Hoppa till huvudinnehåll

Petra Stenman: Jämställdhet och jämlikhet inom idrotten

Petra Stenman, SFI-friidrott.
Petra Stenman. Petra Stenman, SFI-friidrott. Bild: Yle/Antti Koivukangas petra stenman

Idrotten är samhällets spegel och de fenomen som vi ser i samhället hittar vi också inom idrotten samt vice versa, skriver SFI-sportchefen Petra Stenman i veckans förbundspenna.

När de moderna olympiska spelen startade år 1896 så var kvinnor inte välkomna att delta. Enligt olympiarörelsens grundare Pierre de Coubertain var inte kvinnas kropp skapad för att klara av de hårda olympiska dusterna. Men redan i följande olympiska spel deltog kvinnor i både tennis och golf.

Efter det började det hända saker. I takt med att kvinnorna fick rösträtt i många länder ökade kampen om jämställdhet även inom idrotten. På 1920-talet började kvinnorna spela fotboll i Storbritannien och som en protest mot att de inte fick tävla i friidrott i OS ordnades Women's Olympics i Paris 1922.

Efter det har de OS-grenar som är öppna för kvinnor ökat för varje år. Bra exempel är brottningen som kom till år 2004, boxningen 2012 samt backhoppningen så sent som 2014.

Men allt har ändå inte gått som på räls. 1928 blev det nästan skandal när man förfasade sig över hur kvinnorna tog ut sig på de längre löpsträckorna inom friidrotten. Medicinska experter uttalade sig om hur kvinnorna riskerade både sin fertilitet och att åldras i förtid genom att utsätta sig för så extrema påfrestningar. Detta kombinerat med att samhällsklimatet blev ekonomiskt och politiskt bistrare, så tog de tidiga 1900-talets framgångarna i stort sett slut, menar Helena Tolvhed som är historiker vid Stockholms Universitet och som forskar i idrottens kvinnohistoria.

I artikeln ”Kvinnornas väg till OS” kan vi läsa om hur det hela ledde till att kvinnorna nog fick delta i t.ex. friidrott, men inte springa längre än 200 meter. Detta vakuum höll i sig till 1970-talet. Efter det kom ”den andra vågen” som Helena Tolvhed beskriver det skede, då de mest maskulint kodade sporterna i OS t.ex. brottning och boxning öppnades för kvinnor.

Kvinnorna har sökt sig till de mansdominerade sporterna under hela århundradet, men flödet i den andra riktningen har inte varit lika stort. Det är mer ovanligt att män söker sig till kvinnodominerade sporter än tvärtom. Historien sätter också sina spår, manliga och kvinnliga idrottare har fortfarande olika förutsättningar för att kunna försörja sig på sitt idrottande inom många sporter.

När det gäller idrottsledare är balansen mellan män och kvinnor ännu till männens fördel inom många grenförbund. Som kvinnlig idrottsledare kan jag sätta mig in i problematiken med att kombinera tidskrävande toppidrott eller ledarskap med att samtidigt sköta familjens vardag. Man är helt enkelt mycket borta hemifrån och det måste finnas en speciell inre drivkraft och motivation om du skall kunna kombinera idrott och familjeliv som kvinna.

Detsamma gäller också tränarskapet, som även det äter sitt av familjens fritid. Framför allt så krävs det inom familjen att alla ställer upp med allt vad det innebär för att organisera vardagen, så att det flyter mellan tävlingsresor och träningar. De traditionella könsrollerna man och kvinna kan här få orsak att ses över i hemmiljön.

På tal om traditionella könsroller så går samhället sakta men säkert mot att respektera att vår biologiska uppdelning i två kön inte längre är heltäckande. Det här kommer att ställa stora krav på tävlingsidrotten och dess traditionella indelning i två grupper.

Det finns många frågetecken ännu när man ser på jämlikhet inom idrotten. Eftersom idrotten återspeglar samhället så kommer det säkert att dyka upp nya fenomen som vi redan nu kan se tecken på. Inom skolvärden har man noterat att pojkarna är de som börjat prestera sämre och är mindre motiverade än flickorna. Det leder till att de har större risk att slås ut senare i livet. Det är säkert dags att grunda pojkprojekt vid sidan av alla flickprojekt och flytta fokus också mot pojkarnas utveckling.

Jämlikhet som betyder att alla ska ha samma möjligheter till idrott oavsett t.ex. kön, funktionsvariaton, var du är född, sexualitet, religion etc. kommer jag kommer att skriva mer om i nästa förbundspenna.

Petra Stenman
Sportchef
Svenska Finlands Idrottsförbund

Läs också

Nyligen publicerat - Sport