Hoppa till huvudinnehåll

Yles verksamhetsberättelse och bokslut 2017

Styrelsen godkände Yles bokslut på sitt möte den 21 mars 2018.

  • Yles verksamhetsberättelse och bokslut som e-bok.

Balansräkning

Resultaträkning

Finansieringsanalys

Finansiella nyckeltal

Styrelsens verksamhetsberättelse

Yles uppdragFinansieringen av YleOmvärldVerksamhetens utveckling 2017PersonalVerksamhetsresultat och ekonomiUtsikter för 2018

Yles uppdrag

Yles uppdrag baserar sig på lagen om Rundradion (1380/1993) som ändrades senast i juli 2017 (436/2017).

7§ Allmännyttig verksamhet

Bolagets uppgift är att tillhandahålla ett mångsidigt och omfattande allmännyttigt televisions- och radioprogramutbud med tillhörande special- och tilläggstjänster för alla på lika villkor. Dessa och andra allmännyttiga innehållstjänster ska tillhandahållas i allmänna kommunikationsnät både riksomfattande och på landskapsnivå.

Den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte ska särskilt
1) stödja demokratin och enskildas möjlighet att påverka, genom att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussioner samt en möjlighet till växelverkan
2) producera, skapa, utveckla och bevara inhemsk kultur, konst och stimulerande underhållning
3) i programutbudet beakta synpunkter som har att göra med allmänbildning och jämställdhet, erbjuda en möjlighet till lärande och självutveckling, lägga vikt vid program avsedda för barn och ungdomar samt tillhandahålla andaktsprogram
4) behandla den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningen på lika grunder i programverksamheten samt tillhandahålla tjänster på samiska, romani och teckenspråk och i tillämpliga delar även för andra språkgrupper i landet
5) stödja bevarandet av det finländska kulturarvet, tolerans, jämlikhet, jämställdhet och kulturell mångfald samt sörja för programutbud även för minoriteter och specialgrupper
6) främja växelverkan mellan olika kulturer och upprätthålla ett programutbud som riktar sig utomlands
7) förmedla myndighetsmeddelanden som anges närmare genom förordning och ha beredskap för att sköta televisions- och radioverksamheten under undantagsförhållanden.

7 a § Samarbete

Bolaget ska genom sin verksamhet främja yttrandefriheten, högklassig journalistik och mångfald inom medierna.

Finansieringen av Yle

Grunderna och beloppet för Yleskatten fastställs i lagen om rundradioskatt. Yleskatt betalas av 18 år fyllda personer. Yleskatt uppbärs även av samfund som bedriver affärs- eller yrkesverksamhet eller jordbruk i Finland.

Beloppet på Yleskatten beror på inkomsterna under kalenderåret. År 2017 var skatten 0,68 procent av de sammanräknade förvärvs- och kapitalinkomsterna. Minimibeloppet för skatten var 70 euro och maximibeloppet 143 euro. Om inkomsterna under året understeg 10 294 euro för pensionärer och 11 044 euro för löntagare, uppbars ingen Yleskatt. Om inkomsterna under året var 21 029 euro eller mer var skattebeloppet 143 euro.

Yleskatten för samfund baserar sig på de beskattningsbara intäkterna. Om de beskattningsbara intäkterna understiger 50 000 euro, uppbärs ingen Yleskatt. Om de beskattningsbara intäkterna uppgår till 50 000 euro, är beloppet på skatten 140 euro samt för den del som överskrider 50 000 euro uppbärs dessutom en skatt på 0,35 procent, dock så att det högsta beloppet på Yleskatten är 3 000 euro per år. Samfundet når denna gräns när de beskattningsbara intäkterna är 867 143 euro. Yleskatten är en avdragsgill kostnad som aktiebolag kan göra avdrag på i sin beskattning.

Endast samfund som bedriver näringsverksamhet ska betala Yleskatt. Staten och dess inrättningar, kommuner och samkommuner, församlingar, religionssamfund, bostadsaktiebolag och allmännyttiga föreningar betalar ingen Yleskatt.

Ändringar i Yles uppdrag och finansiering

De förslag till ändringar i lagen om Rundradion som gavs av en parlamentarisk Yle-arbetsgrupp under ledning av Arto Satonen i juni 2016 trädde i kraft 15 juli 2017. Enligt lagändringen är det förvaltningsrådet som godkänner bolagets strategi. Tidigare ankom uppgiften på Yles styrelse.

I enlighet med arbetsgruppens förslag gjordes ingen indexjustering enligt 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond i bolagets finansiering för 2017 och 2018. Yles finansiering har varit oförändrad 2014–2018.

En parlamentarisk Yleskatt-arbetsgrupp under ledning av riksdagsledamot Kaj Turunen föreslog i juni 2017 en ändring av lagen om rundradioskatt så att cirka 400 000 låginkomsttagare skulle befrias från skatten. Arbetsgruppen föreslog också att Rundradions finansiering för 2019 ska fastställas enligt den ursprungliga ordalydelsen av 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond, med andra ord ska bolagets finansiering justeras enligt index.

Riksdagen godkände den föreslagna ändringen i lagen om rundradioskatt i november 2017 och lagändringen trädde i kraft 1 januari 2018. Rundradioskatten för privatpersoner ändrades från och med början av 2018 så att de ska betala en skatt på 2,5 procent på den del av de sammanlagda förvärvs- och kapitalinkomsterna som överstiger 14 000 euro. Samtidigt höjdes maximibeloppet för skatten från 143 euro till 163 euro.

Genom ändringen befriades cirka 390 000 låginkomsttagare från rundradioskatten. Personer vars löneinkomster är 14 750 euro eller högre per år ska betala skatten. Tidigare låg tröskeln för löneinkomsternas del på 11 044 euro. För pensions- och dagpenningsinkomsternas del höjdes betalningströskeln från 10 294 euro till 14 000 euro.

Förhandsprövning

Förvaltningsrådet fattade i februari 2017 beslut om förhandsprövning enligt 6 a § i Rundradiolagen avseende Yles webbplats för regionala nyheter och personifieringstjänster. Förhandsprövningen gjordes på begäran av Medieförbundet. Samtidigt gav styrelsen åt Forskningsinstitutet för kommunikation vid Helsingfors universitet i uppdrag att göra en utredning om personifiering.

Enligt förhandsprövningen och utredningarna medför Yles regionala nyhetstjänst och personifiering av bolagets innehållstjänster inga betydande negativa effekter på marknaden. Det finns inte heller grund för att begränsa det textbaserade regionala nyhetsutbudet.

