Hoppa till huvudinnehåll

Är det städerna eller landsbygden som förbises av politikerna? "Städerna" säger både forskare och Helsingfors – urbaniseringen är ”en stark megatrend"

En bit av mitt Helsingfors.
En bit av mitt Helsingfors. Bild: Hanna Ylöstalo stad,gator,hus,Moln,Helsingfors,hanna ylöstalo

Helsingfors och andra städer i Finland står för en stor del av tillväxten och behöver få stöd för de utmaningar det också innebär, säger stadsforskare som Jan Vapaavuori samlat i en publikation.

Det var fullsatt i festsalen i Helsingfors stadshus när borgmästare Jan Vapaavuori bjöd till stadssymposium i går. Fler stolar behövde bäras in när landets toppnamn inom stadsforskning och Vapaavuoris beslutsfattarkolleger från andra städer fyllde bänkraderna.

Diskussionen under dagen handlade mycket om att Helsingfors och andra städer står för en stor del av invånartillväxten och BNP i sina länder, men trots det lämnas rätt ensamma med de utmaningar som tillväxten också kan innebära.

Jag är helt övertygad om att vi i Finland inte ännu förstår en hur stark megatrend urbaniseringen är och hur mycket den kommer att förändra vårt samhälle― Jan Vapaavuori

Vapaavuoris budskap handlar alltså om mycket mer än kritiken mot vård- och landskapsreformen han blivit så känd för.

- Jag är helt övertygad om att vi i Finland inte ännu förstår en hur stark megatrend urbaniseringen är, hur mycket den kommer att förändra vårt samhälle och hur stor betydelse våra större städer har redan i dag, säger Vapaavuori till Svenska Yle i en paus mellan talen på scenen.

Jan Vapaavuori håller tal i stadshusets festsal.
Jan Vapaavuori bjöd till symposium om urbaniseringstrenden. Jan Vapaavuori håller tal i stadshusets festsal. Bild: Anssi Kumpula / MDI Jan Vapaavuori

Han säger att Finland diskuterat landsbygdspolitik i flera decennier, men inte diskuterat städerna. Det finns ett stort behov av att öka förståelsen för de frågorna .

- Både städernas styrkor och städernas svagheter motiverar en större satsning, också från statens synvinkel.

Publikation med 28 stadsforskare

Talen på gårdagens symposium handlade om de globala urbaniseringstrenderna, om stadskultur och stadspolitik och om hurdana beslut städerna i Finland behöver i dag för att utvecklas. Hälsningar till Helsingfors från andra storstäder spelades upp via video, och talarna följdes av rungande applåder och hejarop med medhåll.

I samband med tillställningen gavs också Kaupunkien aikakausi, Städernas tidevarv ut, en glassig publikation där Helsingfors stad - eller Jan Vapaavuori - har samlat texter av 28 stadsforskare som skriver om möjligheterna, men också utmaningarna, med de stora urbaniseringstrenderna.

Jan Vapaavuori håller tal i stadshusets festsal.
Festsalen i Helsingfors stadshuset fylldes av lyssnare. Jan Vapaavuori håller tal i stadshusets festsal. Bild: Anssi Kumpula / MDI Jan Vapaavuori

Gårdagens tillställning var långt ifrån den sinnebild som orden kommunalpolitik eller ämbetsverksbyråkrati ger upphov till, inget man har sett under tidigare stadsdirektörers tid i huset. Och det var förstås en sal med likasinnade som samlades under stadshusets kristallkronor.

Men budskapet hos de som talade och de som skrivit i publikationen är mycket seriöst: Hur städerna mår är avgörande för hur hela landet mår, och i Finland i dag fokuserar rikspolitiken alldeles för mycket på landsbygden, säger forskarna.

"Regeringen bryr sig mer om saimenvikaren än om städerna"

Stadsforskare Mari Vaattovaara har skrivit i publikationen och är en av dem som starkast kritiserar rikspolitikens ointresse för städerna. Hon säger att vi i Finland bryr oss mera om skogs- och landskapsforskning än om stadsforskning, och att regeringen funderar mer på saimenvikaren än på städer.

- Regeringsprogrammets vision är att vi tillsammans ska bygga ett lösningarnas Finland, ändå nämns städerna och deras specialbehov inte alls i programmet.

Städerna har lämnats ensamma med de utmaningar som tillväxten innebär och den problemlösning som krävs― Mari Vaattovaara, stadsforskare

Vaattovaara lyfter upp att befolkningsstrukturen har förändrats radikalt. Till exempel inflyttningen till Finland sker till stor del till Helsingfors och andra större städer. Det är en så stor fråga att den borde behandlas nationellt, och inte så att de lokala politikerna och tjänstemännen i Helsingfors lämnas ensamma att grubbla på den.

- Städerna har lämnats ensamma med de utmaningar som tillväxten innebär och den problemlösning som krävs, säger Vaattovaara.

Men landsbygden då?

Samma dag som det talas om urbaniseringens möjligheter och behov i stadshuset i Helsingfors samlades riksdagen bara några stenkast därifrån kring ett debattinitiativ om landsbygdspolitik. Där lät diskussionen helt annorlunda: många politiker upplever att landsbygden är den som glöms bort, inte städerna.

Problemställningen där stad och landsbygd ställs mot varandra är inte ny och inte heller något Finland är ensamt om. Så låter det i de andra nordiska länderna också, säger Kjell Nordström, urbaniseringsexpert och forskare i den globala marknaden.

Han förklarar att vi i Norden är unga i urbaniseringen, jämfört med till exempel Amsterdam som har 400-500 år av internationellt stadsliv. Vi är fortfarande vana vid att värdet främst kommer från landsbygd, skog och gruvor - inte städer.

Vi är inte riktigt bekväma med att ha stora städer som är så dominanta― Kjell Nordström, forskare

- Vi är inte riktigt bekväma med att ha stora städer som är så dominanta som Stockholm, Oslo och Köpenhamn blir i förhållande till resten av landet, säger Nordström.

- Det är stor politisk vändning att städerna får den dominanta rollen i våra ekonomiska system.

Kjell Nordström håller sitt anförande i stadshuset i Helsingfors.
Kjell Nordström under sitt föredrag i stadshuset. Kjell Nordström håller sitt anförande i stadshuset i Helsingfors. Bild: Anssi Kumpula MDI Kjell A. Nordström

Samtidigt ingår det i jobbet för statsministern och regeringen att se till att alla - också de i glesbygder som avfolkas - får ta del av samhällskontraktet.

Men Nordström påpekar att när det för hundra år sedan var bara 10 till 15 procent av världens befolkning som bodde i städer, så är det om 25 år precis tvärtom: då bor 85 procent av världens befolkning i städer. Folk röstar med fötterna och flyttar till städerna. Också i Finland kommer städernas betydelse bara att öka.

Världen förvandlas från en konkurrens mellan länder till en konkurrens mellan städer― Kjell Nordström, forskare

- Världen förvandlas från en konkurrens mellan länder till en konkurrens mellan städer. London är konkurrenskraftigt, Helsingfors är konkurrenskraftigt för Nordea, uppenbarligen i förhållande till Stockholm.

Hur klarar sig Helsingfors i konkurrensen mellan städerna?

- Det går fint för Helsingfors, so far so good, det här är ett ställe som växer, säger Nordström.

Men för borgmästare Jan Vapaavuori räcker det inte.

- Helsingfors som stad klarar sig ju bra, det går bra för Helsingfors. Men om vi vill att hela landet ska klara sig bra borde vi satsa mera på vår huvudstad och utgå från att det räcker inte att det går bra, det borde gå jättebra och vi borde kunna kämpa och konkurrera med Stockholm och Köpenhamn, vilket vi inte riktigt gör i dagens läge.

Det räcker inte att det går bra, det borde gå jättebra och vi borde kunna kämpa och konkurrera med Stockholm och Köpenhamn― Jan Vapaavuori

Vapaavuori vill att fler ser det som han gör: att det är i hela landets intresse att öka Helsingfors möjligheter till att vara ännu bättre.

Vad säger du åt dem som är av den åsikten att det är precis tvärtom, att det är städernas intressen som drivs i Finland i dag, inte landsbygdens?

- Vi har 28 obundna neutrala forskare som har skrivit i vår publikation i dag. Om ni inte tror på mig så tro ens på våra ledande forskare, säger han.

- Det att urbaniseringen pågår, att människor flyttar till städer, det är ett fenomen som händer och pågår. Men det betyder inte att statsmakten skulle ha satsat speciellt på städerna.

Till slut får han in ännu en känga mot vård- och landskapsreformen och regeringen, och i förlängningen sitt eget parti, Samlingspartiet:

- Det att de håller på med en reform som inte stöder utvecklingen och inte är i linje med globala megatrender utan tvärtom är ju helt ofattbart.

Läs mera:

Du som konsument har makt att avgöra vad de finländska bönderna ska satsa på. Bild: Yle/Marcus Nordström

Skräpytor och döda zoner – vad ska vi ha landsbygden till?

Ska du överleva måste du sätta på dig en rolig hatt, baka tunnbröd och offra urskogen för att bygga ytterligare en nerfart på fjället, konstaterar Po Tidholm som i åratal rest runt i och skrivit om den svenska glesbygden.

Läs också

Huvudstadsregionen

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen