Hoppa till huvudinnehåll

Kammi-kylä, fyndighetens fäste

På myren byggde Erkki en bastuby utan en endaste rät vinkel

I Nummijärvi, Kauhajoki, leder spången över Ruuhineva myr. På tio år har en häpnadsväckande samling egendomliga byggnader rest sig på myren. De märkliga husen lockar folk från när och fjärran.

Jag har byggt det här efter eget huvud. Och litet blev det ännu kvar.― Erkki Kalliomäki

Uppfinningsrikedomen är helt obegriplig.― Katja Paju

Var är vi nu då?
– Det här är Savukammi i Kammi-kylä på Ruuhineva.
Hur har det hamnat här?
– Jag har byggt det här efter eget huvud. Och litet blev det ännu kvar.

Dekoration
Dekoration dekoration,egenland_saapas

Kammi-kylä: simma, bada bastu, ta det lugnt.

  • Kammi-kylä är ett ställe för naturnära lugn som Erkki Kalliomäki har byggt på en torvmosse
  • Här finns "inga räta vinklar eller raka hörn"
  • Det är fritt att besöka Kammi-kylä, dörrarna står öppna, torvkällan väntar på simmare och man kan grilla mat vid lägerelden.
  • För bastu och fest behöver man fråga Erkki på förhand. Kammi-kylä har stått värd för födelsedagsfester, möhippor och svensexor, en trumbyggarkurs och åtminstone ett bröllop.
Puusta tehty patsas Kammikylässä Nummijärvellä.
Välkommen till Kammi-kylä! Puusta tehty patsas Kammikylässä Nummijärvellä. Bild: Yle / Maria Seppälä staty
Oksien kätkössä mökki suolla.
– Jag har fått nåt slags inspiration, att jag ska bygga en bastu någonstans i skogen eller på myren. Och en sådan bastu som inte på något sätt är vanlig... Oksien kätkössä mökki suolla. Bild: Yle / Maria Seppälä Myr,gammer
Oksilla koristeltu kattotuoli alhaalta katsottuna.
– ...Inget hörn är rakt, ingen vinkel rät, utan lite ditåt. Oksilla koristeltu kattotuoli alhaalta katsottuna. Bild: Yle / Maria Seppälä gammer,takstolar

Erkki Kalliomäki gick på myren i sin hemby och mätte den sanka marken med blicken. Här skulle det bli.

Tio år senare kan övriga också beskåda vad det är.

Först byggde Erkki en bastu. En till bastu följde på den. Så reste sig en stuga på mossen. Erkki lämnade plats för två extra dörrar i stugan. När stugan fövandlades till sal kom de i användning.

– En viktig princip har varit att människan kan gå in i mina byggen. Du kan känna väggarna runtomkring dig och känna på ytorna.

Kammi-kylä har också fått en egen ö, och runt ön grävdes ett simställe.

Omatekoinen sauna, Turvekammi, suolla Kammi-kylässä Nummijärvellä.
Ordet “kammi” kommer från Lappland och betyder kåta som tätats med torv. Turvekammi heter bastun som var den första byggnaden: – Den står ovanpå pålar i myren, ingen grävmaskin har varit här. Omatekoinen sauna, Turvekammi, suolla Kammi-kylässä Nummijärvellä. Bild: Yle / Nicke Aldén bastur,gammer
Itse rakennettu kaksikerroksinen savusauna Nummijärven Kammi-kylässä.
Sedan kom Savukammi, alltså en rökbastu. Den kom till av stockar från ett gammalt hus i grannbyn. Man får klättra upp till bastun, nedre våningen är till för svalka och dusch. Från loftet öppnar sig en vacker vy. – Här finns öppningar och krypin och du kan titta på solen och molnen. Itse rakennettu kaksikerroksinen savusauna Nummijärven Kammi-kylässä. Bild: Yle / Nicke Aldén rökbastur,bastur,gammer
Juhlasali Julumetun sali suomaisemassa Kammi-kylässä Nummijärvellä.
Det var Erkkis son som kom på namnet Julumetun tupa (ungefär “Hiskliga huset”). Senare byggdes stugan ut till en sal, Julumetun sali, med fönster som öppnar sig mot myren. Juhlasali Julumetun sali suomaisemassa Kammi-kylässä Nummijärvellä. Bild: Yle / Maria Seppälä Myr
Jag vandrar i naturen och tittar på alla sneda träd

Skeva grenar och krokiga kvistar

Vem har gjort allt detta?
– Det är jag som har gjort allt, i praktiken alltihopa.
Kan du förklara varför?
– Det där är ju en bra fråga. Det sägs ju att det inte finns några dumma frågor, och det där var inte heller en sådan.

Mustat saappaat märässä suossa, osittain suoveden peitossa, kuvattuna ylhäältä päin.
Spången fixar man med sandaler på fötterna, men vill man ut på myren är det gummistövlar som gäller. Mustat saappaat märässä suossa, osittain suoveden peitossa, kuvattuna ylhäältä päin. Bild: Yle / Maria Seppälä gummistövlar,Myr,Stövlar

Från vägen är det en halv kilometer att gå längs spängerna. Plankorna är bekanta för Erkki: längs med dem har han forslat alla brädstumpar, spikar, hammare och andra tillbehör över åren.

