Hoppa till huvudinnehåll

Nytt förslag: Alla kök ska vara kvar i Raseborg

Person som radar kyckling i formar.
Raseborg har grubblat på köksfunktionerna i staden sedan år 2009. I Karis och Pojo är allt klart, men Ekenäsområdet saknar fortfarande ett beslut om hur framtiden ser ut för köksfunktionerna. Person som radar kyckling i formar. Bild: Mostphotos skolmat,mat,kök,storkök,kock,restauranger,kniv,matlagning,skolkök

Rör inte köken i Raseborg. De ska vara kvar och saneras. Det är nu det förslaget som gäller i frågan om köksfunktionerna på Ekenäsområdet.

Raseborgs stad har utrett hur kosthållsstrukturen ska se ut i Raseborg ända sedan staden grundades 2009.

Det tidigare förslaget var att staden skulle satsa på ett stort centralkök i J-byggnaden på Ekåsens tidigare sjukhusområde.

Mjölkglas och mat i skolan.
Det är inte lätt att fatta beslut om var maten ska tillredas på Ekenäsområdet. Mjölkglas och mat i skolan. Bild: Yle / Hanna Othman mjölk,skolmat

Det andra alternativet var två centralkök, det ena på Ekåsenområdet och det andra i Seminarieskolan i Ekenäs.

Men det räckte inte för tekniska nämnden i oktober 2017. Det behövs mera utredningar, ansåg nämnden.

Nu är utredningarna klara och presenteras för nämnden på tisdag (20.3).

Det är billigast att utlokalisera kosthållet

Utredningen visar att det skulle vara billigast att utlokalisera kosthållet, men det alternativet är inte möjligt eftersom det inte finns ett beslut om utlokalisering.

Så förslaget till tekniska nämnden är att alla kök ska vara kvar, men saneras och förnyas.

Kock Michael arbetar med personalen vid centralköket i Karis högstadium.
Tv-kocken Michael Björklund på besök i centralköket i Karis. Verksamheten i det nyrenoverade köket i Karis inleddes 7 april 2015. Kock Michael arbetar med personalen vid centralköket i Karis högstadium. Bild: Nicole Hjelt / Yle Michael Björklund,kock,skolmat,Centralkökshus,Karis,karis högstadium

Det alternativet innebär de lägsta investeringsbehoven under de följande tio åren. Under den tiden saneras och förnyas alla tillverkningskök och utdelningskök på Ekenäsområdet.

I förslaget till tekniska nämnden står det att tillredningsköket i Österby skola i Ekenäs skulle saneras 2019, Ekenäs högstadieskola 2021, Höjdens skola i Tenala 2023 och Seminarieskolan i Ekenäs 2025.

Österby skola i Ekenäs.
Tillredningsköket i Österby skola i Ekenäs saneras och förnyas 2019 om förslaget på hur köksfunktionerna ska vara godkänns. Österby skola i Ekenäs. Bild: Yle/ Bubi Asplund skolsammanslagningar,Ekenäs

I förslaget står det också att staden måste beakta centralköket i Karis och den tilläggskapacitet som finns där då man dimensionerar kosthållsstrukturen samt förnyar tillverkningskök i Ekenäsområdet.

Inga förändringar, två eller tre centralkök?

Utredningsgruppen har sett på olika alternativ för att komma fram till det här förslaget.

  • Alternativ 0: Inga ändringar görs i kosthållsstrukturen i Ekenäsområdet (inkluderar Snappertuna, Tenala och Bromarv)
  • Alternativ 1: Två centralkök: Höjdens skolas tillverkningskök i Tenala och J-huset på Ekåsenområdet i Ekenäs
  • Alternativ 2: Tre centralkök: Höjdens skolas tillverkningskök, Seminarieskolans kök och J-huset på Ekåsenområdet
  • Alternativ 3: Två centralkök: Höjdens skolas tillverkningskök och en ny byggnad i nära anslutning till Ekenäs högstadieskola
  • Alternativ 4: Utlokalisering. Det fattas beslut senare i vilka kök det i så fall investeras

Tenala servicehem, Hagahemmet i Ekenäs och Tunahemmet i Snappertuna beaktas inte i utredningen.

Snappertunas åldringshem Tunahemmet fyller 30 år 2017
Till exempel Tunahemmet i Snappertuna är inte med i utredningen om köksstrukturen i Raseborg. Snappertunas åldringshem Tunahemmet fyller 30 år 2017 tunahemmet i snappertuna

Om social- och hälsovårdsreformen godkänns betyder det att vårdsektorns verksamhet och fastigheter förvaltas av landskapet.

Alternativ 0 har billigaste investeringarna

Då man ser litet närmare på de olika alternativen visar det sig att om Raseborgs stad går in för att inte ändra något i kosthållsstrukturen så blir behovet att investera inte så stort jämfört med de andra alternativen.

Alternativ 0 innebär ett investeringsbehov på 4,5 miljoner euro.

Två miljoner euro skulle användas till köksutrustningen och de övriga miljonerna till byggnaderna. Det sistnämnda betyder till exempel att det i Österby skola och Ekenäs högstadieskola skulle behövas tillbyggnader.

Ekenäs högstadium.
I alternativ 0 har Ekenäs högstadieskola sitt kök kvar, men det behövs också en tillbyggnad. Ekenäs högstadium. Bild: Yle ehs,Ekenäs

Driftskostnaderna är drygt 1,7 miljoner euro per år.

Personalkostnaderna på Ekenäsområdet är en dryg miljon euro, eller 58 procent av driftskostnaderna.

På Karisområdet är personalkostnaderna betydligt mindre, eller 44 procent av driftskostnaderna.

I Ekenäs är livsmedlen nästan en halv miljon euro av driftskostnaderna. Hyra och övriga kostnader beräknas vara 260 000 av driftskostnaderna.

Utredarna säger i sin sammanfattning att det i längden blir kostsamt för staden att fortsätta som nu om staden inte gör några andra förändringar i kosthållets dimensionering eller i tillverkningskökens nuvarande antal.

Driften billigare i alternativ 1

Alternativ 1 med två centralkök skulle kosta staden 6,6 miljoner euro.

Driftskostnaderna skulle vara billigare än i alternativ 0, drygt 1,6 miljoner euro. Det beror bland annat på att personalkostnaderna och köptjänsterna från HNS stödtjänster skulle minska.

7,5 miljoner i investeringar i alternativ 2

Alternativ 2 med tre centralkök skulle betyda en investering på 7,5 miljoner euro för Raseborg.

De årliga driftskostnaderna skulle vara 30 000 euro mindre än i alternativ 0 och 100 000 euro mera än i alternativ 1.

Fyrkantig grå byggnad.
J-huset på Ekåsenområdet i Ekenäs. Fyrkantig grå byggnad. Bild: Veronica Montén / Yle Ekenäs,Västnyland,Raseborg,j-huset

Driften i det här alternativet blir dyrare än i alternativ 1 eftersom produktionen av måltider i J-huset minskar om Seminarieskolan görs om till centralkök.

Ett nybyggt centralkök vid högstadiet

Alternativ 3 innebär två centralkök varav det ena är en ny byggnad. Det skulle betyda en investering på 7,4 miljoner euro för Raseborgs stad.

En ny byggnad intill Ekenäs högstadieskola uppskattas till cirka fem miljoner euro, köksutrustningen ingår i det priset.

Driftskostnaderna är drygt 1,6 miljoner euro.

Matproducenter vill göra mat i Raseborg

Alternativ 4 innebär utlokalisering. Tekniska nämnden ville i oktober också veta vad det alternativet kostar.

Tekniska direktören Jan Gröndahl, utrymmesförvaltningschefen Anna Friberg och kosthållschefen Tove Damén-Wikholm träffade fyra ledande kosthållsproducenter i Finland för att diskutera hur de förhåller sig till att producera mat i Raseborg.

Överlopps mat från Luostarivuoris skola i Åbo ges vidare
Finländska matproducenter vill gärna laga mat åt skolelever i Raseborg. Överlopps mat från Luostarivuoris skola i Åbo ges vidare Bild: Yle/Linus Hoffman överlopps mat

Alla producenter var intresserade av att producera mat till kunder i Raseborg. De flesta tyckte att det skulle vara bäst om maten producerades i kök som ägs och sanerats av staden.

Raseborg ser till att det finns maskiner i köket

Staden skulle stå för maskinerna i köken, producenterna skulle skaffa mindre utrustning.

Maten skulle tillverkas i Raseborg och det framkom att J-huset på Ekåsenområdet skulle var en lämplig plats som centralkök.

Serviceproducenterna var villiga att ta över personalen som så kallade gamla medarbetare. Transporten av mat skulle skötas av producenten.

Staden skulle spara 360 000 euro

En utlokalisering skulle betyda en årlig driftskostnad på cirka 1,4 miljoner euro.

Grytor som kan rengöra sig själva.
Raseborgs stad borde investera i de största maskinerna i köket om köksfunktionerna utlokaliserades, anser matproducenter. Grytor som kan rengöra sig själva. Bild: Yle/Tove Virta grytor

Det skulle vara det billigaste av dessa alternativ och betyda att staden sparar 360 000 euro i driftskostnader per år jämfört med nuläget (alltså alternativ 0).

En utlokalisering skulle också innebära de lägsta personalkostnaderna.

Investeringskostnaderna skulle bli 6,2 miljoner euro.

Många faktorer påverkar priset

I utredningen sägs det att det finns flera faktorer som påverkar produktionspriset om staden skulle gå in för en utlokalisering.

De här måste tas i beaktande i så fall och det handlar om allt från att definiera kvaliteten på maten, samarbete med städpersonal och utdelning av mat.

Avtalsperiodens längd har också stor betydelse.

En stor kastrull.
Kvaliteten på maten är en viktig fråga vid en eventuell utlokalisering. En stor kastrull. Bild: Yle/Jesper Alm ärtsoppa

I utredningen slår man ändå fast att staden kan spara pengar genom att utlokalisera kosthållsverksamheten.

Utredarna upprepar flera gånger att staden inte fattat ett beslut om utlokalisering.

Köken en del av Raseborg 2020

Raseborgs kosthållsstruktur utgör en central del i Raseborg 2020 som handlar om att hitta sparalternativ i staden.

Målsättningen med kosthållsstrukturen är att uppnå ekonomisk nytta, effektivare användning av dyra produktionslokaler samt kökspersonal, fungerande utdelningslogistik samt god mat.

Nio år av utredningar

Det har tagit staden nio år av flera utredningar att komma så här långt att tekniska nämnden har ett förslag att ta ställning till igen.

Nämnden var inte nöjd med det förslag som gavs i oktober 2017, utan ville ha mera utredningar.

Nämnden ville bland annat veta vad det skulle innebära ekonomiskt att fortsätta som nu och så ville politikerna ha siffror på vad en utlokalisering skulle kosta.

Orre i oktober 2017: Vi kan inte utreda hur mycket som helst

Tekniska nämndens ordförande Werner Orre (SFP) sade i oktober 2017 till Yle Västnyland att Raseborg snart måste fatta ett beslut om köken i staden.

Ändå kunde nämnden då inte bestämma sig för hur köksfunktionerna ska vara på Ekenäsområdet. Det motiverade Orre med att man inte kan låsa sig vid ett alternativ eftersom det är en komplicerad fråga.

- Faktum är att vi måste fatta ett beslut, det går inte att utreda hur mycket som helst, sade Orre i en direktsänd intervju.

Läs också

Västnyland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Västnyland