Hoppa till huvudinnehåll

Förening för arbetslösa efterlyser empati: "Vem som helst kan bli arbetslös"

Teija Leppämäki sitter på sitt kontor.
Teija Leppämäki efterlyser medmänsklighet då man diskuterar om de arbetslösas situation. Teija Leppämäki sitter på sitt kontor. Bild: Yle/ Nora Engström Åbo,teija leppämäki

Aktiveringsmodellen får svidande kritik av förening för arbetslösa i Åbotrakten. Föreningen Turun Seudun TST blir nedringd av oroliga arbetslösa, som inte vet hur de ska göra för att uppfylla de nya kriterierna.

Det röda tegelhuset i Storheikkilä i Åbo, där militärens hästar huserade under den ryska tiden, fungerar nu som en träffpunkt för arbetslösa i Åbotrakten.

Föreningen erbjuder sysselsättning och kurser i olika former, också för personer som har varit arbetslösa en lång tid och som kan ha svårt att hitta sin plats på arbetsmarknaden.

Kläder hänger på en klädstång i återvinningscentral.
Långtidsarbetslösa kan sysselsättas på föreningens återvinningscentral för textilier. Kläder hänger på en klädstång i återvinningscentral. Bild: Yle/ Nora Engström Åbo,texvex
Många är osäkra på vad som räknas som sysselsättning i aktiveringsmodellen. Ångesten är påtaglig, det är små summor som de här människorna lever på.

Nu då aktiveringsmodellen har tagits i bruk ringer många till föreningen och frågar om de har jobb att erbjuda så att kriterierna fylls. Det berättar projektledare Teija Leppämäki.

- Nu har vi märkt av det. Ganska många kontaktar oss på grund av aktiveringsmodellen och frågar om jobb, säger Leppämäki.

Kort om aktiveringsmodellen

  • Enligt aktiveringsmodellen ska arbetslösa visa att de är aktiva, annars förlorar de en del av arbetslöshetsförmånen.
  • Under en period på 65 utbetalningsdagar ska den arbetslösa utföra avlönat arbete i minst 18 timmar, ha minst 241 euro förvärvsinkomster från företagsverksamhet eller delta i sysselsättningsfrämjande service under minst fem dagar.
  • Om en arbetslös inte uppfyller aktiveringsmodellens villkor sänks arbetslöshetsförmånen med 4,65 % för de följande 65 utbetalningsdagarna. I praktiken motsvarar sänkningen ungefär ersättningen för en full arbetslöshetsdag per månad.
  • Det är FPA och arbetslöshetskassorna som fattar besluten.

Enligt Teija Leppämäki är föreningens mål ändå inte att erbjuda jobb för en så kort tid. Meningen är att arbetet på föreningen ska fungera som en inkörsport tillbaka till arbetslivet, inte att sysselsätta med tanke på aktiveringsmodellen.

- I januari ringde många och frågade efter fem dagars arbetspraktik, men den typen av tjänster har vi inte. Sedan frågar folk vad de ska göra om vi inte har något att erbjuda.

"Många osäkra över vad som räknas i aktiveringsmodellen"

Enligt Leppämäki är många av de som ringer ångestfyllda.

- Många är osäkra på vad som räknas som sysselsättning i aktiveringsmodellen. Ångesten är påtaglig, det är små summor som de här människorna lever på. Om man skär ner med trettio euro från den summan så har det en stor betydelse.

Kläder i en hög.
Kläder i en hög. Bild: Yle/ Nora Engström Åbo,texvex

Turun Seudun TST sysselsätter hundratals arbetslösa via flera projekt årligen. Bland annat kan långtidsarbetslösa vara på arbetsprövning på föreningens återvinningscentral för textilier.

Föreningen erbjuder också program och aktiviteter, och i föreningens restaurang kan man äta för en billig peng.

Arbetslös: hellre morot än käpp

En av de som jobbar hos föreningen är "Pirkko", som vill vara anonym. Hon uppfyller kriterierna för aktiveringsmodellen eftersom hon har fått sysselsättning vid föreningen, men hon är mycket kritisk till den nya modellen.

Inkomsterna faller och då borde man klara sig på något sätt. Inte är det stora pengar som man lever på nu heller.

- Jag tycker att det är helt fel. Alla arbetslösa dras över en kam. Det är stor skillnad på om en 20- åring söker jobb än om en 55-åring gör det. Vem av dem skulle du anställa? Troligen den yngre, säger hon.

Situationen är svår för många, säger "Pirkko".

- Det är helt klart att det är så. Inkomsterna faller och då borde man klara sig på något sätt. Inte är det stora pengar som man lever på nu heller.

Enligt henne borde staten istället belöna de som är aktiva. De som uppfyller kraven kunde få lite mer i stöd, istället för att straffa de som inte uppfyller kraven, säger hon.

"Aktiveringsmodellen tar inte hänsyn till regionala skillnader"

Även projektledare Teija Leppämäki är kritisk. Enligt henne drabbar aktiveringsmodellen de arbetslösa hårt.

Modellen tar inte hänsyn till regionala skillnader.

Det är lättare att hitta utbildning och jobb exempelvis i Åbo, jämfört med Åbolands skärgård eller delar av Saloregionen, där bussförbindelserna är dåliga.

Kläder hänger på en klädstång i återvinningscentral.
Kläder hänger på en klädstång i återvinningscentral. Bild: Yle/ Nora Engström Åbo,textilåtervinning

Det är svårt att ta sig till utbildningarna eller ett jobb som är längre bort om man inte har en bil.

- Personligen anser jag att modellen är dålig. Man har inte tagit i beaktande de regionala skillnaderna. I och med att det här infördes borde alla också få en chans till sysselsättning. TE-centralens resurser ska vara så pass stora att de har tid att hjälpa människor och ordna kurser, så att det finns utbildningar och sysselsättning för alla.

Finns fler jobb än tidigare - men inte inom alla branscher

I Åbo var 12,6 procent av de arbetsföra vuxna utan arbete i februari 2018. Arbetslösheten i Åbo och Salo är den högsta i hela Egentliga Finland.

Arbetslösheten i Egentliga Finland

  • I februari 2018 var 22 500 invånare i arbetsför ålder utan arbete i Egentliga Finland. Arbetslösheten i Egentliga Finland ligger alltså på 9,9 procent.
  • Arbetslösheten sjönk med 2,3 procentenheter jämfört med samma tid i fjol. Arbetslösheten sjunker i en snabbare takt i Egentliga Finland jämfört med resten av landet.
  • Arbetslösheten är lägre i Egentliga Finland jämfört med resten av landet
  • Det fanns fler lediga arbetsplatser inom exempelvis metall-, försäljnings-, logistik-, undervisnings- och städbranschen än tidigare.
  • Åbo och Salo har flest arbetslösa, 12,6 procent i båda städerna. Även i Salotrakten är arbetslösheten en av de högsta, 12 procent.
  • I Pargas var 6,7 procent arbetslösa och i Kimitoön 9,9 procent.
  • Arbetslösheten är lägst i Pemar (4,8 procent), Letala (5,4 procent) och Masku (5,4 procent).

Källa: Närings-, trafik- och miljöcentralen

Trots att arbetslösheten minskar i landskapet och det finns jobb exempelvis inom varvs- och bilindustrin i Egentliga Finland, så visar statistiken att det är svårare att hitta ett jobb exempelvis inom servicebranschen.

Det finns också lite jobb för kontorspersonal, säger Teija Leppämäki.

"Alla har inte förutsättningar att delta i arbetslivet"

Alla människor har inte heller förutsättningar för att delta i arbetslivet. Om man mår riktigt dåligt och har svårt med att exempelvis gå ut ur sitt hem, så är det också svårt att hitta en arbetsplats. konstaterar Leppämäki.

Jag är extra orolig för de äldre, de som är marginaliserade eller har problem med den mentala hälsan. Det finns inte riktigt några tjänster för dem

- Visst är situationen knepig för många oberoende av bakgrund. Men jag är extra orolig för de äldre, de som är marginaliserade eller har problem med den mentala hälsan. Det finns inte riktigt några tjänster för dem, säger Leppämäki.

De här människorna kan få sysselsättning exempelvis via föreningar som Turun Seudun TST, som får stödpengar av exempelvis TE-centralen och Åbo stad.

"Vem som helst kan drabbas"

Enligt Leppämäki kan det också vara svårt att hitta ett jobb på företag för en så kort tid som 18 timmar för en period.

Redan nu säger en del företag att de inte tar emot praktikanter från yrkes- och högskolor eller via arbetsprövning, eftersom så många ansöker om de här tjänsterna.

En vägg med flera exemplar av tidningen som ges ut av föreningen Turun seudun työttömät.
Föreningen ger ut en egen tidning, Tärppi. En vägg med flera exemplar av tidningen som ges ut av föreningen Turun seudun työttömät. Bild: Yle/ Nora Engström Åbo,tärppi

Teija Leppämäki har följt med diskussionen om arbetslösa och aktiveringsmodellen med oro. Hon efterlyser empati i diskussionen om arbetslösa.

Vem som helst kan drabbas, påminner hon.

- Nyheterna om samarbetsförhandlingar haglar tätt. Vem som helst kan bli arbetslös. Många är också förvånade över att det är svårt att hitta ett jobb, även om de har haft ett bra jobb innan sin arbetslöshet. Arbetslösa är också människor och orsakerna till arbetslösheten är många, konstaterar Leppämäki.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland