Hoppa till huvudinnehåll

Ny forskning: Hygienivrarna är de som skapat normer och gjort oss civiliserade

Tvätta händerna.
Forskarna har kunnat visa att personer som har en strikt syn på hygien och våld tenderar att i högre grad känna sig hotade av beteenden som signalerar en slappare inställning till exempelvis hygien. Tvätta händerna. Bild: CandyBox Images 2012 handhygien,tvål,Tvätt,badrum

Det är de nitiska hygienförespråkarna som genom att visa sitt ogillande för de med en mera slapp inställning till hygien, som styr och utvecklar våra normer.

Det var då normforskare Pontus Strimling vid Institutet för Framtidsstudier stod och stirrade på pumptvålen hemma i badrummet som det slog honom.

Den fasta handtvålen som han tidigare använt, var något som han numera omedvetet valde bort.

På något sätt, utan att han riktigt kunde sätta fingret på hur, hade hans inställning ändrats: pumptvålen kändes mera hygienisk och tanken på den fasta handtvålen kändes plötsligt nästan motbjudande.

Det hade skett en normförskjutning som han inte ens varit medveten om.

Strimling och två andra forskare har nu kunnat påvisa hur en sådan här slags normförskjutning sker.

Vägen till ett mer civiliserat samhället går via hot och straff, visar resultatet.

Den här utvecklingen har pågått under flera hundra år utan att vi tidigare riktigt förstått sambandet.

Alltså:

- Vi har en benägenhet att straffa beteenden som upplevs som hotfulla. Vi styrs av sociala normer, informella och oskrivna regler om vad som är att betrakta som okej eller normalt i olika situationer.

Pontus Strimling
Normforskare Pontus Strimling påvisar sambandet mellan hur en strikt syn på hygien och minskat våld påverkat vårt samhälle. Pontus Strimling Bild: Sara Moritz C forskare

Lisa tillrättavisar Pelle

Strimling berättar att en norm förändras då en individ bestraffar ett beteende hos en annan som hen upplever som hotfullt.

Om Lisa till exempel ingår i en grupp och har en strikt syn på handhygien, kan hon visa sitt ogillande då Pelle kommer från toaletten och slarvat med att tvätta händerna.

Lisa uppfattar Pelles bristande hygien som hotfull och hon visar därför att hon inte tycker att hans beteende är okej.

Forskarna har här kunnat visa att personer som har en strikt syn på hygien och våld tenderar att i högre grad känna sig hotade av beteenden som signalerar en slappare inställning till exempelvis hygien, än tvärtom.

Vi har en benägenhet att straffa beteenden som upplevs som hotfulla

Pelle som vill undvika bestraffning, ändrar då på sitt beteende, även om Lisa tillhör en minoritet i gruppen.

På så sätt kan de som driver på en normförändring påverka fler och fler, för att över tid sedan förändra beteendet hos en majoritet av befolkningen.

Det här innebär att ett ovanligt beteende alltså sprids till en större majoritet människor.

Det civiliserade samhället som här avses kännetecknas av minskat våld och fler regler kring hygien.

Men det kan också handla om organisering kring lek och idrott, hur vi kontrollerar varandra och vårt samhälle.

- Det handlar om ett normativt reglerat samhälle.

Olika grad av engagemang

Tillbaka till Pelle och Lisa som får statuera exempel.

Då Pelle kommer ut från toaletten och blir skammad av Lisa, upplever han visserligen hennes beteende som negativt men hans känsla är inte lika stark som Lisas.

- Han får inte en lika stark emotionell trigger som Lisa får. Han tycker att Lisa är lite jobbig, men han tycker inte att det är värt att göra något åt det.

Detta innebär att en minoritet bestämmer hur en majoritet skall bete sig.

Strimling nämner tygnäsduken som ett exempel.

- Om vi tittar tillbaka för bara något årtionden sedan så hade folk fortfarande tygnäsdukar i fickan som man snöt sig med och stoppade ner igen.

Det är ett beteende som inte anses vara okej längre. Nu har vi istället pappersnäsdukar som vi slänger bort efteråt.

Går vi längre tillbaka i tiden så blir de här exemplen grövre och tydligare.

På 1700-talet blev det ofint att snyta sig i en näsduk och visa fram det för andra eller att leka med innehållet.

Går vi ytterligare längre tillbaka snöt man sig i samma vatten som man tvättade sig i. Det samma gäller hur man gjorde med spott, kiss eller bajs.

- Det har med tiden kommit fler och fler regler kring de här sakerna och beteendet har därför förändrats.

Innebär miljö och miljöarbete det samma för alla? Alla kanske inte har råd att sätta miljön i första hand. Bild: YLE/Martti Juntunen
Flera hundratusen barn skulle kunna räddas från döden varje år om de fick tillgång till tvål och rent vatten efter toalettbesök. Innebär miljö och miljöarbete det samma för alla? Alla kanske inte har råd att sätta miljön i första hand. Bild: YLE/Martti Juntunen Bild: YLE/Martti Juntunen kåkstad

Både positiva och negativa normer

Även om det är osympatiskt att skamma någon för personens bristande hygien så finns det många hälsofördelar med en bättre hygien.

Det finns fortfarande väldigt många ställen i världen där hygienen är hälsovådlig.

380 000 barn dör årligen för att de lever i kulturer där man inte tvättar händerna med vatten och tvål efter att man varit på toaletten och det sprider sjukdomar.

Vissa hygiennormer har positiva effekter och andra har ingen effekt alls.

Det har med tiden kommit fler och fler regler som förändrat vårt beteende

En norm kan alltså även vara negativ.

I Centralafrika är det till exempel vanligt att man badar nyfödda, vilket leder till att de förlorar fettlagret som de föds med. Det ökar risken för infektionssjukdomar.

- De som gör detta vill ju inte att barnen skall dö, men de har en norm om renlighet som leder till det här beteendet.

Det finns också studier som visar att våra extrema former av renlighet i västvärlden är en av orsakerna till att vi har en sådan ökning av allergier.

Bryr sig vad andra tänker

Minskat våld och striktare hygien drivs av samma orsaker, styrs av samma processer.

- Då det blir stabilitet i samhället har vi tid att gå runt och straffa varandra för sådana här saker. Då det råder kaos ökar också våldet och då minskar hygienen.

Vi människor är unika i det avseendet att vi bryr oss om hur andra beter sig även om det inte påverkar oss själva.

Strimling ger barnaga som exempel.

- Jag tycker inte att man ska slå barn. Det är en norm jag stöder. Det betyder att jag också tycker att en för mig helt främmande person inte skall slå sitt för mig helt främmande barn. Detta har ingen egentlig fysisk påverkan på mig, men ändå tycker jag att det är fel.

Liknande fall hittar vi i alla våra samhällen: man bryr sig mycket om att andra beter sig enligt det vad man själv tycker är rätt.

Kan vi då se någon pågående normförändring i samhället? Jo, flera, till exempel rökning.

- Det blir allt striktare regler för var och när man får röka. Jag gissar att rökning på balkongen kommer att ses som mer och mer problematiskt.

Strimling hoppas att deras forskning kommer att leda till upplysning som leder till att fler ser sambandet mellan ökad hygien och överlevnad i tredje världen.

- Flera hundratusen barn skulle kunna räddas från döden varje år om folk bara tvättade händerna efter toalettbesök. Vi hoppas att våra resultat kan vara till hjälp i arbetet med att förbättra hygienen i olika delar av världen, säger Pontus Strimling.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle