Hoppa till huvudinnehåll

I Finland fnns det dålig kunskap om klansamhällen.




I Finland fnns det dålig kunskap om klansamhällen.
Bild: Yle/ Miro Johansson
Irak

Clash of clans i verkliga livet - hur är det att leva i ett klansamhälle?

Klanledaren bestämmer allt. Vi gör som han säger och kan inte göra någonting utan hans tillåtelse. Om jag vill gifta mig måste jag fråga honom. Vi är tvungna att följa honom också då han gör något som vi inte vill.
Hur vet man vem som är klanledare?
Man bara vet. Det går i arv i en av familjerna i vår klan.
Hussein fruktar sin egen klan och andra klaner i Irak.
Haider Al-Mashhadani söker asyl i Finland på grund av hot både från sin egen klan och andra klaner i Irak. Hussein fruktar sin egen klan och andra klaner i Irak. Bild: Yle/Jessica Stolzmann irakier

Många irakier som söker asyl i Finland flyr undan släktfejder och hedersvåld i sitt hemland. Ändå vet vi väldigt lite om hur ett klansamhälle fungerar.

- Tänk dig en situation då två bilar krockar och det blir några smärre bucklor. Vad gör förarna? I Finland och Sverige ringer vi polisen. Det finns ett system för att hantera en potentiell konfliktsituation.

Men så skulle man inte göra överallt. Om två bilar kolliderar i Irak skulle förarna sannolikt ringa till ledarna för sina klaner för att göra upp tvisten.

Så förklarar författaren och religionsvetaren Per Brinkemo om hur det är att leva i ett klansamhälle. Brinkemo har skrivit boken “Mellan klan och stat”.

- Trots att klansamhället är den vanligaste samhällsformen i världen känner forskare, politiker och journalister väldigt dåligt till det. Det är så länge sedan vi i Norden lämnade det här systemet bakom oss. Vi har ju en fantastisk tillit till varandra, vi litar på staten och på våra myndigheter. Men det gör man inte i alla länder.

Per Brinkemo är författare och expert på klansamhällen.
Per Brinkemo säger att vi i Norden inte förstår hur fantastiska byggen våra samhällen är. Per Brinkemo är författare och expert på klansamhällen. Per Brinkemo

I ett klansamhälle finns det inga individuella friheter och rättigheter. Ett äktenskap är en fråga om strategier, och kan till exempel ingås för att hålla ihop landegendom. En klan kan mäkla fred med en annan genom att gifta bort en dotter.

Om man inte kommer överens har den drabbade klanen rätt till blodshämnd och kan ta personens liv. Flyr han så har man rätt att ta en brors eller kusins liv.― Per Brinkemo, författare

Det här systemet har funnits på många håll i världen, inte endast bland muslimer utan också bland kristna och hinduer. Klanen, den utvidgade familjen, har en stor betydelse i de samhällen där staten är så korrumperad att den inte fungerar. Klanerna fyller statens funktion; de ger skydd, säkerhet och trygghet.

Blodspengar och blodshämnd

Om en person hamnar i en konflikt eller gör något fel mot någon annan, sätter sig de äldste från respektive klaner ner och försöker förhandla om en kompensation till den drabbade klanen.

- Kompensationen kallas för blodspengar eller diya på arabiska och kan vara en ganska stor summa som klanen kollektivt samlar ihop. Om man inte kommer överens har den drabbade klanen rätt till blodshämnd och kan ta personens liv. Flyr han så har man rätt att ta en brors eller kusins liv.

För oss är det här svårt att förstå. Vi behöver inte släkten för skydd, trygghet och säkerhet. Vi har ingen familjeledare som vi måste fråga om lov innan vi fattar beslut i vårt personliga liv. Det angår inte oss om någon i familjen gör sig skyldig till något opassande eller olagligt.


illustration av person som sitter olycklig utanför




illustration av person som sitter olycklig utanför
Irak

- Om till exempel en kvinnlig släkting skulle uppföra sig illa, klä sig osedligt eller ha sex före äktenskapet så skulle vi tänka att det har ju inte med oss att göra. Men så fungerar det inte i ett kollektivistiskt samhälle. Du lever inte solo.

De förstår genast att jag kommer från en rik och mäktig familj som jobbade nära Saddam Hussein. Det har inneburit problem för mig.― Haider Al-Mashhadani

I ett kollektivistiskt samhälle tänker man att hela klanen dras ner i smutsen och försvagas om en medlem beter sig osedligt. Man uppfostras att vara lojal med sin klan, och från barnsben lär man sig sina förfäders namn utantill tiotals generationer tillbaka.

- Den sociala kontrollen är väldigt stark. Kommer man på kant med sin klan blir man utesluten och då är det kört. Man måste ha familjen för att klara sig, säger Brinkemo.

Många av de irakier som sökt asyl i Finland uppger för Migrationsverket att de flyr fejder klaner emellan - eller sin egen klan som de har blivit uteslutna ur. Enligt Brinkemo skulle vi ha stor nytta av att förstå strukturerna och principerna i klansamhällen.

Haider fruktar sin egen och en annan klan

Haider Al-Mashhadani kom till Finland från Irak hösten 2015. Han berättar att alla irakiska personer kan räkna ut hans bakgrund då han nämner sitt efternamn.

- De förstår genast att jag kommer från en rik och mäktig familj som jobbade nära Saddam Hussein. Det har inneburit problem för mig.

Haider flydde Irak eftersom hans klan trakasserades av regimen och shiamilisen. Milisen har försökt värva honom och andra klanmedlemmar till sina led.

I Haiders asylbeslut som Svenska Yle har tagit del av kommer det fram att han har blivit bortförd av shiamilisen och suttit fängslad. Han har blivit slagen, sparkad och hängd i armarna. Runt hans könsorgan har virats papper som stuckits i brand. Han har tvingats svälja piller som fått det att kännas som om hans blåsa skulle spricka.

Efter tre månader av tortyr fick hans klan reda på var han satt fängslad och betalade honom fri.

Utgångspunkten är alltid att en person som hotas av en klan i sitt hemland ska kunna vända sig till de lokala myndigheterna för att få hjälp.― Esko Repo, Migrationsverket

Haider berättar att hans ena bror ännu är fängslad, en annan bror har dödats av militären och två andra bröder har flytt Irak precis som han och befinner sig nu i Turkiet.

Haiders klan har varit i gräl med regimen och shiamilisen sedan en lång tid tillbaka. Orsaken är att efter Saddam Husseins fall dödade regimen och shiamilisen flera av släktens män. Efter det har klanens ledare vägrat att samarbeta med regimen.

Enligt Migrationverket ska man söka skydd hos polisen i Irak

I FN:s flyktingkonvention, som definierar vem som har rätt till internationellt skydd, nämns inte klanerna. Enligt konventionen har en person rätt till asyl om personen är förföljd av hemlandets myndigheter eller om myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Men den utbredda sociala struktur klanerna utgör nämns inte uttryckligen.

Vid Migrationsverket bedömer man att hotet från en klan är av privat natur och att den asylsökande ska kunna få hjälp av till exempel polisen i sitt hemland. Det säger Esko Repo, direktör för asylenheten vid Migrationsverket.

- Utgångspunkten är alltid att en person som hotas av en klan i sitt hemland ska kunna vända sig till de lokala myndigheterna för att få hjälp. Men det är klart att vi måste veta om hemlandets myndigheter har kapacitet och vilja att ge skydd. Det beror mycket på området, i vissa områden är staten svagare än på andra. Vi utreder alltid fallen individuellt.

Det intressanta enligt Repo är att det på den senaste tiden har skett en ökning i irakiernas asylansökningar där klanen tas upp som ett argument.

- Vi har inte uppgifter om att hotet från klanerna skulle ha ökat i Irak. Vi undrar därför om hotet faktiskt har ökat eller om det bara används för att andra har använt det som argument och kanske fått asyl.

Dålig kunskap om andra kulturer

Forskaren Erna Bodström vid Helsingfors universitet har analyserat 77 asylbeslut och processerna som ligger bakom dem.

Hon tror att antalet fall kan ha ökat på grund av att Migrationsverket inte har identifierat dem i början. Under den första intervjun med Migrationsverket får den asylsökande ofta höra att man inte behöver ge information om hur samhället i Irak fungerar. Den informationen säger sig Migrationsverket redan ha.

För den asylsökande kan klansystemet vara så självklart att man inte tar upp det om ingen frågar.― Erna Bodström, forskare

I sin forskning har Bodström ändå märkt att det brister i Migrationsverkets förståelse för kulturspecifika argument som till exempel att bli utesluten från sin klan eller utsatt för hedersvåld.

- Det är inte alltid så lätt att se att det egentligen handlar om hot från en klan eftersom klanerna genomsyrar hela samhället. Men då man gräver i fallen lite djupare kommer det fram.