Medieförbundet, som representerar de kommersiella mediebolagen, meddelade 21 juni 2017 att det hade bett EU-kommissionen utreda om den offentliga finansieringen av Yles textbaserade medieinnehåll de facto strider mot EU-reglerna om statsunderstöd. Enligt Yles bedömning kan kommissionens utredning ta flera år.

Omvärld

Reglering av media

EU-förordningen om gränsöverskridande portabilitet för digitala tjänster inom EU trädde i kraft i juli 2017 och börjar tillämpas i april 2018. Portabilitet innebär att EU-ländernas invånare kan ta del av onlinetjänster som de har tillgång till i hemlandet även vid tillfällig vistelse utomlands.

Betaltjänster för strömmad film, som C More och Netflix, ska erbjuda sina tjänster även när kunderna vistas tillfälligt i ett annat EU-land. Leverantörerna av gratistjänster, däribland Yle, får själva bestämma om de vill erbjuda portabilitet. Yle har fattat beslut om att öppna Yle Arenan för finländska användare inom EU under 2018.

Medieekonomi

Massmediemarknadens värde uppvisade en sjunkande trend under första hälften av 2010-talet men trenden verkar ha vänt 2016. Enligt Medieförbundets uppskattning i slutet av 2017 låg den totala omsättningen ungefär på samma nivå som året innan. Slutet på den kraftiga omsättningsminskningen innebär att utsikterna för mediebranschen är bättre idag än för några år sedan.

Enligt Medieförbundet ökade radio- och tv-sektorns omsättning under tredje kvartalet med 3,8 procent jämfört med året innan. Ökningen var ett resultat av växande annonsförsäljning i den reklamfinansierade radion.

Förändringarna i de finländska konsumenternas medieanvändning avspeglades också på mediereklam.

Enligt Kantar TNS var volymen av mediereklam 2017 i stort sett densamma som föregående år. Reklammarknaden uppgick till totalt 1 217 miljoner euro, av vilket nästan en tredjedel användes på webbreklam. Webbreklam och utomhusreklam ökade sina andelar, medan reklam i tidningar och tv backade.

De globala jättarna fortsätter i topp inom webbreklam. Enligt årsstatistik från IAB Finland uppgick Googles och Facebooks andel av webbreklamen i Finland till totalt 49 procent 2017. Facebook lyckades bäst med att öka sin reklamförsäljning under året, medan Googles andel minskade.

De två globala jättarnas sammanlagda reklamförsäljning på 181,5 miljoner euro stod för 15 procent av den totala reklamförsäljningen i Finland.

Medieanvändning

Den ökande populariteten hos olika digitala tjänster har fått finländarna att ändra sina sätt att konsumera medier. De snabbaste förändringarna ses bland ungdomar. Medieanvändningen bland unga och äldre utvecklas i motsatta riktningar, så att unga konsumerar allt mer på webben, medan äldre generationer trivs med traditionella former, som tidningar, radio och tv.

Mediedagens längd ökade med 20 minuter jämfört med året innan. Första halvåret 2017 använde sig finländarna av medier i nästan åtta timmar varje dag. Beträffande hela befolkningens medieanvändning var ökningens störst inom videotjänster, sociala medier och betaltjänster för direkt- och videoströmning. Användningen av inhemska webb-tv-tjänster ökade med 19 procent jämfört med året innan.

År 2017 tittade finländarna på tv i genomsnitt 2 timmar 48 minuter per dag, vilket är något mindre än året innan. Radiolyssnandet minskade också något och uppgick till i genomsnitt 2 timmar och 56 minuter om dagen.

Smarta enheter blir allt vanligare i de finländska hushållen. År 2017 fanns det en smart-tv i vart tredje hushåll med personer i åldern 15–74 år, det vill säga 36 procent hade en smart-tv. En dator finns i 90 procent av hushållen, en smarttelefon i 89 procent och en surfplatta i 62 procent.

Medieteknik

Utvecklingen inom medieteknik fokuserar på att förbättra den individuella användarupplevelsen i webbtjänster med hjälp av rekommendationer och personifiering samt datainsamling och dataanalys. Artificiell intelligens och maskininlärning var också betydelsefulla fenomen inom den tekniska utvecklingen.

Det etablerade tv-tittandet och radiolyssnandet har bidragit till att broadcastnäten fortfarande är de viktigaste distributionsnäten. Den ökande konsumtionen av tjänster på olika plattformar framhäver betydelsen av olika distributionsnät för medborgarnas medieanvändning.

Till de medietekniker som var mycket på tapeten 2017 hör förstärkt verklighet (augmented reality, AR) och det nya fenomenet chatbot, det vill säga data- och dialogrobotar som tillhandahåller nyhetsjournalistik och olika tjänsteinnehåll via meddelandetjänster.

Verksamhetens utveckling 2017

Yle har fortsatt att se över sitt utbud och sina strukturer för att kunna svara på förändringarna inom medieanvändning, teknik och arbetskultur. Yles nya strategi styr bolagets verksamhet stadigt mot digital förnyelse.

Förvaltningsrådet och styrelsen arbetade fram strategin under gemensamma seminarier och workshoppar våren 2017. Strategin anger riktlinjerna för verksamheten och utgör underlaget för styrelsens beslut om Yles utbud och de viktigaste reformprojekten de närmaste åren.

Förvaltningsrådet hörde experter under strategiprocessen och inhämtade synpunkter från bland annat andra aktörer och organisationer inom branschen. Efter fortsatt beredning i styrelsen antog förvaltningsrådet förslaget till bolagets nya strategi 24 oktober 2017.

Strategiska fokusområden

De närmaste åren ska Yle i sitt utbud satsa speciellt på att stärka gemenskap och interaktion samt på innehållets och tjänsternas kvalitet och tillgänglighet. Dessutom lyfter Yle i strategin upp modig och smidig förnyelse, kompetensutveckling, effektivitet och ansvarskännande verksamhet. Enligt sin nya vision vill Yle vara det mest betydelsefulla mediet för finländarna.

Bolaget kommer de närmaste åren att överföra 15–20 procent av sina resurser till nya fokusområden, som bland annat utbud för unga och unga vuxna. År 2018 reserverar Yle cirka 25 miljoner euro för nytt innehåll, utveckling av webbtjänsterna och investeringar som stöder dessa.

Åren 2018–2020 kommer Yle att öka inköpen av inhemskt innehåll och tjänster med cirka 30 procent, vilket är i linje med både den parlamentariska arbetsgruppens rekommendationer och den nya Yle-lagen.

Stora utvecklingsprojekt är förnyelsen av den regionala verksamheten, ungdomstjänsterna och radioverksamheten. Yle fortsätter att bygga upp en webbtjänst för direktsändningar på Yle Arenan bland annat för att kunna ha ett större utbud av sportsändningar.

Dessutom satsar Yle ännu mer än tidigare på mångsidigare dataanvändning i planeringen och publiceringen av innehåll och tjänster för att bättre kunna tillgodose olika användargruppers behov.

Utformning av utbudet i tv, radio och på webben

Sedan april 2017 har Yle tre broadcastkanaler i tv genom att utbudet i Yle Teema och Yle Fem sänds på en gemensam kanalplats. Ändringen har ökat samarbetet mellan alla kanaler i fråga om innehållet, och möjliggjort till exempel sändningar från slottsbalen på två språk samt att första sändningen av Strömsös avsnitt visas i Yle TV1. Det har också minskat såväl överlappningar i planeringen och utbudet som antalet reprissändningar.

Som en del av den övergripande reformen uppdaterade Yle också varumärkena för tv-kanalerna och Yle Arenan samt programutbudets sammansättning. Målet med uppdateringen var att göra arbetsfördelningen mellan tv-kanalerna, Yle Arenan och de nya ungdomsmedierna tydligare.

Yles finska ungdomstjänster YleX och Yle Kioski slog ihop sina resurser för att bättre kunna nå ut till 15–29-åringarna. Yle Kioski ska breddas från att ha ett nyhets- och aktualitetsutbud till att bli ett ”universalmedium” för unga vuxna, och YleX utformas till ett förstklassigt musikmedievarumärke före 2020.

Yle fortsätter att sända radio de närmaste åren i fyra FM-kanaler på finska och två FM-kanaler på svenska. De flesta som lyssnar på radio gör det med traditionella FM-apparater, men mobilt lyssnande med smarttelefoner ökade kraftigt under 2017.

Yle har startat projektet Radio2020 för att se över radiokanalerna och utbudet i dem. Finjusteringen av profileringen av musiken och innehållet i de olika kanalerna fortsatte. Den finskspråkiga kanalen för pratradio Yle Puhe, som riktar sig till målgruppen 30–40-åringar, kommer att genomföra en noggrant övervägd ökning av andelen musik från och med februari 2018. Även den svenskspråkiga ungdomskanalen Yle X3M har setts över.

Yle har avslutat de separata radioapparna och koncentrerat allt audiolyssnande, både direkt och inspelat, till Yle Arenan. Lyssnarna har intresserat sig mer för audioinnehåll som podcast, och Yle kommer att bygga ut detta utbud.

Yle samarbetar också med tredje part för att höja profilen på audio. Yle fortsätter att verka i radiosektorns intresseföretag Radiosoitin Suomi Oy som erbjuder den kraftigt växande tjänsten Radiot.fi. En ny app som ska testas under 2018 är den första medietjänsten med röststyrning på finska. Tjänsten Teevee.fi som upprätthölls av intresseföretaget Platco har lagts ner.

Webbutveckling och förbättring av användarupplevelsen

Yle fortsatte satsningarna på att utveckla de mobila tjänsterna och webbtjänsterna. Bättre sökfunktioner och individuella rekommendationer i Yle Arenan ska göra det lättare för användarna att hitta innehåll.

Yles finskspråkiga webbtjänst Yle.fi öppnades i uppdaterad och förnyad form i juni. Vid utgången av året hade besökarantalet ökat med en femtedel. En helt ny smarttelefonapp, Yle.fi, lanserades i november och laddades ner hela 100 000 gånger under sin första månad.

Användningen av den personifierade nyhetsappen Nyhetskollen fördubblades jämfört med året innan. Appen utvecklades speciellt med fokus på personifierade push-notiser som visas också på mobilens låsskärm.

Appen Barnens Arena lanserades i en ny version där det är lättare att hitta favoritprogram och program för specialgrupper, som barn med nedsatt hörsel. Tack vare flera så kallade katalogköp av program för Barnens Arena är det möjligt att titta på program till och med flera månader efter att de sänts i tv.

Vid utgången av 2017 fanns det 750 000 registrerade Yle Profil-användare, med andra ord är det en bit kvar till målet på en miljon registrerade användare. Yle Profil ska bidra till utvecklingen av innehållet och ge användarna mer individuella tjänster. Aktiv inloggad användning av Yle Profil låg också 15 procent under målet.

Under 2018 kommer Yle att fortsätta arbeta för att aktivera den inloggade användningen speciellt på Yle Arenan, Yle.fi och nyhets- och aktualitetsverksamhetens tjänster. Samtidigt fortsätter förberedelserna inför kraven i EU:s nya dataskyddsförordning som träder i kraft på våren.

Yle använder sig av dataanalyser för att bättre kunna förstå preferenserna och behoven hos olika målgrupper. Efterhandsrapportering har allt mer ersatts av realtidsdata, fortlöpande datavisualisering och modellering. Som ett resultat av utvecklingsinsatserna kan alla medarbetare på Yle följa med bolagets publikmål. Datadriven styrning ska ges en allt större roll bland annat inom utgivningen.

Yle har också gjort insatser för att testa nya tekniska lösningar. Bolaget driver tankesmedjan och nätverket Yle Beta som kreerar tekniska innovationer för mediebranschen. År 2017 finansierade nätverket lovande försök inom artificiell intelligens, robotik, röststyrning, virtuell verklighet (virtual reality, VR) och förstärkt verklighet (augmented reality, AR).

Yle deltar i det internationella och EU-finansierade projektet MeMAD som under de närmaste tre åren ska ta fram metoder för användning av artificiell intelligens inom mediebranschen, speciellt avseende videomaterial, översättning och programtextning.

Utvecklingsnätverket för produktutveckling och utgivningsplanering Yle Lab har också understött experiment med VR, AR och 360-video.

Satsningar på innehåll och journalistik

Yle har gjort lyckade satsningar på utvecklingen av nytt utbud och nya tjänster, speciellt för de strategiskt viktiga åldersgrupperna. Räckvidden har blivit bättre speciellt i åldersgruppen under 45-åringar och för webbtjänsterna. Yles utbud och tjänster nådde ut till 76 procent av befolkningen varje dag och till 93 procent varje vecka, vilket var bättre än året innan.

Till de största satsningarna under året hörde kommunalvalet samt det omfattande utbudet i radio och tv och på webben i anslutning till Finland 100. De var också stora samarbetssatsningar för de olika innehållsenheterna.

Nyhets- och aktualitetsverksamheten skrev för första gången ner sina journalistiska principer. Det var ett arbete som involverade samtliga medarbetare.

Inom journalistiken har Yle tagit fram fördjupande temahelheter som ger bakgrund. Efter terrordådet i Åbo i augusti trappade bolaget upp sin beredskap för att kunna reagera på stora och plötsliga nyhetshändelser med ett nytt koncept. Vid kommunalvalet våren 2017 använde Yle framgångsrikt artificiell intelligens då roboten Voitto skrev resultatrapporter om varje kommun i Finland.

Förnyelse av den regionala verksamheten

Yle kommer att genomföra betydande omställningar i sin regionala verksamhet på finska de närmaste två åren. Omställningarna gäller såväl medarbetarna som de tekniska produktionsmedlen och lokalerna. Syftet är förstärka redaktörernas närvaro ute på fältet och utöka det regionala och riksomfattande innehållet från olika håll i Finland. Det nya konceptet ska pilottestas i sydvästra och sydöstra Finland från och med mars 2018.

En ny regional mediedesk inrättades 2017 på Mediapolis i Tammerfors för att assistera den regionala journalistiken.

Nya satsningar på kultur

Produktionsprocessen för konserter i Musikhuset förnyades och nu förmedlas varje konsert av Radions symfoniorkester på en och samma gång som högkvalitativt innehåll för webben, i radio och tv.

Yle befäste sitt nationella och internationella samarbete inom kulturen genom att förnya samarbetsavtalet med Finlands nationalopera. De nya samarbetsparterna SVT (Sveriges Television) och NRK (Norsk Rikskringkasting) började förmedla musikutbud från Yle i Sverige och Norge.

De nordiska rundradiobolagen slog fast en gemensam dramastrategi, som ska öka samarbetet inom produktion och programutbyte. Avsikten är att höja konkurrenskraften för nordiskt drama. Enligt målsättningen ska bolagen i tolv månader ha ensamrätt att visa de nordiska dramaproduktionerna.

Stora publikfavoriter bland de nordiska programmen i Yles utbud var speciellt ungdomsserien Skam och även andra dramaserier som tilltalade en stor publik. Populära inhemska produktioner var En ny dag (Uusi päivä), SuomiLOVE, Soffpotatisarna (Sohvaperunat) och en ny serie om president Kekkonen.

Den nya ungdomsserien Nörden: Dragonslayer666 gjorde succé med över en miljon visningar på Yle Arenan. Nörden och Helt knäpp (Sekasin), som tog tag i mental ohälsa bland unga, väckte mycket intresse även utomlands, och formatet för Helt knäpp såldes i slutet av året till Tyskland.

Yle ökade försäljningen utomlands med över en femtedel under rapportperioden. Till exempel Netflix köpte de globala rättigheterna till serien Vägen tillbaka (Kuinka katkaista kierre, Breaking the Cycle) som handlar om fångvården. Första säsongen av Jägarna (Eränkävijät) har sålts till över trettio länder och animationsserien för barn Snögubben Albi (Albi Lumiukko) har laddats ner många miljoner gånger på den största strömningstjänsten i Kina (iQyi).

Sportavtal

År 2017 ingick Yle avtal om sportsändningar till ungefär samma värde som de tidigare avtalen. Dessutom har Yle licensierat ut visningsrätter för världscuptävlingarna på skidor utanför Finland till MTV.

Hösten 2017 meddelade Yle att det slutit fortsatta avtal om följande VM och EM i fotboll samt de tre följande VM-tävlingarna i friidrott. I stället för finska herrfotbollslandslagets kvalmatcher slöts ett fyraårigt avtal om herrbasketlandslagets kvalmatcher, som omfattar tre stortävlingar och två kvalserier. Yle ingick avtal med Viasat om ett nytt koncept som bjuder på bollsport på högsta nivå istället för Champions League. Avtalet är också en öppning mot samarbete med kommersiella medier.

Arbetet med att bygga upp en ny tjänst i Arenan som ska samla direktsändningar – inklusive a text, programinformation, data och video – inleddes sommaren 2017. Tjänsten ska speciellt innehålla sportutbud, som sändningar från vinter-OS i Sydkorea våren 2018. Yle hade redan 2016 tecknat avtal om att dela tv-rättigheterna för OS med amerikanska Discovery.

Höjdpunkter inom sporten 2017 var skid-VM i Lahtis och VM i konståkning, i vilka Yle stod för den internationella signalen. Även herrbasketlandslagets prestationer i VM-kvalmatcherna samt friidrotts-VM i London lockade stora tittarskaror och fungerade på så sätt som en förenande kraft i enlighet med Yles strategi.

Friare tillgång till dramaarkivet

År 2017 utökade ett avtal mellan Yle och upphovsrättsorganisationerna utbudet av arkivprogram på Yle Arenan med över 760 tv-program och 560 radiodramer.

Genom avtalet kommer praktiskt taget alla betydande radio- och tv-dramer som Yle i tiderna producerat att läggas ut på Yle Arenan under 2017–2022. Avtalets värde uppgår till flera miljoner euro och till avtalsparterna hör nio artistförbund och -organisationer.

Debatt om Yles oberoende och förändringar i organisationen

Den finskspråkiga nyhets- och aktualitetsverksamheten präglades under början av året av stora förändringar. Debatten om nyhetsbevakningen av statsministern och om Yles oberoende var livlig efter årsskiftet. I februari 2017 beslutade bolagets styrelse och de ansvariga redaktörerna att låta göra en extern utredning.

Granskningen utfördes av Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet, som fick omfattande insyn i Yles programverksamhet, inklusive publicerings- och programbesluten. I sin rapport av den 15 maj ansåg professor Mäenpää att Yle bör förbättra det journalistiska ledarskapet och beslutsfattandet, även om de i huvudsak fungerar på ändamålsenligt sätt.

I mars 2017 fällde Opinionsnämnden för massmedier (ONM) Yle i ärendet med rösterna 6–6 och ordförandens röst blev avgörande.

I maj bad styrelsen verkställande direktören Lauri Kivinen lägga fram förslag till förbättring av organisationen och arbetskulturen i bolaget. Ansvarsfördelningen inom Nyhets- och aktualitetsverksamheten hade setts över redan vid årsskiftet. En av de föreslagna åtgärderna för att utveckla journalistutbildningen var Journalistakademin, som Yle grundade 2017.

Chefredaktör Atte Jääskeläinen lämnade i slutet av maj sin post enligt överenskommelse mellan styrelsen och ledningen, med motiveringen att man ville trygga verksamhetsförutsättningarna och arbetsron för Nyhets- och aktualitetsverksamheten. Styrelsen utsåg Svenska Yles direktör Marit af Björkesten till tf direktör och ansvarig redaktör från och med 1 juni. Efter en ansökningsomgång på hösten utnämnde styrelsen Jouko Jokinen till ny direktör för Nyhets- och aktualitetsverksamheten samt ansvarig redaktör. Han tillträdde posten i november.

Hösten 2017 inrättade Yle en helt ny befattning, nämligen publikombud. Yles första publikombud är Sami Koivisto, som tillträdde i början av november. Då ändrades också titeln till chef för publikdialog. Fokus i uppgiften ligger på att öka öppenheten i Yles verksamhet och stärka dialogen mellan bolaget och publiken.

Ny teknik, samarbete och arbetssätt

Yle har utvecklat sin verksamhet genom olika slags partnersamarbete inom innehållet, distributionen och tekniken. Förhandlingarna med kommersiella medier avancerade och Yle inledde flera samarbetsprojekt med tidningshus. Yle har på sina webbsidor länkat till innehåll i andra medier och samarbetade också med andra medier i samband med kommunalvalet. I november 2017 återvände Yle som kund till FNB för ett år, men den svenskspråkiga tjänsten upphörde när FNB lade ner den vid årsskiftet.

Yle inför en fortlöpande process för planering, prognostisering och beslutsfattande för att bygga upp utbudet. Det medger en mer flexibel och effektiv allokering av resurserna under året. Detta stöds av ett planeringssystem för innehåll och produktion och ett nytt molnbaserat ekonomi- och anskaffningssystem som togs i bruk under 2017.

Yle går vidare med övergången till en molnbaserad infrastruktur för hantering av information. Denna medger en flexiblare verksamhet och möjliggör smidighet och utnyttjande av artificiell intelligens, speciellt i webbtjänsterna.

Yle fortsatte förberedelserna inför övergången till högupplösta (HD) sändningar i det markbundna nätet i mars 2020, då de standardupplösta (SD) sändningarna upphör. Övergången till HD slutfördes inom produktionstekniken under 2017 och Yles nyhets- och sportsändningar börjar sändas i HD i januari 2018.

Yle fortsätter att minska på verksamhetslokalerna och effektivera lokalanvändningen. Ombyggnaden av lokalerna i Böle framskrider enligt planerna och målet är att renoveringarna ska vara klara före 2020. Enligt fastighetsstrategin ska Yle framöver endast i Böle i Helsingfors verka i fastigheter som bolaget äger. I alla andra lokaler är bolaget hyresgäst.

Personal

Antal anställda och anställningar

Vid utgången av året hade Yle 2 786 personer i fast anställning med månadslön, vilket var en minskning med 165 personer jämfört med personalstyrkan vid utgången av 2016. Månads- och timanställningarna utgjorde i genomsnitt totalt 3 119 årsverken, vilket var 150 färre än året innan.

Under året omfattades praktiskt taget alla enheter av samarbetsförhandlingar som berörde hundratals medarbetare. De mest omfattande förhandlingarna genomfördes inom Yle Produktion och Design med anledning av den ändrade verksamhetsmodellen för produktionstjänster. Förhandlingarna ledde till en minskning av personalstyrkan inom YPD i Helsingfors och i Mediapolis i Tammerfors med totalt 115 personer. Cirka 60 av dem sades upp av produktions- och ekonomiska orsaker och de övriga nedskärningarna verkställdes genom pensionering eller övergång till andra uppgifter inom bolaget. En del av personalnedskärningarna genomförs under 2018.

De övriga samarbetsförhandlingarna under 2017 berodde huvudsakligen på ändringar i uppgifter och organisationen till följd av verksamhetsreformerna i enheterna. Inom Svenska Yle berörde uppsägningar sju personer, som nästan alla kunde erbjudas nya uppgifter. År 2017 sades sammanlagt 70 personer upp på grund av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker.

Personalstyrkan torde vara ungefär oförändrad 2018.

De tvååriga kollektivavtalen för Yles personal tecknades 1 december 2017. Lönehöjningarna var i linje med den allmänna utvecklingen.

Personalens utveckling och arbetshälsa

Digitaliseringen spelar fortsättningsvis en stor roll i kompetensutvecklingen. År 2017 låg fokus på organisering av arbetet i nätverk, kollaborativt lärande och verksamhetsutveckling genom försök och publiksamverkan. Flera hundra medarbetare på Yle deltog i coachning och evenemang för en smidig arbetskultur.

Utvecklingsinsatserna fokuserade också på journalistisk kompetens och chefsfärdigheter. Arbetsrotation kommer att användas i allt större utsträckning för att främja förnyelse. Noga övervägd extern rekrytering användes också för att stärka kompetensen, speciellt inom digitala färdigheter.

På styrelsens beslut startade Yle våren 2017 ett arbetshälsoprogram för hela bolaget där man fastställde målen, ansvarsfördelningen och indikatorerna för arbetshälsa samt de viktigaste åtgärderna för bättre arbetshälsa.

Personalens uppfattningar om vardagen, arbetsklimatet samt chefsarbetet och ledarskapet undersöktes på hösten genom enkäten En bra dag på jobbet. Totalbetyget steg något jämfört med året innan och var 3,74 på skalan 1–5.

Jämställdhets- och jämlikhetsplanen uppdaterades under år 2017. I planen uppmärksammas jämställdheten speciellt vid rekryteringar, intern rotation och i lönefrågor.

Yle har nolltolerans vad gäller diskriminering, mobbning och övrigt osakligt beteende. Bolaget har förebyggande anvisningar och handlingsmodeller för att åtgärda eventuella förseelser.

Verksamhetsresultat och ekonomi

Resultat

Räkenskapsperiodens rörelsevinst var 7,0 miljoner euro (förlust -2,9) [1] och räkenskapsperiodens vinst var 6,9 miljoner euro (förlust -2,9). Vinsten var något större än förväntat, bland annat på grund av att vissa utvecklingsprojekt har förlagts till en senare tidpunkt.

Enligt Yles förvaltningsråds riktlinjer ska variationerna i resultatet från år till år ta ut varandra. Variationen uppstår främst vartannat år till följd av regelbundet återkommande stora idrottsevenemang.

Omsättning och övriga rörelseintäkter

Omsättningen var 472,3 miljoner euro (470,9), vilket var en ökning på 0,3 procent jämfört med året innan.

I enlighet med lagen om statens televisions- och radiofond överfördes 507,9 miljoner euro från statsbudgeten till fonden, och Yle ansökte om medel från fonden enligt sitt likviditetsbehov. På intäkterna från Yleskatten redovisade bolaget mervärdesskatt till staten enligt skattesatsen 10 procent, totalt 46,2 miljoner euro. Nettointäkterna från Yleskatten uppgick till 461,8 miljoner euro och var därmed oförändrade jämfört med året innan.

Övriga intäkter som hänför sig till omsättningen uppgick till 10,5 miljoner euro (9,2) och inbegriper programintäkter och intäkter från försäljning av tjänster. Intäktsökningen på 14,4 procent jämfört med året innan härrörde sig främst från en ökning av programintäkterna.

Övriga rörelseintäkter uppgick till 2,7 miljoner euro (2,3). Intäktsökningen på 18,2 procent jämfört med året innan härrörde främst från en ökning av hyresintäkterna och de övriga intäkterna.

Intäkterna totalt uppgick till 475,0 miljoner euro (473,2), av vilket Yleskattens andel var cirka 97,2 procent (97,6).

Kostnader

Personalkostnaderna uppgick till 222,6 miljoner euro (232,1) och motsvarade 47,6 procent av samtliga kostnader. Jämfört med året innan minskade personalkostnaderna med 4,1 procent, till följd av personalminskningar och minskade lönebikostnader. Löner och arvoden minskade med 2,6 procent och uppgick till 178,9 miljoner euro (183,7). Pensionskostnaderna var 35,4 miljoner euro (37,4) och övriga lönebikostnader var 8,3 miljoner euro (11,1).

Avskrivningar och nedskrivningar utgjorde sammanlagt 76,4 miljoner euro (77,1), vilket var 0,9 procent mindre än året innan. Avskrivningarna på visningsrätter var 51,2 miljoner euro (50,1) och övriga avskrivningar och nedskrivningar var 25,2 miljoner euro (27,1).

Övriga rörelsekostnader uppgick till totalt 169,0 miljoner euro (166,9). De övriga rörelsekostnaderna ökade med 1,2 procent.

Avskrivningar och andra kostnader för visnings- och upphovsrätter uppgick till totalt 88,0 miljoner euro (82,0). I sina olika medier visade Yle inhemska program för ett värde av 30,2 miljoner euro (23,6). Yle betalade 21,0 miljoner euro (26,4) i upphovsersättningar för sport och utländska program. Dessutom betalade Yle visningsrättsersättningar för musik och radio, sändningsrättsersättning, reprisersättningar och andra ersättningar för programrättigheter för sammanlagt 36,8 miljoner euro (32,0).

De största övriga rörelsekostnadsposterna var inköpta tjänster för 63,6 miljoner euro (61,9), som innehåller datatjänster, produktionstjänster, fastighetstjänster, service och underhåll samt andra tjänster.

Balansräkning

Balansomslutningen minskade med 0,5 procent till 249,2 miljoner euro (250,5).

Tillgångar

Investeringarna och driftsutgifterna som anknyter till dem uppgick sammanlagt till 36,2 miljoner euro, av vilket investeringarnas andel var 19,8 miljoner euro.

En del av investerings- och driftsutgifterna hänförde sig till utvecklingsprogram, till ett belopp på 12,3 miljoner euro, och en del till underhållsinvesteringar, till ett belopp på 23,9 miljoner euro.
De största utvecklingsprogrammen gällde fastighetsutveckling, ombyggnad av Kreativa huset, slutförande av projektet för ett verksamhetsplanerings- och ekonomisystem (Ruori III) samt inledande av projekthelheten för Radiostigen som syftar till att förnya radioenheterna i Böle.

Den största satsningen, totalt 13 miljoner euro, gjordes på utvecklingen av webbtjänsterna.

Inhemska och utländska visningsrätter, som tidigare redovisades bland kortfristiga fordringar, ingår nu i immateriella tillgångar. Jämförelsetalen har justerats enligt detta.

Beloppet för immateriella rättigheter uppgick till 48,4 miljoner euro (47,1). Beloppet för immateriella tillgångar uppgick till totalt 62,1 miljoner euro (59,7).

Beloppet för materiella tillgångar uppgick till 81,9 miljoner euro (89,5).

Värdet på immateriella och materiella tillgångar minskade med 3,5 procent och var 144,0 miljoner euro (149,2) vid utgången av året. Minskningen berodde på överlåtelser av materiella tillgångar, nedläggning av tillgångar och större avskrivningar än investeringar.

Placeringarna uppgick till 50,9 miljoner euro (49,7). Under räkenskapsperioden placerade Yle 1,2 miljoner euro i aktier i Kiinteistö Oy Technopolis Tohloppi. De största enskilda placeringarna är Fastighetsaktiebolaget Mannerheimvägen 13a på 43,0 miljoner euro och Musikhuset i Helsingfors Ab på 3,3 miljoner euro.

Fordringarna uppgick till 19,3 miljoner euro (18,1). Långfristiga fordringar uppgick till totalt 0,1 miljoner euro (9,8). En långfristig fordran på 9,8 miljoner euro för försäljning av en byggnad, som föregående år redovisats bland långfristiga fordringar, har flyttats till kortfristiga fordringar.

Redovisningssättet har ändrats avseende avgifter för visningsrätter, som tidigare ingick i kortfristiga fordringar. De redovisas nu bland immateriella rättigheter, och jämförelsetalen har justerats enligt detta. Kortfristiga fordringar uppgick till 19,2 miljoner euro (8,3).

Kassa, bank och finansiella värdepapper uppgick sammanlagt till 35,0 miljoner euro (33,4).

Eget kapital

Vid utgången av 2017 uppgick bolagets eget kapital till 134,8 miljoner euro (128,0), fördelat på 18,0 miljoner euro i bundet eget kapital (18,0) och 116,9 miljoner euro i fritt eget kapital (110,0). Soliditeten vid årsskiftet uppgick till 54,1 procent (51,1).

Bolaget har 4 683 945 aktier med lika rätt.

Avsättningar

Arbetsgivarens självriskpremier har tidigare redovisats som resultatregleringar. Jämförelsetalen har justerats enligt det nya redovisningssättet.

Avsättningarna uppgick till 3,1 miljoner euro (3,4). Avsättningarna består av pensionsåtaganden för Yles tidigare direktörer som gått i pension, arbetsgivarens självriskpremier och andra avsättningar.

Skulder

Långfristigt främmande kapital uppgick till 35,7 miljoner euro (41,3). Lånen från kreditinstitutet hänförde sig främst till omändringen av Yles finansieringsmodell 2012 och till Musikhusprojektet 2007. Beloppet för långfristiga lån minskade i enlighet med avbetalningsplanen.

Kortfristigt främmande kapital uppgick till 75,5 miljoner euro (77,8) och bestod av kortfristiga lån från kreditinstitut, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder och resultatregleringar. Resultatregleringarna uppgick till 46,1 miljoner euro (46,5), vilket främst omfattade periodisering av personalkostnader.

Pensionsstiftelsen

Pensionsstiftelsens ekonomiska situation förblev stabil. Den lagstadgade B-avdelningens (ArPL) solvenskapital var 147,6 procent (141,1). Den bokföringsmässiga nettoavkastningen från pensionsstiftelsens investeringsverksamhet uppgick till 33,5 miljoner euro (38,5) och de betalningar som följt av pensionerna uppgick till 62,3 miljoner euro (58,3). Något ansvarsunderskott föreligger inte, men bolaget hade en skuld på 0,7 miljoner euro till pensionsstiftelsen för understödsavgifter per 31 december 2017.

Intern kontroll

Målet för den interna kontrollen är att säkerställa att Yles funktioner är effektiva, att informationen om verksamheten är tillförlitlig och att lagar och förordningar samt interna principer och instruktioner för verksamheten följs.

Den interna kontrollen bidrar till att verkställa Yles strategi och uppfylla bolagets mål. Den består av principerna för verksamhetsstyrningen som bygger på bolagets mål och som verkställs genom processer och instruktioner.

Den interna kontrollen ingår i Yles dagliga verksamhet och den verkställs av bolagets samtliga medarbetare. En viktig del av den interna kontrollen är att följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de uppställda målen och principerna samt att styra verksamheten utifrån bedömningen.

Riskhantering

Riskhantering är en del av god förvaltningssed och Yles interna kontroll. Genom riskhanteringen vill man säkerställa att de risker som inverkar på bolagets verksamhet blir identifierade och att de bedöms och följs upp. Riskhantering bidrar till att nå målsättningarna i verksamheten och säkerställer den fortsatta verksamheten. Riskhanteringen omfattar såväl de olika nivåerna i Yles verksamhet som de olika relevanta riskkategorierna.

Yles styrelse fastställer årligen principerna för riskhanteringen. Principerna beskriver riskhanteringens omfattning och mål, ansvarsområden och roller samt hur riskerna ska identifieras, bedömas och följas upp.

De viktigaste riskkategorierna med tanke på Yles verksamhet är strategiska, operativa, ekonomiska och utvecklingsrelaterade risker. Även anseenderisken är betydande och den tas i beaktande vid bedömning av riskexponeringen.

De strategiska riskerna bedöms som en del av strategiprocessen och verksamhetsplaneringen. Med strategiska risker avses risker som anknyter till omvärld, utbud och intressegrupper.

De operativa riskerna identifieras och bedöms inom ramen för det dagliga arbetet och även om en situation kräver det. Dessutom görs årliga riskkartläggningar. De operativa riskerna omfattar bland annat risker för verksamhetens fortlevnad och säkerhet, datasäkerhet, risk för egendomsskador, compliance-risker och processrisker.

Utvecklingsriskerna hänför sig till projektverksamheten och nyttomålen.

Yles styrelse och revisionsutskott samt verkställande direktören övervakar med hjälp av den interna revisionen att riskhanteringen genomförs i enlighet med principerna och besluten för riskhanteringen.

Ansvarsfrågor på Yle

Yle axlar ett omfattande samhällsansvar genom sitt public service-uppdrag. Ansvaret omfattar också etiska arbetssätt, det ekonomiska ansvaret för effektiv användning av Yleskatten samt Yles betydande sysselsättande roll inom den kreativa sektorn.

Yle har infört etiska riktlinjer (Code of conduct) för hela bolaget samt ett compliance-program för ansvarskännande verksamhet, som ska säkerställa efterlevnaden av lagar, normer och etiska riktlinjer. Bolaget har främjat programmet bland annat genom att ordna utbildning för personalen.

Compliance-funktionen bistås av en etisk grupp som inledde sitt arbete i början av 2017. Gruppen består av chefen för compliance, HR-, strategi- och kommunikationsdirektören, en representant för affärsenheterna, en personalrepresentant och chefen för riskhantering.

Yle har en ”etisk kanal”, genom vilken medarbetare vid behov kan anmäla uppdagade eller misstänkta fall av oegentligheter. Mycket få incidenter har rapporterats via kanalen.

Yle har uppdaterat sitt program för miljöansvar för 2017–2020. Programmet fokuserar speciellt på energieffektivitet, minskning av utsläppen från resor samt effektivare avfallshantering och återvinning.

Yles samhällsansvar behandlas mer ingående på http://svenska.yle.fi/bolaget. Mer information om compliance-verksamheten och de etiska principerna finns också i rapporten om Yles förvaltnings- och styrsystem.

Förvaltnings- och styrsystem

Bolagsstämma

Yles ordinarie bolagsstämma hölls den 12 maj 2017. Bolagsstämman fastställde bokslutet för 2016 och beviljade styrelsemedlemmarna och verkställande direktören ansvarsfrihet. I enlighet med styrelsens förslag drogs bolagets förlust av från vinstmedlen och ingen utdelning betalades ut.

Förvaltningsrådet

Rundradions förvaltningsråd har 21 medlemmar. Riksdagen väljer medlemmarna i förvaltningsrådet på valperiodens första möte. De inleder sitt uppdrag så snart valet har förrättats, och deras uppdrag pågår till dess val av medlemmar i följande förvaltningsråd förrättas.

Till medlemmar i förvaltningsrådet ska väljas personer som är förtrogna med vetenskap, konst, kulturarbete samt näringslivet och ekonomiska frågor samt personer som företräder olika samhälls- och språkgrupper.

Förvaltningsrådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Ordförande var Kimmo Kivelä (Sannf) och vice ordförande var Arto Satonen (Saml).
De övriga medlemmarna i förvaltningsrådet var Mikko Alatalo, Sirkka-Liisa Anttila (från 16.2.2017), Maarit Feldt-Ranta, Olli Immonen, Ilkka Kantola, Jyrki Kasvi, Jukka Kopra, Hanna Kosonen, Suna Kymäläinen, Eero Lehti, Mika Lintilä (till 15.2.2017), Lea Mäkipää, Mikaela Nylander, Markku Pakkanen, Jaana Pelkonen, Jari Ronkainen, Matti Semi, Maria Tolppanen, Ari Torniainen och Mirja Vehkaperä.

Personalrepresentanter var Jukka Kuusinen och Jari Niemelä (till 8.6.2017) och Hilla Blomberg (från 8.6.2017).

Förvaltningsrådet sammanträdde nio gånger under året.

Styrelsen

Yles styrelse består av minst fem och högst åtta medlemmar, som inte får vara medlemmar i förvaltningsrådet eller tillhöra bolagets övriga högsta ledning. Styrelsens medlemmar utses av förvaltningsrådet. Bolagets styrelse ska representera en tillräckligt mångsidig sakkunskap och båda språkgrupperna.

Styrelsens ordförande och vice ordförande utses av förvaltningsrådet. Mandatperioden för en styrelsemedlem är ett kalenderår.

Styrelsens sammansättning 2017 var följande: Thomas Wilhelmsson (ordförande), Carina Geber-Teir (vice ordförande), Heikki Hellman, Jukka Karinen, Lauri Kontro, Kirsi-Marja Laitinen-Blomster och Pauliina Mäkelä.
Från och med 2018 är styrelsens sammansättning följande: Thomas Wilhelmsson (ordförande), Carina Geber-Teir (vice ordförande), Paulina Ahokas, Kai Huotari, Jussi Karinen, Lauri Kontro och Pauliina Mäkelä.

Personalens representant var redaktör Arto Nieminen.

Styrelsen sammanträdde 14 gånger under året.

Styrelsen har inom sig tillsatt ett revisionsutskott samt ett utnämnings- och premieringsutskott.

Revisionsutskottets sammansättning 2017 var följande: Thomas Wilhelmsson (ordförande), Jussi Karinen, Pauliina Mäkelä och Arto Nieminen som är anställd vid bolaget. De övriga styrelsemedlemmarna är oberoende av bolaget.

Revisionsutskottet sammanträdde sju gånger under året.

Utnämnings- och premieringsutskottets sammansättning 2017 var följande: Carina Geber-Teir (ordförande), Kirsi-Marja Laitinen-Blomster, Heikki Hellman och Lauri Kontro. Samtliga är oberoende av bolaget.

Utnämnings- och premieringsutskottet sammanträdde nio gånger under året.

Verkställande direktör

Yles verkställande direktör är Lauri Kivinen (född 1961, EM). Den 25 januari 2018 meddelade Lauri Kivinen att han kommer att lämna vd-posten före utgången av 2018. Yle har inlett rekryteringen av en efterföljare.

Organisation

Yle har följande enheter: Nyhets- och aktualitetsverksamhet, Kreativa innehåll, Svenska Yle, Utgivning, Produktion och Gemensamma funktioner.

Innehållsenheterna är tre till antalet. Nyhets- och aktualitetsverksamheten ansvarar för det finskspråkiga nyhets- och aktualitetsutbudet och sporten. Enheten Kreativa innehåll ansvarar för drama, fakta, kultur och underhållning samt utbudet för barn och unga på finska. Svenska Yle ansvarar för allt svenskspråkigt innehåll.

Utgivningsenheten ansvarar för profilering av programutbudet och utgivningskanalerna samt för samordningen av innehållshelheterna för tv, radio och yle.fi.

Produktionsenheten ansvarar för programproduktionen och för utvecklingen och hanteringen av produktionskompetens och produktionspartnerskap. Enheten svarar också för utvecklingen av plattformarna för IKT och produktions- och serviceteknik samt driften av sändningsenheten och lokalerna.

De gemensamma funktionerna stöder enheterna i den operativa verksamheten och utvecklingsinsatserna. De omorganiserades i slutet av året till HR, kommunikations- och strategifunktioner respektive Ekonomi- och personaltjänster. Den nya organisationen gäller sedan 1 januari 2018.

Yles organisation 31.12.2017
Yles organisation 31.12.2017 Bild: Yle organisation,Yle

Yles beskrivning av förvaltnings- och styrsystemet finns i en separat berättelse på bolagets webbplats på svenska på http://svenska.yle.fi/bolaget.

Händelser efter bokslutsdagen

Efter bokslutsdagen har inga sådana händelser inträffat som skulle inverka på bedömningen av bokslutet.

Utsikter för 2018

Yles public service-roll och publikförhållande

Yle ökar dialogen med finländarna och sörjer för att bolaget har en betydelse i olika människors vardag. Utmärkt innehåll och god personlig service är nyckelfaktorer för att Yle ska lyckas. Det starka förtroendet för Yle grundar sig på utbudets kvalitet och en oberoende journalistik.

I den globala konkurrensen tvingas Yle göra allt mer arbete för att göra innehållet mer synligt och lättare att hitta. Utmaningen ligger i att profilera det inhemska innehållet i det enorma utbudet.

Yles mål är att höja kvaliteten på och exaktheten hos de data som erhålls om webbpubliken för att bättre kunna förstå olika användares preferenser.

Yle vill visa vägen för nytt kunnande inom mediebranschen, bland annat i fråga om utnyttjande av smarta data, artificiell intelligens och smidiga arbetssätt. Vi använder oss allt mer av moln- och IP-teknik i våra tekniska lösningar.

De ekonomiska utsikterna

Yleskatten som redovisas till Yle 2018 är oförändrad från året innan. Omsättningen torde uppgå till ungefär samma nivå som året innan. Resultatet antas bli negativt, cirka -5 miljoner euro, främst på grund av stora idrottstävlingar som ordnas 2018.

Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen

Bolagets vinst under räkenskapsperioden är 6 898 639,08 euro och dess fria egna kapital vid räkenskapsperiodens slut 116 859 303,54 euro.

Styrelsen beslöt att framlägga styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut 2017 för godkännande i förvaltningsrådet. Dessutom föreslår styrelsen för bolagsstämman att bolagets vinst under räkenskapsperioden ska läggas till vinstmedlen från föregående räkenskapsperioder och ingen utdelning betalas ut.

Underskrifter till bokslutet och verksamhetsberättelsen

Helsingfors 21 mars 2018

Thomas Wilhelmsson, styrelsens ordförande
Paulina Ahokas
Carina Geber-Teir
Kai Huotari
Jussi Karinen
Lauri Kontro
Pauliina Mäkelä
Lauri Kivinen, verkställande direktör

Vi har i dag avgivit revisionsberättelse över slutförd revision.

Helsingfors 21 mars 2018

KPMG Oy Ab
Revisionssamfund

Virpi Halonen, CGR
Petri Kettunen, CGR