Hoppa till huvudinnehåll

Rädsla för våld räcker inte längre som orsak – Migrationsverket skärpte sin tolkning om internationellt skydd

Asylsökande väntar på nattåget från Kemi söderut.
Arkivbild med asylsökande i Kemi 2015. Asylsökande väntar på nattåget från Kemi söderut. Bild: Jessica Stolzmann vr

En omfattande studie visar att Migrationsverkets praxis och tolkningar har skärpts från 2015 till 2017, det vill säga från tiden innan den större mängden asylsökande anlände till tiden efter.

Det visar en empirisk studie om de förändringar som skett i besluten om internationellt skydd. I pilotstudien jämfördes Migrationsverkets asylbeslut åren 2015 och 2017 gällande irakier.

Studien har gjorts vid juridiska fakulteten vid Åbo universitet, Åbo Akademis människorättsinstitut och av diskrimineringsombudsmannen.

– De skyddssökandes rättsliga ställning ser ut att ha försvagats betydligt, och det här kan inte förklaras med de ändringar i utlänningslagen som gäller förutsättningarna för beviljandet av internationellt skydd. De sökandes profil förändrades inte på något betydande sätt mellan de två tidsperioderna, säger den ena av studiens ledare, Elina Pirjatanniemi, professor i internationell rätt vid Åbo Akademi.

Den skärpta tolkningslinjen syns på många sätt

Jämfört med den första undersökta perioden beviljades internationellt skydd i mycket mindre utsträckning år 2017. Ur individens synvinkel är den skärpta tolkningslinjen tydligast när det gäller sättet som Migrationsverket bedömer de sökandes rädsla för våld, säger forskarna i ett pressmeddelande.

Ännu år 2015 ansåg Migrationsverket i största delen av sina beslut att den rädsla för våld som de sökande uppgav i ansökningarna var befogad, men år 2017 endast i undantagsfall.

Förekomsten av rättskränkningar som de sökande uppgav att de utsatts för förblev oförändrad mellan tidsperioderna, men år 2017 ansåg Migrationsverket betydligt mer sällan att de var trovärdiga.

En liknande förändring gäller Migrationsverkets bedömningar av rättskränkningar som den asylsökande tidigare upplevt, till exempel våld eller kidnappningar, om de ska betraktas som ett bevis på att personen riskerar att råka ut för dem också i framtiden.

– År 2015 ansågs tidigare rättskränkningar regelmässigt innebära en risk för kommande rättskränkningar. År 2017 bedömdes däremot tidigare upplevda rättskränkningar endast i undantagsfall innebära en risk för att utsättas för kränkningar även i framtiden, säger den ena av studiens ledare, Anne Alvesalo-Kuusi, professor i rättssociologi vid Åbo universitet.

Oroväckande utveckling

Den utveckling som framgår av studien kan anses oroväckande både när det gäller tillgodoseendet av grundläggande och mänskliga rättigheter och för den finländska rättsstaten, säger forskarna. Ett beslut om internationellt skydd ska alltid bygga på individuell prövning.

I beslut som rör den asylsökandes rättigheter är det för individen fråga om särskilt betydande grundläggande och mänskliga rättigheter, i sista hand om rätten till liv och människovärdigt bemötande.

– I en rättsstat får tillgodoseendet av grundläggande rättigheter inte vara så här beroende av myndigheternas allmänna tolkningslinjer och eventuell politisk och administrativ styrning i bakgrunden, summerar forskarna.

Till forskningsgruppen hörde förutom Elina Pirjatanniemi och Anne Alvesalo-Kuusi också pol.dr. Elsa Saarikkomäki, jur.mag. Nea Oljakka, doktoranden Johanna Vanto och professorn i offentlig rätt Juha Lavapuro.

Studien Kansainvälistä suojelua koskevat päätökset Maahanmuuttovirastossa 2015–2017. Pilottitutkimus 18–34‐vuotiaita Irakin kansalaisia koskevista myönteisistä ja kielteisistä päätöksistä har publicerats på finska på Åbo universitets juridiska fakultets webbplats.

Läs mera:

Ulkomaan kauppa- ja teollisuusministeri

”Snäv” säger regeringen om forskning som visar att flyktingpolitiken skärpts – Finland följer resten av EU

På torsdagen publicerades en forskning om besluten om internationellt skydd för asylsökande irakier i åldern 18-34. Enligt den empiriska studien har Migris linje skärpts. Regeringen förklarar att det handlar om en gemensam linje EU-länder emellan.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland