Hoppa till huvudinnehåll

Sjundeås ekonomi på plus, men stora investeringar i skolcentrum kräver hård budgetdisciplin

Bild av skolbaracker.
Elever och personal i Aleksis Kiven koulu i Sjundeå arbetar nu i baracker som finns i närheten av den gamla skolbyggnaden som har problem med inneluften. Sjundeå vill nu satsa på ett skolkomplex. Bild av skolbaracker. Bild: Yle/ Veronica Montén skolor (läroinrättningar),byggnader,Sjundeå,Västnyland,baracker,aleksis kiven koulu i sjundeå

Det gäller att hålla hårt i pengarna i Sjundeå trots att kommunens resultat för år 2017 visar ett överskott. Det är det stora skolkomplexet som kommer att sluka pengar de närmaste åren.

Sjundeås ekonomiplaneringschef Kaisa Okkeri är glad över att bokslutet för Sjundeå år 2017 är bättre än väntat.

Årsbidraget är 3,5 miljoner på plus. Det är cirka 730 000 euro sämre än i året innan.

Det här beror till exempel på problemen med inneluften i bland annat skolor, daghem och tandvården.

Sjundeås ekonomiplaneringschef Kaisa Okkeri.
Sjundeås ekonomiplaneringschef Kaisa Okkeri är glad att årsbidraget är på plus, men kommande investeringar sätter press på ekonomin. Sjundeås ekonomiplaneringschef Kaisa Okkeri. Bild: Marica Hildén / Yle Sjundeå,Västnyland,kaisa okkeri

Reparationer och undersökningar har blivit dyra. Och det är betydligt dyrare att hyra baracker åt eleverna i Aleksis Kiven koulu (AKK) än vad man räknat med, säger Sjundeås tekniska chef Markus Moisio.

Kommunen måste också skaffa nya läromaterial och möbler till klassrummen i barackerna.

Sjundeås tekniska chef Markus Moisio.
Sjundeås tekniska chef Markus Moisio tycker att det är bra att kommunen satsar på ett skolcenter. Den stora frågan är om den svenska skolan är skild från den finska eller om det blir enbart ett komplex med båda skolorna. Sjundeås tekniska chef Markus Moisio. Bild: Marica Hildén / Yle Sjundeå,Västnyland,markus moisio

Kaisa Okkeri konstaterar att arbetet med att förbättra Sjundeås ekonomi ännu inte är slutfört.

Det gäller att ha en strikt disciplin vad gäller utgifterna och se till att inkomsterna är på en bra nivå.

På det sättet torde kommunens årsbidrag räcka till att på lång sikt täcka investeringarna och minska lånebördan på 26 miljoner euro.

aleksiskivenkoulu. skolbyggnad.
Aleksis Kiven koulu i Sjundeå där ingen jobbar just nu på grund av problem med inneluften. aleksiskivenkoulu. skolbyggnad. Bild: Yle/Linus Westerlund Västnyland,Sjundeå,vinter,hus,idrottshallar,aleksis kiven koulu

Då man ser till utgifterna har Sjundeå en stor investering på kommande: fullmäktige i Sjundeå beslöt i december i fjol att skapa ett skolcentrum i kommunen.

Det betyder att man renoverar de delar av skolorna som kan renoveras och bygger nytt där det måste byggas nytt.

Dessutom ska kommunen också beakta till exempel biblioteket och ungdomsarbetarna när man planerar ett komplex.

Okkeri: Hoppas det inte blir mera än 10 miljoner euro

Okkeri gissar att ett skolcentrum kostar mellan 10 och 20 miljoner euro.

- Jag hoppas att kostnaderna blir kring 10 miljoner, men det kan bli betydligt mera med tanke på hur stor investering det är.

En korridor i Sjundeå svenska skola.
Sjundeå svenska skola har flera elever än vanligt just nu: Päivärinteen koulu med elever och lärare finns i samma byggnad. En korridor i Sjundeå svenska skola. Bild: Yle/Minna Almark skolan (fenomen),korridorer,elever,Sjundeå,Västnyland,sjundeå svenska skola

Under den här tiden fortsätter Sjundeå att betala hyra för de baracker där Aleksis Kiven koulus elever studerar.

Dessutom ska eleverna i Päivärinteen koulu så småningom flytta till samma område som AKK-eleverna.

Det här samt alla utredningar om problemen med inomhusluften har satt press på Sjundeås ekonomi. Och fortsätter att belasta ekonomin.

Moisio: Komplexet skapar ett bättre Sjundeå

Markus Moisio säger att kommunen nu drar upp stora riktlinjer för framtiden. Han tror starkt på ett skolcentrum.

- Jag tror att det här är startskottet för ett bättre Sjundeå som kommer att bli mera lockande för nya invånare. Det här gör vi för att alla ska må bra och trivas i Sjundeå.

Många siffor är fina i bokslutet

Men alla siffror ser inte skrämmande ut: skatteintäkterna överskreds med nästan 930 000 euro och statsandelarna var 211 000 euro mera än budgeterat.

Päivärinteen koulu i Sjundeå.
Kommunstyrelsen i Sjundeå ska den 26 mars diskutera förslaget att lägga ner Päivärinteen koulu. Päivärinteen koulu i Sjundeå. Bild: Yle/Minna Almark Sjundeå,Västnyland,skolan (fenomen),päivärinteen koulu

Sjundeå uppnådde besparingar genom att överföra kommunens städ- och matservice till en extern serviceproducent. Inom social service lyckades kommunen banta kostnaderna för omhändertagande av barn.

Dessutom blev utgifterna för den specialiserade sjukvården måttliga trots stora kostnader då några Sjundebor blev väldigt sjuka.

Pengar tillbaka för dyra vårdkostnader

Grundtrygghetschef Benita Öberg berättar att Sjundeå hade 12 stycken extra dyra patienter i fjol. Vårdkostnaderna översteg 60 000 euro för var och en, men kommunen behöver i sådana fall inte stå för hela kostnaden.

Vårdare brevid patientsäng
Extra stora vårdkostnader och hjälpmedel som behövs hemma var några orsaker till att grundtryggheten överskred budgeten i fjol. Vårdare brevid patientsäng Bild: Yle/Sofi Nordmyr skötare

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt betalar tillbaka en stor del av pengarna då vårdkostnaderna är över 60 000 euro.

Men dyra patienter syns även inom primärvården i den egna kommunen eftersom de bland annat behöver hjälpmedel.

Sjundeås grundtrygghetschef Benita Öberg.
Grundtrygghetschef Benita Öberg är nöjd med vårdpersonalen i Sjundeå. Tack vare att personalen har varit väldigt flexibel har grundtryggheten inte överskridit budgeten i fjol så mycket som man befarade. Sjundeås grundtrygghetschef Benita Öberg. Bild: Marica Hildén / Yle Sjundeå,Västnyland,benita öberg

Grundtryggheten i Sjundeå överskred budgeten med 470 000 euro i fjol.

Det berodde främst på de extra dyra vårdkostnaderna, men även på grund av att hemvårdsbesöken ökat med över 4 000 på årsnivå.

Benita Öberg förklarar att en del av överskridningarna i budgeten berodde på att kommunen måste ha flera vikarier för att trygga vården.

- Inom åldringsvården var det främst personalen som kostade. Det behövdes mera personal eftersom vi inte vill att patienterna blir liggande inom den specialiserade sjukvården. Vi försöker sköta dem i vår egen kommun och då måste vi satsa på hjälpmedel.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland