Hoppa till huvudinnehåll

Finskspråkiga raseborgare tycker de får bra service på sitt modersmål - i Sjundeå inte lika självklart att tjänstemännen svarar på svenska

Två figurer samtalar med varandra.
"Tänk så mycket tid tjänstemännen använder till översättningar vid sidan av sitt vanliga arbete", säger Karisbon Anni Pöyhtäri. Åtminstone de som pratar båda språken borde kunna jämka i språkfrågor och använda sunt bondförnuft, tycker hon. Två figurer samtalar med varandra. Bild: Mostphotos dialog,samtal,svenska,finska,kommunikation,Dialog,Språkförbistring

Anni Pöyhtäri från Karis har alltid fått service på finska när hon kontaktat Raseborgs stad. I Sjundeå är det inte alls säkert att Jenny Rehnström får svar på svenska då hon pratar med tjänstemännen.

Anni Pöyhtäri är uppvuxen i huvudstadsregionen och har bott sju år i Karis. Hon har alltid fått service på finska i Raseborg där majoriteten har svenska som modersmål.

- Det är inte språkfrågan som är viktigt, det är hur vi kommunicerar som är viktigt.

En kvinna som heter Anni Pöyhtäri.
Anni Pöyhtäri anser att tjänstemännen i Raseborg pratar riktigt bra finska. Det har inte hänt att hon inte skulle ha fått service för att ingen har behärskat språket. En kvinna som heter Anni Pöyhtäri. Bild: Marica Hildén / Yle Karis,Västnyland,Raseborg,anni pöyhtäri

Jenny Rehnström har mest kontakt med tjänstemän i Sjundeå då det handlar om skolfrågor.

Ibland söker hon efter ord, men det gör ju vem som helst― Anni Pöyhtäri om besöken på barnrådgivningen i Raseborg

Rehnström berättar att det inte alltid är säkert att hon får svar på svenska. Det visade sig då hon skrev e-post på svenska till en av kommunens tjänstemän.

- Jag fick svar på finska, och det gjorde mig överraskad. Sedan svarade jag på finska.

"Raseborgs tjänstemän pratar dålig finska"

I en kommentar till Yle Västnylands artikel om att staden Raseborg måste se sig om efter flera nya personer på olika chefsposter önskar man att de finskspråkiga kunskaperna tas i beaktande då staden anställer tjänstemän.

I kommentaren sägs det att tjänstemännen i Raseborg pratar och skriver dålig finska. De förstår inte heller finska.

Förvaltningsspråket är svenska i Raseborg

Det finns cirka 28 400 invånare i Raseborg.

64,9 procent har svenska som modersmål, 30,7 procent har finska som modersmål och 4,4 procent har något annat modersmål.

Raseborg stad grundades år 2009. Karis, Pojo och Ekenäs bildade staden Raseborg.

I förvaltningsstadgan sägs det att Raseborgs stad är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk.

Förvaltningsspråket är svenska. Men förvaltningsspråket är finska vid enspråkigt finska enheter.

I Raseborg ska båda språkgruppernas behov beaktas jämbördigt i kommunens förvaltning, verksamhet och information.

Det här håller Anni Pöyhtäri inte alls med om.

- Jag har inte så mycket med stadens tjänstemän att göra. På rådgivningen är tjänstemannen svenskspråkig, men pratar flytande finska. Ibland söker hon efter ord, men det gör ju vem som helst.

Svag finska ett kännetecken för regionen

Paula Ikonen har bott tio år i Västnyland, just nu är hon bosatt i Karis. Hon håller med om att det är svårt att få service på fulländad finska.

- Men jag upplever det inte som ett problem, utan det är bara ett kännetecken för den här regionen.

En kvinna som heter Paula Ikonen.
Paula Ikonen är uppvuxen på finska i Joensuu och säger att hon klarar sig bra på finska i Raseborg. En kvinna som heter Paula Ikonen. Bild: Marica Hildén / Yle Karis,Västnyland,Raseborg,paula ikonen

Paula Ikonen berättar att det kan vara svårt att få service på finska på hälsocentralen. Det har hänt att hon mötts av läkare som pratar enbart svenska, eller av läkare som har svag finska.

- Då sköter man bara sitt ärende, men det uppstår ingen annan dialog.

Vad gör du då?

- Jag är van, så jag sköter mitt ärende och så fortsätter livet. Det är inget jag sedan tänker på.

Borde de svenskspråkiga tjänstemännens finska vara bättre än den är?

- De skulle säkert kunna prata bättre finska, men det kan inte vara det avgörande, utan kompetensen är viktigare än språket.

- Det är klart att man måste kunna språk för att kunna ge service, men kunskaperna i finska är inte så dåliga som det påstås i kommentaren.

Flerspråkig i stället för tvåspråkig

Anni Pöyhtäri hoppas att invånarna i Raseborg skulle sluta tänka på staden som tvåspråkig och i stället se Raseborg som flerspråkig och mångkulturell.

- Vi borde försöka förstå varandra bättre. Det är fantastiskt att bo i en tvåspråkig stad och det ska vi värna om, men man ställer fortfarande språken mot varandra.

Visst är det litet intressant att ingen ber om ursäkt― Jenny Rehnström om att ingen tjänsteman i Sjundeå ber om ursäkt för att de svarar på finska

Paula Ikonen önskar att flerpråkighet och tvåspråkighet skulle vara något äkta i Raseborg.

- Jag vill att vi ska försöka förstå varandra och uppskatta det vi kan, i stället för att enbart se till vilka språk vi pratar.

Lätt att byta språk

Tillbaka till Jenny Rehnström som flyttade från Raseborg till Sjundeå i juni 2017.

I Raseborg fick hon alltid svar på svenska av tjänstemännen, men det är alltså inte självklart i Sjundeå som är en tvåspråkig kommun.

I Sjundeå pratar majoriteten av invånarna finska.

En kvinna från Sjundeå som heter Jenny Rehnström.
Jenny Rehnström tycker att hon alltid blir positivt bemött av tjänstemän i Sjundeå och på hälsocentralen. Hon säger att om man ska se ett problem så är det att hon byter till finska om det inte går att prata svenska. "Och det är ju bra att jag kan göra det", säger Rehnström. En kvinna från Sjundeå som heter Jenny Rehnström. Bild: Marica Hildén / Yle Sjundeå,Västnyland,jenny rehnström

Rehnström konstaterar att det lätt händer att en svenskspråkig byter till finska när man inte får service på svenska.

- Man borde inte göra så. Min finska är svagare än svenskan, så det känns inte så säkert att skriva e-post på finska, men man gör ju det om det krävs.

Ingen ursäkt av tjänstemännen

Ingen av de tjänstemän som Jenny Rehnström pratat finska med har bett om ursäkt för att de inte svarar på hennes modersmål.

- Det är okej för min del att prata finska, men visst är det litet intressant att ingen ber om ursäkt.

Kommer du i fortsättningen att enbart prata svenska med tjänstemän i Sjundeå?

- Det borde jag, men jag kommer knappast att göra det. Men inom hälsovården borde man få betjäning på eget modersmål, i synnerhet om det är en akut situation.

"Det stör mig inte"

Maria Söderholm har bott 14 år i Sjundeå, men lärde sig finska under barndomsåren i Fiskars i Pojo.

Det är hon glad över eftersom det är i kommunikationen med hälsocentralen i Sjundeå som hon ibland måste byta om till finska.

- Jag pratar ganska flytande finska, så det är enklare att byta språk. Det stör mig inte.

En kvinna som heter Maria Söderholm.
Maria Söderholm byter ibland till finska då hon kontaktar hälsocentralen i Sjundeå, men i övrigt får hon service på svenska i hemkommunen. En kvinna som heter Maria Söderholm. Bild: Marica Hildén / Yle Sjundeå,Västnyland,maria söderholm

Däremot är all service på svenska i Sjundeå svenska skola, i biblioteket och hos tandvården.

Tandvården sköts av Sjundeå kommun, medan hälsocentralens läkarmottagning sköts av vårdbolaget Attendo Terveyspalvelut sedan den 1 mars. För det sköttes verksamheten av Coronaria Hoitoketju.

Det finns alltid information på båda språken― Jenny Rehnström om Sjundeå kommuns webbplats

Maria Söderholm är också ordförande för Sjundeå gymnastikförening och all kontakt med kommunen sker på svenska.

- Vi har främst konktakt via blanketter på webben och via e-post med bildningssektorn och tekniska sektorn.

De språkliga rättigheterna ska beaktas, säger Sjundeå

Sjundeå har drygt 6 100 invånare. Av dem har 29,1 procent svenska som modersmål.

I Sjundeås förvaltningsstadga skrivs det en hel del om de språkliga rättigheterna i den tvåspråkiga kommunen.

Det är kommunstyrelsen som leder kommunens kommunikation och informationen om kommunens verksamhet.

I förvaltningsstadgan sägs det att de båda språkgruppernas lagstadgade rättigheter ska beaktas i kommunikationen på både finska och svenska.

I kapitlet om språkliga rättigheter står det att Sjundeå kommun är tvåspråkig, och att de finsk- och svenskspråkigas språkliga rättigheter ska beaktas i organiseringen av kommunens förvaltning, verksamhet och information.

Invånarna och servicetagarna ska få betjäning på sitt eget språk, finska eller svenska, inom kommunens alla verksamhetsområden.

I förvaltningsstadgan står det också att kommunen ska säkerställa att de anställda har tillräckliga kunskaper i finska och svenska.

Svenskan i skymundan i Sjundeå

Det är ju inte enbart invånarna som kontaktar kommunen, utan kommunen informerar också om aktuella händelser bland annat på sina webbplatser.

Jenny Rehnström tycker att Sjundeå kommun informerar bra både på svenska och på finska på sin webbplats.

- Det finns alltid information på båda språken.

Maria Söderholm anser att svenskan är litet i skymundan på Sjundeås webbplats.

- Det finns mera information på finska, men alla mötesprotokoll är på svenska.

Osammanhängande webbplats

Anni Pöyhtäri tycker att Raseborgs stads webbplats är ganska osammanhängande eftersom allt ska göras två gånger, på svenska och på finska.

Hon tycker ändå att den finska texten är bra och lättförståelig.

Paula Ikonen säger att Raseborgs stad informerar bra på finska på stadens webbplats.

- Jag har ordnat några evenemang och det har alltid fungerat bra på båda språken tillsammans med informatören och kultursektorn.



Läs också

Västnyland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Västnyland