Erna Bodström forskar i migration vid Helsingfors Universitet.
Erna Bodström forskar i integration vid Helsingfors Universitet. Erna Bodström forskar i migration vid Helsingfors Universitet. Bild: Yle/Jessica Stolzmann migration

Bodström går igenom Migrationsverkets intervjuer med de asylsökande och intervjuar också själv de asylsökande för sin forskning.

- Migrationsverket ställer sällan följdfrågor som till exempel varför den asylsökande är rädd för polisen eller shiamilisen. Då jag frågar det kan det komma fram att det inom polisen jobbar en högt uppsatt tjänsteman från en klan som den asylsökandes familj har problem med.

Enligt Bodström finns det inte förståelse för att alla i samhället mer eller mindre tillhör klansystemet. Polisen som ska ge dig skydd tillhör en klan. Också shiamilisen som många fruktar tillhör klaner.

- För den asylsökande kan klansystemet vara så självklart att man inte tar upp det om ingen frågar.

Då den asylsökande lämnar in en överklagan hos Förvaltningsdomstolen med mera information om orsakerna bakom rädslan anser domstolen ofta att det inte är trovärdigt eftersom den asylsökande inte tagit upp det under den första intervjun.

Vem som helst i min släkt har rätt att döda mig

Enligt forskaren Erna Bodström har också en del av de asylsökande fått problem med sin egen klan under den tid de har varit i Finland.

Så gick det för Haider.

- Min klan tycker att jag har skämt ut dem och därför vill de inte ha med mig att göra längre.

Orsaken är att han, i samband med en demonstration för de asylsökandes rättigheter, deltog i en Prideparad. Fotografier från paraden spreds på sociala medier och också ledaren från hans klan såg dem.

- Han tror nu att jag har blivit homosexuell och säger att det är en skam för hela klanen. Han uteslöt mig och utfärdade ett dokument, sanad på arabiska, där det står att jag inte längre hör till släkten.

Enligt Haider ger det vem som helst i hans klan rätt att ostraffat döda honom.


Många irakier flyr släktfejder.




Många irakier flyr släktfejder.
Bild: Yle/ Miro Johansson
Irak

Haider har fått avslag på sin asylansökan. Först från Migrationsverket och i höstas från Förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolen anser det inte trovärdigt att klanledaren skulle tro att han är homosexuell bara för att han på ett fotografi bar en pins med en regnbåge, säger Bodström.

Enligt beslutet har Haider inte haft problem med sin familj tidigare och antas därför inte ha det i framtiden.

I övrigt tror Förvaltningsdomstolen på det som Haider berättar, även tortyren. Domstolen erkänner klanen Al-Mashhadanis status i Irak. Domstolen förstår ändå inte varför shiamilisen skulle vara intresserad av just Haider, han bedöms vara en högst vanlig irakier som inte riskerar att bli förföljd i Irak i framtiden.

Migrationsverket ska uppdatera sin information

Enligt Esko Repo kommer Migrationsverket nu att samla mer kunskap om klanens och den utvidgade familjens roll i Irak.

- Vi har rest till Irak för att uppdatera oss, men i och med att vi har sett en ökning i de här argumenten finns det skäl att samla ny information, säger Repo.

Begreppet klan har börjat bli etablerat i Sverige och har också varit aktuellt på den senaste tiden.

Det intressanta är att då man fattar hur ett klansamhälle fungerar så inser man vilka osannolika byggen välfärdssamhällen är.― Per Brinkemo, författare

Tidigare har kunskapen om klanstrukturer hos svenska myndigheter varit låg. När Per Brinkemo kom ut med sin bok “Mellan klan och stat” år 2014 var det många som ställde sig frågande. Men intresset och kunskapen har ökat på den senaste tiden, säger Brinkemo.

- När moderaternas nya ledare Ulf Kristersson höll sitt installationstal sade han att i Sverige ska ingen individ begränsas av klass, kön eller klan.

I den svenska debatten talas allt oftare om parallella samhällen eller parallella rättssystem. Det har funnits fall i förorterna där familjer har dragit tillbaka sin anmälan från domstolen för att man velat lösa konflikter själva. Det har också kommit fram fall där pengar har betalats för att det svenska rättsväsendet överhuvudtaget inte ska blandas in.

- Det intressanta är att då man fattar hur ett klansamhälle fungerar så inser man vilka osannolika byggen välfärdssamhällen är. Man inser hur fantastiskt det är med den tillit vi har gentemot varandra. Det finns ett stort “vi” fast vi inte känner varandra. Vi hör ihop under en konstruktion som kallas staten, sammanfattar Brinkemo.