Hoppa till huvudinnehåll

Privata pengar till undsättning när den offentliga kassan sinar

En ritning av hur Wasa Teater ska se ut efter renoveringen. Fasaden är upplyst.
Wasa Teater säkrade sin renovering via donationer. En ritning av hur Wasa Teater ska se ut efter renoveringen. Fasaden är upplyst. Bild: Foto: Laaja arkitekter. Wasa Teater

Teaterrenoveringar, barnsjukhus och sjukhusutrustning. När den offentliga sektorn inte klarar av sina investeringar är räddningen privata pengar. En bedömning är att det här fenomenet kommer att bli allt vanligare.

Österbottens cancerförening anser att Vasa centralsjukhus behöver en PET - scanner för att cancervården ska hålla så hög nivå som möjligt.

Sjukvårdsdistriktet står för största delen av investeringen men föreningen vill med hjälp av en insamling säkerställa att investeringen faktiskt blir av.

"En naturlig roll"

På föreningen ser man det inte som värst problematiskt att man måste ta till donationer. Åtminstone inte i den här frågan.

Markku Suoranta på Österbottens cancerförening.
Markku Suoranta. Markku Suoranta på Österbottens cancerförening. Bild: Yle/Joni Kyheröinen cancer,österbottens cancerförening

- Alla talar om medborgarsamhället och tredje sektorns betydelse i social- och hälsovårdsreformen, och där har vi en naturlig roll. Men det ska inte vara så att det behövs insamlingar för varje väg- och husbygge och apparatanskaffning, säger verksamhetsledare Markku Suoranta.

Suoranta säger att det positiva med dylika insamlingar är att man engagerar folk att stå upp och kämpa för något viktigt.

Kommer att bli vanligare

En bedömning är att insamlingarna kommer att bli allt vanligare.

- Allt från enskilda författare till idrottsmän finansierar sina karriärer via crowdfunding. På sätt och vis är det en naturlig utveckling att det också börjar ske inom den offentliga sektorn, säger statsvetaren Thomas Karv på Åbo Akademi i Vasa.

Det blir alltså vanligare att man samlar in pengar, men ökar även behovet av dessa insamlingar?

- Behovet kommer också att öka, eftersom kommunerna redan nu har en väldigt ansträngd ekonomi, säger Karv.

Går mot en amerikansk modell?

Finns det då en fara för att man inom det offentliga börjar förutsätta att privata pengar kommer till undsättning?

- Risken finns men den är inte stor. Jag tror inte att vi går mot en amerikansk modell där välgörenhetsorganisationer bygger upp sjukhus. Samhället ska vara basen för den centrala servicen och vi hjälper till då vi anser att det behövs, säger Markku Suoranta.

Thomas Karv tror att staten även i fortsättningen ansvarar för att en viss miniminivå av basservice garanteras.

Thomas Karv, statsvetare på Åbo Akademi i Vasa.
Thomas Karv. Thomas Karv, statsvetare på Åbo Akademi i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Thomas Karv,åbo akademi i vasa

- Men vad konceptet basservice faktiskt innebär borde det kanske börja föras en djupare diskussion om. Om inte statens finanser i första hand, och kommunernas ekonomi i andra hand, förbättras avsevärt har jag svårt att se att statsandelarna för annat än faktisk basservice kommer att räcka till.

Karv fortsätter med att konstatera att gemene man i framtiden får skjuta till ännu mer pengar för förverkligandet av specifika ändamål som inte faller in under benämningen absolut basservice.

- Kalla det då amerikanisering av samhället eller neoliberalism, säger Karv.

Skatternas legitimitet kan ifrågasättas

I Slaget efter tolv den 9 mars diskuterades frågan av Björn Nyberg, ledarskribent på Vasabladet, Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg och ekonomiska forskaren Katarina Sehm-Patomäki.

Björn Nyberg säger att det inte nödvändigtvis är enbart negativt att vi måste samla in pengar.

- Men det kan bli en situation där man ifrågasätter skatternas legitimitet, när man märker att det inte räcker med att betala skatt, säger Nyberg.

Finland har redan ett högt skattetryck i jämförelse, men trots det behövs det insamlingar till offentliga investeringar.

Borde det här uppröra oss, att skattepengarna inte räcker till?

- I grunden är det en bra sak att det ordnas insamlingar och att det finns talkoarbete. Staten och kommunerna gör vad de kan med de medel de har. Det finns ett oändligt behov av investeringar, säger Rurik Ahlberg, kommundirektör i Korsholm.

Sjukvården behöver allt mer

Ekonomiska forskaren Katarina Sehm-Patomäki ser på saken enligt följande:

- Sjukvården går framåt med stormsteg, det kommer nya mediciner och nya apparater. Befolkningen blir äldre och så vidare. Så egentligen borde ju hälsovården hela tiden få allt mer pengar att röra sig med. Samtidigt har det allmänna skattetrycket sjunkit i västvärlden sen 80-talet.

Sehm-Patomäki tycker att det är fint att vi får så pass mycket som vi får för våra skatter. Men det finns mycket mer som kunde sortera under kategorin "Det här ska våra skatter gå till".

- Det här är en fråga som måste debatteras och det händer till exempel i Storbritannien där hälsovården kostar allt mer.

Företag och föreningar i samarbete med det offentliga

Rurik Ahlberg tror inte heller han att det offentliga framöver kommer att utgå från att det alltid finns privata pengar att tillgå.

- Jag ser inte någon stor risk för det. Däremot försöker vi när vi bygger något planera så att föreningar och företag kan vara verksamma där. Vi vill komma ifrån det att endast kommunen har verksamhet i byggnaderna, säger Ahlberg.

- Det ser jag som en betydligt större trend än kraven på att privatpersoner ska finansiera till exempel asfalteringen av en väg.

Hotad service kan ge fler insamlingar

Så var vill vi landa? En vård- och landskapsreform är på väg, med ett uttryckligt mål att spara pengar.

Rurik Ahlberg vill också framöver se ett samhälle präglat av ett brett allmänt ansvar. Inte ett samhälle där endast de starka klarar sig.

Björn Nyberg ser risker (eller möjligheter) för fler privata insamlingar framöver.

- De kan till exempel komma från periferin i de nya landskapen, där någon service är hotad, säger Nyberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten