Hoppa till huvudinnehåll

Lycka och brist på lycka är inte motsatser

Bild på glad kvinna i förgrunden och glad man bakom henne
Finländarna är lyckligast i världen, men har ändå ett stort antal deprimerade. Stämmer verkligen statistiken ihop med verkligheten? Bild på glad kvinna i förgrunden och glad man bakom henne Bild: Andriy Solovyov lycka,Kvinna

Vad är lycka? Hur mäter vi det? Och när vi mäter det, gör vi det verkligen på rätt sätt?

Finland valdes till världens lyckligaste land 2018. Åtminstone enligt World Happiness Report, som är en lista som sammanställs på uppdrag av Förenta Nationerna och uppdateras varje år.

Vår lycka i den här listan baserar sig på ett antal fasta kategorier. Bland dessa finns det ett antal nyckelkategorier som anses vara relevanta för att bilda sig en uppfattning om folks välstånd. Dessa är inkomster, förväntad livslängd, socialt stöd, frihet, tillit (till myndigheterna) och generositet.

Det vanligaste sättet att se på lycka i den här och liknande undersökningar, är att se lycka som en motsatsskala, där total lycka befinner sig i ena ändan och total olycka, eller icke-lycka, i andra.

Porträttbild på socialpsykolog Jennifer De Paola
Jennifer De Paola vill se mera kvalitativ forskning Porträttbild på socialpsykolog Jennifer De Paola Bild: Thomas Silén Helsingfors universitet

Men enligt Jennifer De Paola, doktorand i socialpsykologi, som just nu arbetar på en studie i lycka vid Helsingfors Universitet, kan det kanske vara skäl att se på det här på ett annat sätt.

Hon reagerade till exempel på att Finland, trots sin topplacering i World Happiness Report, har stora mängder fall med depression, framförallt bland finländska kvinnor.

En av förklaringarna kan ligga i hur vi mäter vårt välbefinnande.

Vad betyder lycka för just dig?

I en enkätbaserad undersökning lät hon svensk- finsk- och engelsktalande flickor i åldern 16-18 skriva ner vad de själva förknippar med ”lycka” och ”motsatsen till lycka”. Varje person fick skriva fem saker, fem ord, de kom att tänka på för varje rubrik och rangordna dem. De fick dessutom på en tiogradig skala ange hur lyckliga de känner sig överlag.

- Jag gav dem alltså inte färdiga kategorier att förhålla sig till, utan de fick själva vara vetenskapspersonerna så att säga, och skriva sina egna associationer.

De här rangordnade orden analyserades av De Paola med hjälp av lämplig programvara och delades in i kategorier för att ge en bättre överblick och för att kunna urskilja mönster.

Två tonåriga flickor sitter med ryggen mot kameran på en brygga i sommartid.
Vänskap som en aspekt av lycka var viktigt för många tillfrågade Två tonåriga flickor sitter med ryggen mot kameran på en brygga i sommartid. Bild: YLE/Nella Nuora hav

Dryga 17000 ord delades upp i grupper med ord som låg nära varandra i betydelse, som exempelvis ”vän” och ”vänskap”. Efter uppdelningen landade De Paola på ett 30-tal kategorier.

Bland de här fanns sådana som förekom mera ofta än andra.

- De fem främsta kategorierna för ”lycka” enligt personerna i undersökningen var vänskap, familj, kärlek, glädje och mat, berättare De Paola. Under ”motsatsen till lycka” hittar vi ensamhet, depression, sjukdom, stress, gråt och tårar.

Enligt de här rönen i hennes studie verkar det som att uppfattningen om vad lycka är, och vad det inte är, inte nödvändigtvis är motsatser. Tvärtom pekar hennes insamlade data än så länge mot att de saker som gör oss lyckliga och det som gör oss olyckliga är två skilda saker, som ibland överlappar, men snarare löper parallellt.

Alla lika, alla olika

Jennifer De Paola stöder sig i sin studie bland annat på en inriktning inom socialpsykologin som menar att folk i grupp utvecklar gemensamma förståelseramar som de sen använder för att beskriva sin omvärld för varandra. Och den skiljer sig åt från grupp till grupp.

Viisi tyttöä ryhmässä
Olika grupper ser på världen på sitt speciella sätt och skapar gemensamma ramar för kommunikation inom gruppen Viisi tyttöä ryhmässä Bild: Tuffi Films ungdomar,vänskap

- En grupp studenter till exempel har en hel del gemensamma saker i sin livssituation som förenar dem, säger hon. Det kan vara ekonomin, boende, intressen, ämnen man studerar och så vidare. Det här ger dem vissa specifika sätt att förhålla sig till omvärlden.

För att få en rättvis uppfattning om vad som gör en viss grupp människor lyckliga fungerar det inte alltid att klumpa ihop dem enligt vad forskarna själva tycker borde utgöra de relevanta kriterierna.

Tre äldre personer sitter bredvid varandra.
Vi blir inte alla lyckliga av samma anledning. Tre äldre personer sitter bredvid varandra. Bild: Tyler Olson - SimpleFoto/Mostphotos Senior,Seniorboende,seniorhus,äldre,äldreboende,fritid,leende,glädje,mormor,vänskap,glasögon,åldringar

Med andra ord är stora svepande undersökningar som the World Happiness Report med massiva datamängder, men med traditionella sätt att kategorisera, viktiga, men ger inte en helt nyanserad bild.

- Inom forskningen finns det en stark betoning på kvantitativ data, de studierna får mera pengar och resurser, säger De Paola. Den här sortens stora insamlingar av information behövs, och jag är inte alls emot statistik och kvantitativ data. Men jag tror att det skulle vara bra om det kunde kompletteras av mera kvalitativa studier, med mera nyanser.

To be continued

Det här är som sagt bara preliminära fynd än så länge. De Paola går vidare med sin nuvarande undersökning och ska även inkludera äldre kvinnor. Det finns mycket mera som ska analyseras.

En av de saker De Paola gärna skulle vilja studera mera ingående i framtida studier, är till exempel hur män och kvinnor syn på lycka skiljer sig åt.

En flicka som har ansiktet i händerna.
Nya sätt att se på hur vi mäter vårt välbefinnande kan ge insikter som gör livet lättare En flicka som har ansiktet i händerna. Bild: Viktor Cap 2016/Mostphotos ungdom (skede),ungdomar,depression,mobbning,tonåringar,pubertet,utanförskap,utsatthet,barn (familjemedlemmar),känslor,stress,psykologi,känsloliv,flickor,frustration,ensamhet

De Paola hoppas att hennes arbete så småningom ska kunna leda till att beslutsfattare och andra som utarbetar metoder för att handskas med folks välbefinnande i samhället och på olika arbetsplatser, ska våga frångå traditionella metoder och satsa på mera anpassade insatser enligt specifika gruppers behov.

- Det skulle kunna göra det effektivare att handskas med frågor som arbetsplatsrelaterad stress, eller avhopp från studierna på grund av utbrändhet, säger hon.