Hoppa till huvudinnehåll

Aktiveringsmodellen skapar oro och förvirring - "en del förstår modellen först efter de första besluten"

Man dammsuger heltäckande matta.
Det finns allt fler jobb inom städbranschen. Man dammsuger heltäckande matta. Bild: Mostphotos städare,Städa,Aktiveringsmodellen för arbetslösa

Aktiveringsmodellen väcker oro bland arbetslösa i Pargas. Det berättar sysselsättningskoordinator Minna Lindroos vid Pargas stad. Hon försöker hjälpa stadens arbetslösa att hitta jobb.

Många har tagit kontakt med henne gällande aktiveringsmodellen. En del kommer att förstå modellen först då de första besluten från den första perioden på tre månader kommer i april, tror Lindroos.

- Aktiveringsmodellen har varit ett frågetecken för många. Arbetslösa har frågat hur kommunen eller TE-byrån kan hjälpa dem. Lagstiftningen är ny och vet vi inte hur den kommer att påverka och vilka lösningar vi kan hitta åt de här arbetslösa. Den ekonomiska oron är stor, eftersom deras inkomster är låga redan från tidigare, säger Minna Lindroos.

Minna Lindroos
Minna Lindroos. Minna Lindroos Bild: Yle/Carmela Johansson socialbyrån i pargas

Meningen med aktiveringsmodellen är att arbetslösa ska aktivera sig. En sådan aktivering har nu skett, säger hon.

Kort om aktiveringsmodellen

  • Enligt aktiveringsmodellen ska arbetslösa visa att de är aktiva, annars förlorar de en del av arbetslöshetsförmånen.
  • Under en period på 65 utbetalningsdagar ska den arbetslösa utföra avlönat arbete i minst 18 timmar, ha minst 241 euro förvärvsinkomster från företagsverksamhet eller delta i sysselsättningsfrämjande service under minst fem dagar.
  • Om en arbetslös inte uppfyller aktiveringsmodellens villkor sänks arbetslöshetsförmånen med 4,65 % för de följande 65 utbetalningsdagarna. I praktiken motsvarar sänkningen ungefär ersättningen för en full arbetslöshetsdag per månad.
  • Det är FPA och arbetslöshetskassorna som fattar besluten.

- Det är positivt. Många har själva hittat lösningar. Deltidsarbeten och de tidsbundna avtalen har ökat ganska mycket inom service-, städ- och vårdbranschen. Intresset för olika typer av karriärträningar och TE-byråns tjänster med arbetsprövningar har också ökat.

Allt fler erbjuds nollavtal

Enligt Minna Lindroos har arbetsmarknaden blivit mer osäker.

Det märks då allt fler är tvungna att skriva under så kallade nollavtal, där arbetstiden kan variera exempelvis från noll till 36 timmar, beroende på vad arbetsgivaren har för behov.

- Många är tvungna att ta emot arbetsavtal med noll arbetstimmar och uppåt. Det är ganska oroväckande för dem, eftersom de skulle behöva jobba 18 timmar i veckan för att kunna få en lite högre ersättning från arbetslöshetskassorna. Inkomstnivån är då osäker och inkomsterna varierar mycket från månad till månad.

Pargas stad kan inte erbjuda så många sysselsättningsplatser i centrum för en arbetslös, berättar Minna Lindroos.

I skärgården finns lite fler platser. Men många Pargasbor är flexibla och sysselsätter sig exempelvis i Åbo eller i S:t Karins.

Gågatan i Pargas med Axos bageributik
Arkivbild. Det kan vara svårt att hitta sysselsättning i centrum av Pargas. Gågatan i Pargas med Axos bageributik Bild: Annika Holmbom / Yle Pargas,åboland 100

- Vi kan här på kommunen intervjua de här personerna tillsammans med personal från TE-byrån. Så kan vi också köpa tjänster av olika föreningar, arbetsplatser i rehabiliterande syfte. Eller så kan vi sysselsätta dem med hjälp av lönestöd eller vidareplacera dem till föreningar med hjälp av lönestöd.

Vissa arbetslösa är svåra att placera på arbetsmarknaden

Enligt Minna Lindroos finns det arbetslösa som är svåra att placera på arbetsmarknaden, exempelvis människor som så sjuka att de inte klarar av ett heltidsjobb men som inte får sjukpension.

De här människorna är svåra att sysselsätta och det är också de här människorna som kan förlora allra mest i och med aktiveringsmodellen.

Pargas stadshus speglas i en vattenpöl.
Pargas stadshus speglas i en vattenpöl. Bild: Yle/Linus Hoffman Pargas,pargas stadshus

- I dagens läge har det varit mycket svårare att få sjukdagpenning eller ett positivt pensionsbeslut. Det finns ganska många sådana människor som inte kan aktiveras, de kan inte ta emot aktiveringsåtgärderna. Vissa borde inte alls räknas som arbetslösa.

Allt fler långtidsarbetslösa i Pargas

Enligt Minna Lindroos finns det lite under 500 arbetslösa i Pargas.

Arbetslöshetsgraden låg på 6,7 procent i Pargas och 9,9 i Kimitoöns kommun i februari 2018, enligt statistik från Närings-, trafik- och miljöcentralen.

Arbetslösheten i Egentliga Finland

  • I februari 2018 var 22 500 invånare i arbetsför ålder utan arbete i Egentliga Finland. Arbetslösheten i Egentliga Finland ligger alltså på 9,9 procent.
  • Arbetslösheten sjönk med 2,3 procentenheter jämfört med samma tid i fjol. Arbetslösheten sjunker i en snabbare takt i Egentliga Finland jämfört med resten av landet.
  • Arbetslösheten är lägre i Egentliga Finland jämfört med resten av landet
  • Det fanns fler lediga arbetsplatser inom exempelvis metall-, försäljnings-, logistik-, undervisnings- och städbranschen än tidigare.
  • Åbo och Salo har flest arbetslösa, 12,6 procent i båda städerna. Även i Salotrakten är arbetslösheten en av de högsta, 12 procent.
  • I Pargas var 6,7 procent arbetslösa och i Kimitoön 9,9 procent.
  • Arbetslösheten är lägst i Pemar (4,8 procent), Letala (5,4 procent) och Masku (5,4 procent).

Källa: Närings-, trafik- och miljöcentralen

Den strukturella arbetslösheten har ökat i Pargas, berättar Lindroos. För tillfället flyttar långtidsarbetslösa till Pargas eftersom det finns lediga bostäder på orten.

För tillfället går det bra inom vissa industrier i Egentliga Finland, exempelvis har medvinden inom varvs- och bilindustrin fått mycket uppmärksamhet. Enligt Lindroos märks det här också i Pargas, där många män med yrkesutbildning har hittat ett jobb.

Pargas stadshus.
Pargas stadshus. Bild: Yle/Marie Söderman kommunvapen

- Nu märker vi också att det börjar dra inom servicebranschen och att det är brist på personal inom städ- och vårdbranschen.

Aktiveringsmodellen har väckt mycket kritik. Även Lindroos har förbättringsförslag.

- Man borde fundera på hur man kunde ta i bektande olika kurser och arbete, exempelvis kunde en kurs som går en gång i veckan räknas med. Eller om frivilligarbete kunde räknas, exempelvis om man tar hand om en äldre släkting, säger Lindroos.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland