Hoppa till huvudinnehåll

Åbo universitet vill krossa myten om finlandssvenskarnas njugga inställning till evakuerade karelare

Evakkopoika hevosen ohjaksissa tavarakuorman päällä
Evakkopoika hevosen ohjaksissa tavarakuorman päällä Bild: SA-kuva/Yleisradiotoiminnassa de evakuerade från Karelen,Karjala (ö),1944

Ett forskningsprojekt vid Åbo universitet ska utreda sanningshalten i påståendena om att svenskspråkiga orter skulle ha varit motvilliga att ta emot evakuerade karelare efter andra världskriget.

Projektet, som leds av forskaren Olli Kleemola, har fått ett stipendium på 40 000 euro av Svenska kulturfonden.

- Med forskningen försöker vi komma åt den rådande uppfattningen om att svenskspråkiga hade en njugg inställning till att hjälpa karelare efter kriget. Det handlar alltså om att krossa en av andra världskrigets myter, säger Kleemola i ett pressmeddelande från Åbo universitet.

Inom ramarna för forskningen kommer man att titta närmare på hur karelare placerades på svenskspråkiga orter i Egentliga Finland och i Nyland.

- Vi vill utreda hur bosättningspolitiken fungerade efter kriget, konstaterar Kleemola.

Artikel i tidningen Västra Nyland från den 14 maj 1947.
Artikel i tidningen Västra Nyland från den 14 maj 1947. Artikel i tidningen Västra Nyland från den 14 maj 1947. Bild: Västra Nyland. förflyttad befolkning

Forskningen kommer också att fokusera på jordanskaffningslagen i Finland som stiftades 1945. Lagen gav inte bara de förflyttade rätt till jord, utan även frontmän, krigsänkor, krigsvärnlösa och andra jordbehövande.

I praktiken handlade det om att dela ut statsägd jord till behövande men jord anskaffades dels också frivilligt och dels genom tvångsinlösen. Det här väckte förtret på flera håll i landet.

- Inställningen till överlåtelsen av jord var njugg överallt i Finland men ändå har de svenskspråkiga specifikt pekats ut för att ha varit motvilliga till reformen, påpekar Kleemola.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland