Hoppa till huvudinnehåll

Nya djurskyddslagen engagerar och väcker känslor – Inte alls förvånande, säger svensk sociolog och djurrättskämpe

Kor i fähus i Småbönders.
En modern lösdriftsladugård i Kronoby. Kor i fähus i Småbönders. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kor,Kronoby,Småbönders,Ladugård

Jord- och skogsbruksministeriet har aldrig tidigare fått så många utlåtanden på ett lagförslag som på djurskyddslagen, lite under fyrahundra. Experter enas om att det är naturligt att djurskyddsfrågor engagerar.

Den svenska sociologen Tobias Linné undervisar bland annat i kritiska djurstudier vid Lunds universitet. Han ser en tydlig konflikt mellan den urbana medelklassen och jordbrukare på landsbygden.

Enligt Linné har globaliseringen lett kravet på allt flera djur på gårdarna för att verksamheten ska bli lönsam. Det här har fördjupat konflikten mellan djurrättsföreningarna och producentorganisationer.

Grisar lastas på en djurtransport
Smågrisar under en djurtransport. Grisar lastas på en djurtransport Bild: Yle/Malin Ekholm griskött,gris,djurtransport

Nyanställd kämpar med högen av utlåtanden

Överinspektören på Jord- och skogsbruksministeriet Susanna Ahlström säger att ministeriet räknade med att det skulle komma in många utlåtanden, men inte så här många.

- Det var glädjande för vårt mål var att så många finländare som möjligt skulle få veta om att den här lagen bereds, säger Ahlström.

Ministeriet har anställt tilläggspersonal för att gå igenom utlåtande och göra ett sammandrag.

Ahlström säger att jobbet är digert, men hon räknar med att lagförslaget lämnas till riksdagen inom utsatt tid, alltså senast i augusti.

Hundar i en bur
Den nya lagen slår också fast hur keldjur får behandlas. Hundar i en bur Bild: EPA hund

Djurrätts- och djurskyddsorganisationer som specialbevakar djurens intressen har ganska naturligt kommit med utlåtanden om lagförslaget, liksom producentorganisationerna som bevakar lantbrukarnas intressen.

Men de här intressebevakarna är inte de enda som har gett utlåtanden. Livsmedelsföretag, stora gårdar, hundföreningar och islamiska rådet hör till dem som har tyckt till. Många privatpersoner har också engagerat sig.

Frågor som engagerar många är till exempel båsladugårdarnas vara eller inte vara och om djuren måste garanteras tillgång till friskt vatten dygnet runt.

Vit mink i bur.
Vit mink i bur. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist vit mink

Lagen har beretts sedan sommaren 2012. Målet är att få lagen förnyad under den här riksdagsperioden.

Den tidigare lagen från 90-talet upplevs på många punkter föråldrad och anses i dag vara för svårtolkad.

"En bonde mår dåligt om en kalv är sjuk"

Verksamhetsledaren för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) Jonas Laxåback tycker att det är naturligt att alla känner för djur, också en husdjursproducent.

Enligt honom mår en bonde lika dåligt om en kalv är sjuk som när det egna barnet inte mår bra.

- Det är någonting som pressar en och man försöker hitta en lösning på hur man får kalven frisk igen.

En några dagar gammal kalv.
Den här kalven ser frisk ut. Arkivbild. En några dagar gammal kalv. Bild: Yle/Lotta Sundström kalv på blombergs gård i antböle

SLC hör till dem som har lämnat in ett utlåtande.

Organisationen fokuserar enbart på produktionsdjur och tog därför fasta på husdjursproducentens rättssäkerhet genom att understryka behovet av ett samrådsorgan.

- Det behövs en bredare diskussion om hur djurskyddet förverkligas och vilka som är problemen under vissa situationer, säger verksamhetsledaren Jonas Laxåback.

Mycket hänger enligt SLC på konsumenterna

SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback svarar inte direkt på frågan om kravet på stora besättningar för att få lönsamhet på gårdarna. Han vänder i stället på steken och pekar på konsumenterna.

Enligt honom skulle lönsamheten på gårdarna vara klart bättre om inhemska konsumenter automatiskt skulle köpa inhemskt och inte det billigast möjliga alternativet.

Enligt verksamhetsledaren Laxåback är det också ett etiskt val att välja inhemska produkter.

Brasiliasta tuotettua naudanlihaa kaupan kylmäaltaassa.
Det är konsumenten som antingen väljer inhemskt eller importerat kött. Brasiliasta tuotettua naudanlihaa kaupan kylmäaltaassa. Bild: Yle/ Airi Saastamoinen Kuningaskuluttaja (Tv),kött,import

Han menar att de finländska husdjursproducenterna alltid behandlar djuren väl.

- Djuren kommer alltid i första hand. Det är en självklarhet för en husdjursproducent.

Han tycker att redan den nuvarande lagen är betydligt strängare än i många andra europeiska länder.

Han pekar på att grisarna får behålla sin knorr och hönorna sina näbbar. Han understryker också att producenterna följer lagen så bra att det så gott som aldrig förekommer salmonella i Finland.

Luomuporsaita karsinassa, Sikala-tilateurastamo Kiven Säästöpossu, Karkkila, 14.2.2018.
I Finland får grisarna behålla knorren. Luomuporsaita karsinassa, Sikala-tilateurastamo Kiven Säästöpossu, Karkkila, 14.2.2018. Bild: Jari Kovalainen / Yle Slakteri,slakterier,lantbruk,lantbruksföretagare,ekologisk mat,ekoprodukter,kött,soja,griskött,ekologisk odling,Luomu,Svinstia,Organiskt kött,svin,Porsas (klippa i Finland)

Att välja bort kött är för många urbana människor ett miljöval

Sociologen Tobias Linné ser på den finländska lagberedningen från ett utomfinländskt perspektiv. Han är universitetslektor vid Lunds universitet och är primus motor bakom ämnet Kritiska djurstudier.

Linné berättar att också den svenska regeringen bereder ett nytt förslag till djurskyddslag och att diskussionens vågor tidvis har gått höga också i vårt västra grannland.

Han bekräftar att djurrättsaktivister och husdjursproducenter ofta är av olika åsikt om hur sträng lagen ska vara. Det går en klar skiljelinje mellan den urbana medelklassen och landsbygden.

Ett tydligt exempel på konflikten mellan urbant och ruralt var enligt Linné vargdiskussionen i Sverige för några år sedan.

Urbana stockholmare var mot att vargar skjuts, medan många som bodde på landsbygden talade för jakt på varg.

Kaksi sutta.
Rätten att få skjuta varg en en fråga som delar befolkningen. Kaksi sutta. Bild: Yle/Seppo Nykänen varg,rovdjur,stora rovdjur,däggdjur,hunddjur,social animal

Det är inte bara etiska aspekter som spelar in, säger Linné. Urbana människor engagerar sig i klimatförändringen genom att sluta konsumera kött. Det anses dessutom vara ohälsosamt att äta mycket kött.

- Det är ofta den här typen av urbana livsstilsvärden som finns i de stora städerna. Att bry sig om miljön genom att ändra sina konsumtionsvanor är typiskt för den liberala storstadsvärlden.

Den urbana medelklassen förstår sig inte i dag på böndernas livsvillkor

Linné har gjort många intervjuer med mjölkbönder i Sverige. Många tampas med problemet att de måste öka antalet djur för att få upp lönsamheten.

- Det tror jag inte heller att personer som bor i städerna förstår för vi har inte den insynen i hur produktionen går till i dag, säger han.

Inom de senaste 70 åren har det skett en stor förändring i djurhushållningen i Norden. Den globala marknaden har påverkat husdjurshållningen enligt Linné. Konkurrensen är allt hårdare.

- Vi har djurfabriker helt enkelt. Bestånden av djur har ökat mångdubbelt och det handlar om produktivitet.

Nyfikna kon Japa i Lillby, Pedersöre.
Nyfikna kon Japa i Lillby, Pedersöre. Bild: YLE/Marcus Lillkvist lillby

Linné påminner om en diskussion i Sverige för några år sedan kring om konsumenten är villig att betala mera för etiskt producerat kött. Det här är ju en diskussion som också SLC vill att vi ska föra.

- Många bönder i Sverige säger att de gärna vill producera det här fina, etiska grisköttet, men det är ingen som vill betala för det.

Linné är alltså enig med Jonas Laxåback om att konsumenten i slutändan ofta väljer det billigaste alternativet.

Lamm och får på Norrbro gård i Närpes.
Får på Norrbro gård. Arkivbild. Lamm och får på Norrbro gård i Närpes. Bild: Yle/Joni Kyheröinen lamm,får,norrbro gård

Ett engagemang för djurens välmående är ingenting nytt

På frågan varför den moderna människan engagerar sig så mycket i djurens välfärd säger Tobias Linné att det här egentligen inte är någonting nytt.

Vid sekelskiftet 1900 fanns det bättre bemedlade som engagerade sig mot plågsamma djurförsök.

På 60-talet kom ett engagemang för djurens rättigheter i samband med att också andra rörelser växte fram såsom feminismen och västerradikalismen.

- Det blev en fråga om rättighet. Det började bildas en djurrättsrörelse i västvärlden.

Enligt Linné upplevde djurrättsrörelsen ett nytt uppsving i och med att sociala medier slog igenom. Det var ett nytt sätt att sprida sina tankar och idéer.

hönshus
hönshus Hummeldal,Raseborg,Västnyland,djurskydd,husdjursgårdar,hönshus,berit sundell

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes