jackan. Kanske det lockade någon. Valdeltagandet är viktigt för Putins trovärdighet som stark president.

Samtidigt är det beklagligt att det är svårt att fullt ut lita på att alla de officiella valresultaten verkligen är helt korrekta, traditionen av riggade val i landet naggar trovärdigheten i kanten.

Rysk vallokal.
Rysk vallokal. Bild: Kerstin Kronvall Ryssland

Konservativa väljare

Det säger emellertid en hel del om de ryska väljarna att konservativa kandidater som Putin och Grudinin tillsammans tar hem nästan nittio procent av rösterna.

Väljarna vill inte ha förändringar och många lever med en kommunistnostalgi som förhärligar det sovjetiska samhällssystemet. När man frågar väljare om vad de hopas för framtiden talar så gott som alla om stabilitet.

De ryska liberala politikerna får jobba hårt på att hitta ett tilltal som lockar och intresserar väljarna.

Även om Putin är en konservativ politiker som helst inte genomför stora förändringar står han under sin fjärde presidentperiod inför beslut som direkt berör hans mest trogna väljare.

Hans situation försvåras också av att de reformer som troligen genomförs är sådana som kommunisterna motsätter sig.

Det handlar i första hand om pensionsåldern. Ända sedan 1930-talet har pensionsåldern varit 55 år för kvinnor och 60 för män. På den tiden levde folk inte just längre än så.

Nu är den förväntade livslängden högre, det är ett av argumenten för en höjd pensionsålder.

Det viktigaste argumentet är ändå ekonomiskt, då pensionärernas andel av befolkningen växer och de som med sina skattepengar ska står för fiolerna blir allt färre har staten inte råd att betala ut pensioner.

Före valet gav Putin inget klart besked om hur han vill göra med pensionsåldern men hans rådgivare, den tidigare finansministern Aleksej Kudrin, har redan länge sagt att höjningen är nödvändig och oundviklig.

Om den genomförs väcker den missnöje hos många äldre väljare. Det överväldigande stödet för Putin gör ändå att han troligen kan genomföra också impopulära beslut – om han gör det medan segervågen ligger kvar.

Andra viktiga frågor är bland annat avfolkningen av stora områden i landet och befolkningsminskningen i hela landet. Ryssland behöver också satsa mera på att rusta upp och bygga bostäder samt reparera vägar och annan infrastruktur.

Dessutom står ett antal stora internationella frågor olösta, de allvarligaste är krigen i Syrien och Ukraina där Ryssland är med.

Hittills har få protesterat mot dem, men ingen vet när ryssarna tröttnar på att betala enorma summor för krig utomlands samtidigt som fattigdomen i hemlandet inte minskar.

Vladimir Putin
Vladimir Putin Bild: AFP / Lehtikuva Vladimir Putin,Ryssland

Framtidens krav

Också efter valet finns de yngre ryssarnas missnöje kvar. Visserligen är en stor del av de unga vuxna mera intresserade av att leva sitt eget liv, hitta goda jobb, bilda familj eller resa, men de som är intresserade av samhällsfrågor ger inte upp.

Redan i år fick de första ryssar som föddes efter att Putin blev president för första gången rösträtt. För varje år blir den här gruppen större och de kommer förr eller senare att vända sig till politiker som arbetar för deras intressen.

För dem kommer det knappast att räcka med att piska upp patriotism och måla upp hot från utlandet. Den unga generationen kommer troligen att kräva ett samhälle där statens pengar inte går till vapen utan till bostäder och annan infrastruktur.

Läs mera:

Putin omvald med större andel av rösterna än någonsin förr - rapporter om valfusk över hela landet

Rysslands president Vladimir Putin fick som väntat förnyat förtroende för ytterligare sex år som president i gårdagens val. Han har fått drygt 76 procent av rösterna när 99 procent av rösterna har räknats.

Läs mera:

Utrikesminister Soini: Valresultatet visar att Putin har ett stort stöd

Putin kan nog vara nöjd med både stödet och valdeltagandet, säger utrikesminister Timo Soini.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes