Hoppa till huvudinnehåll

Kommentaren: Britterna fick sin brexit-övergångsperiod men priset blev högt

Bild på Eu:s flagga framför byggnad i London, text kommentar Daniel Olin och liten bild på mans ansikte
Bild på Eu:s flagga framför byggnad i London, text kommentar Daniel Olin och liten bild på mans ansikte Bild: EPA-EFE/Andy Rain och Johanna Kannasmaa, collage Yle/Mira Bäck kommentarer,Brexit,daniel olin

Efter intensiva förhandlingar som pågått dygnet runt de senaste dagarna kunde EU och Storbritannien komma överens om ett avtal om en övergångsperiod på drygt 21 månader som träder i kraft den 29 mars 2019, samma dag som britterna officiellt lämnar unionen.

Förutom övergångsperioden lyckades EU:s och Storbritanniens chefsförhandlare också enas om den ekonomiska uppgörelsen och medborgarnas rättigheter.

Den brittiska brexitministern David Davis kunde stolt berätta att britterna fick igenom sina krav på en övergångsperiod och kallade uppgörelsen betydande eftersom den ger både företag och människor större klarhet i vad som väntar när brexit om ett drygt år träder i kraft.

Övergångsperioden betyder att britterna kommer att fortsätta att vara en del av EU:s inre marknad fram till slutet av år 2020.

Varor, tjänster och människor kan alltså fortsättningsvis röra sig fritt över den engelska kanalen under övergångsperioden.

Däremot fråntas britterna sin beslutanderätt i EU, med andra ord kommer britterna under 21 månader ha ett arrangemang som motsvarar det som Norge har med EU, det vill säga britterna bör följa EU-lag och betala till EU-budgeten men har inget formellt att säga till om.

Britterna varit tvunga att backa i många frågor

Tar man en närmare titt på uppgörelsen så står det ändå klart att EU fått igenom de flesta av sina krav.

Till skillnad från vad den brittiska regeringen hade velat så kommer nu EU-medborgare som flyttar till Storbritannien under övergångsperioden att ha samma rättigheter som de som flyttade innan brexit.

I gengäld stoltserar Storbritannien med att det fick igenom sitt krav på att kunna förhandla, underteckna och ratificera internationella avtal med länder utanför EU under övergångsperioden.

– För första gången på över 40 år kan vi nu förhandla med både gamla vänner och nya runt om i världen, konstaterade David Davis.

Problemet är ändå att handelsavtalsförhandlingar är långa och snåriga.

USA och Australien lyckade teckna ett frihandelsavtal på två år, det sägs vara ett världsrekord.

Hur ska britterna hinna teckna flera hundratals handelsavtal på endast 21 månader?

– Dagen då Storbritannien lämnar EU är de inte längre bundna av de 750 internationella avtal som vi tecknat med länder utanför EU, konstaterade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier torrt.

Irländska gränsfrågan fortfarande olöst

Den knivigaste frågan i brexitförhandlingar är hur man ska undvika att det blir en hård gräns mellan republiken Irland och brittiska Nordirland.

EU:s farhåga är att brexit betyder gränskontroller mellan Nordirland och Irland som har följder inte minst för den fragila fredsprocessen på den gröna ön.

Parterna har inte kommer något vart i den här frågan, däremot fick EU in en skrivning i utträdelseavtalet som i princip håller kvar Nordirland i EU:s tullunion om ingen annan lösning hittas.

På EU-språk kallas det för en ”back stop” det vill säga en säkerhetsåtgärd.

Det är också en tydlig signal från Bryssel till London att om ni inte kommer fram till en lösning så gäller denna text.

Det skulle betyda att Nordirland till skillnad från resten av Storbritannien stannar kvar i EU:s tullunion. Något som den brittiska premiärministern Theresa May låtit förstå att hon under inga omständigheter kan godkänna.

Det står nu klart att gränsfrågan på Irland blir den största tvistefrågan i brexitförhandlingarna, dessutom visar måndagens uppgörelse med all tydlighet att kampanja för brexit är en sak - men att förverkliga utträdet är en helt annan femma.

Hittills har brexitförhandlingarna gått enligt EU:s taktpinne.