Hoppa till huvudinnehåll

Vem var den finske äventyraren som lurade naziledaren Heinrich Himmler och hela världen?

Med charm och fräckhet kommer man långt. Den finske äventyraren Yrjö von Grönhagens livsöde är som ur en äventyrsroman. Inget var omöjligt för denna man som umgicks med nazistledare och presidenter och som trots avslöjanden och motgångar lyckades hålla sig i rampljuset.

Yrjö von Grönhagens (1911-2003) liv är händelserikt och turbulent. Barndomen i Sankt Petersburg kantades av pappans deporteringar till Sibirien och mammans förtidiga död år 1919. Ett år senare flyttade den decimerade familjen till Viborg där pappan fortsatte sitt antikommunistiska korståg.

En del av glöden verkade också ha smittat av sig på sonen, för redan som 17-åring reste Yrjö von Grönhagen till Paris för att pröva lyckan.

Yrjö von Grönhagen tillsammans med Runosångaren Timo Lipitsä och hans fru i Karelen år 1936.

Yrjö von Grönhagen ville bli filmstjärna eller artist, men när framgångarna uteblev började han istället studera etnologi på Sorbonne. Samtidigt drömde han om fotvandringar till Indien. Hans franska vänner avstyrde ändå den långa resan och uppmanade honom istället att vandra från Frankrike till Finland.

Vandringsman och äventyrare

Med ett orubbligt självförtroende och tropikhjälm på huvudet påbörjade Yrjö von Grönhagen sin vandring år 1935. Ett stopp i Berlin och en artikel om Kalevala i den tyska pressen kom att förändra Yrjö von Grönhagens liv på ett avgörande sätt.

SS-ledaren Heinrich Himmler hade med intresse tagit del av von Grönhagens tankar och erbjöd honom på stående fot ett etnologiskt uppdrag.

Bilden av Timo Lipitsä prydde också Himmlers arbetsrum.

Kunde inte Yrjö von Grönhagen för det rasbiologiska institutet Ahnenerbes räkning företa en expeditionsresa till Karelen för att leta efter de ariska rötterna?

Yrjö von Grönhagen som var skrupellös, äventyrslysten och naturligtvis smickrad över Himmlers anbud, tackade ja, även om han saknade erfarenhet och akademiska meriter som berättigade till ett dylikt uppdrag.

En kantele åt Himmler

Full av tillförsikt åkte Yrjö von Grönhagen till Finland år 1936 utrustad med dåtidens främsta tekniska apparatur och en tysk folkmusikexpert vid namn Fritz Bose vid sin sida. Tillsammans medförde de ljudupptagningar, fotografier och föremål till Berlin, bland annat en kantele som den nazistiske ledaren Himmler tacksamt mottog.

Men hur är det möjligt att en finsk äventyrare och charlatan får audiens hos en av dåtidens mäktigaste män? Hur är det möjligt att han lyckas dupera sin omgivning inte bara i Nazityskland, utan var än han drar fram?

Heinrich Himmler (till höger) på Finlandsbesök.

Karisma till övers

Yrjö von Grönhagen hade en enastående förmåga att övertyga folk. Han verkar ha ägt en utstrålning och charm som bet på en lång rad män och kvinnor. Inte ens Yrjös tomma löften och uppenbara inkompetens verkade ha stått i vägen för utnämningar och belöningar.

Sin egen förträfflighet lyckades han alltid framhäva och till och med när hans inkompetens uppdagades och hot om avskedningar och åtal hängde över honom, verkade han för det mesta ta avslöjandena med en axelryckning.

Att Yrjö von Grönhagen utan formell kompetens fick ett jobb som avdelningschef på det nazistiska Ahnenerbe-institutet eller som kulturattaché på den finska ambassaden i Berlin, vittnar om en unik personlighet. Yrjö von Grönhagen var suverän på att tala i egen sak och i hans sätt att framhäva sig själv fanns det ett modernt marknadsföringstänkande som påminner om dagens branding.

Ett löfte och en stark tro på sig själv är det som behövs. Kunskap, erfarenhet och ödmjukhet verkar ha varit sekundära element i hans framstegsbygge. På den punkten förebådar Yrjö von Grönhagen dagens konsulter och innovatörer som slänger ur sig floskler om engagemang, åtaganden och starka varumärken.

Yrjö von Grönhagen (mitten) och Fritz Bose (vänster) förbereder bandupptagningar i Karelen år 1936.

En självsäker kameleont

Yrjö von Grönhagen var sitt eget varumärke: föränderlig och i betraktarens ögon alltid skinande blankt. Baksidan avslöjar en överlevare, opportunist, fantast och skojare som ständigt gjorde sin omgivning besviken. I världen finns det gott om skojare, men skojare som ständigt blir förlåtna är mer sällsynta.

Till denna unika kategori hörde Yrjö von Grönhagen. Efter varje nederlag reste sig Yrjö på nytt och varje gång gick han vidare förlåten och lika övertygad om att uppdraget bakom hörnet krävde hans insats om det så gällde att medla mellan finska och tyska makthavare under andra världskriget eller att i norskt interneringsläger år 1946 fungera som kontaktperson mellan norska myndigheter och finska fångar.

Yrjö von Grönhagens turbulenta liv gav upphov till dokument och hemliga rapporter.

Med självsäkerhet, fräckhet och lyhördhet kommer man långt. Dessutom var Yrjö von Grönhagen en språkkunnig man som förutom hemspråken finska, svenska, ryska och tyska talade franska, engelska, italienska och serbiska. En sådan världsvan och i omgivningens ögon suverän kosmopolit hade på 30 och 40-talet ett klart försprång i förhållande till sina provinsiella landsmän.

Att spela sitt liv

Att Yrjö von Grönhagen i början av 30-talet drömmer om en internationell skådespelarkarriär är kanske inte så konstigt med tanke på att han livet ut spelar många roller med bravur: han är äventyrare i Karelen, attaché i Tyskland, fredsförhandlare i Italien, sambandsofficer i Norge och efter kriget ångerfull fånge som i Finland avtjänar ett fängelsestraff för fanflykt.

Men inte ens detta förmår nedslå Yrjö von Grönhagen som efter kriget kan lägga till affärsman, Lapplandsvän och mystiker till sin rollista.

Yrjö von Grönhagens livsöde är spektakulärt och i sig värt att återberättas. Det speglar ett stycke finsk närhistoria med politisk oro, krig och umbäranden, men samtidigt förebådar hans märkliga levnad den tid vi idag lever i med politiska charlataner, babbel och självutnämnda profeter.

Här hittar du en podcast om SS-ledaren Heinrich Himmlers vän Yrjö von Grönhagen