Många tag med spaden har det krävt: Turvekammi och de andra husen är byggda på handgrävda pålar.

Hemligheten lyder "gå ofta och gör lite”. Gräver man fyra pålgropar om dagen har man fyrtio på tio dagar.

Grävmaskin har använts bara för ön vid Turvekammi och vid badplatsen.

Erkki har byggt och finansierat Kammi-kylä till största delen själv. Ett internationellt arbetsläger år 2007 var startskottet. Då var en grupp unga lägerdeltagare med och assisterade Erkki att komma igång med projektet.

De grävde pålar, välte stubbar och samlade ljung till väggarna. Sonen Matti och dottern Mari har också hjälpt pappa Erkki.

Erkki har skapat Kammi-kylä av återvinningsmaterial, “dåliga don”, uppgrävda rotstubbar och knotiga kvistar han stött på. Sin arbetskarriär gjorde han som snickare. Det är många båtar och gungstolar Erkki snickrat i sitt liv, vilket förklarar hans skicklighet.

Förutom de otaliga arbetstimmarna är det Erkkis fantasirikedom som besökaren fäster sig vid.

Oksista tehty koriste mökin oven yläpuolella.
– Jag vandrar i naturen och tittar på alla sneda träd... Oksista tehty koriste mökin oven yläpuolella. Bild: Yle / Maria Seppälä Gren
Oksia koristeena mökin seinässä.
– ...Jag prövar. När jag hittar en krokig gren, klyver jag den itu och får ett symmetriskt mönster. Symmetrin är viktig… Oksia koristeena mökin seinässä. Bild: Yle / Maria Seppälä Gren,mur
Harmaita oksia naulattu lautoihin.
– ... Jag vänder på näverbitar och pratar med dem: “vad kunde jag använda dig till…” Harmaita oksia naulattu lautoihin. Bild: Yle / Maria Seppälä Gren,Bräda
Kuivilla kanervilla päällystetty mökin seinä.
På arbetslägret samlade man ljung för Julumetun tupas väggar. Kuivilla kanervilla päällystetty mökin seinä. Bild: Yle / Maria Seppälä Ljung,mur
Sisällä Julumetun salissa Kammi-kylässä, päätyseinässä puusta tehty lintumainen koriste, lasinen ikkuna josta loistaa valoa, katossa puusta leikattuja oksamaisia koristeita.
Salen, Julumetun sali, är även den uppförd med stor möda. Kvällssolens strålar träffar det lilla fönstret som är gjort av botten på en glasflaska. Sisällä Julumetun salissa Kammi-kylässä, päätyseinässä puusta tehty lintumainen koriste, lasinen ikkuna josta loistaa valoa, katossa puusta leikattuja oksamaisia koristeita. Bild: Yle / Hannamari Hoikkala hall

Erkki hade ögonen på mossen

Varför och varför – onödigt att tjata, fast den gemytliga samtalspartnerns svar är välvilligt och artigt. Det som betyder något är att vi befinner oss på en myr. Erkki hade lagt ögonen uttryckligen på den här biten kärrmark. I naturtillstånd, odränerad.

Hans fars ord har fastnat i minnet.

– "De där myrarna är vargens betesmark, de duger till inget,” sade far.

Erkki tänker olika. Han säger sig vara en myrpositiv människa.

– Jag tänker – jag är en tänkare –, att de finländska myrarna borde utnyttjas mer. Skyddas också, i lämplig mängd, men utnyttjas mycket mer. Det här är ett litet sätt att göra det, genom turism.

Erkki Kalliomäki päällään kyläpäällikön asu, tuohesta tehty päähine, puinen kaulakoru, pellavainen paita. Taustalla suomaisema, kuvattu Nummijärven Kammi-kylässä.
– Jag tror jag har något slags behov, då jag vandrar i skogen och på myren: jag vill återvända till naturen, som människan för länge sedan kom ifrån. Men någon stor naturvän, någon bevarare, det är jag inte. Jag vill använda den, men i rimliga mängder. Erkki Kalliomäki päällään kyläpäällikön asu, tuohesta tehty päähine, puinen kaulakoru, pellavainen paita. Taustalla suomaisema, kuvattu Nummijärven Kammi-kylässä. Bild: Yle / Maria Seppälä Huvudbonad

Puinen pyöreä kaulakoru roikkuu ohuesta langasta kaulassa.
Till byahövdningens dräkt hör också ett halssmycke. Puinen pyöreä kaulakoru roikkuu ohuesta langasta kaulassa. Bild: Yle / Maria Seppälä Halsband
Det har varit besökare från hela världen. Man har fått möta olika kulturer, och var och en har berättat om sitt land och sin plats i världen.

Gästboken har 8100 namn

I början av år 2018 hade gästboken 8100 namn. Intresset har överträffat husbondens förväntningar.

– Förvånansvärt mycket folk har det varit. Man har fått träffa olika människor. Man har fått möta olika kulturer, och var och en har berättat om sitt land och sin plats i världen.

Nummijärven työleirin osanottajien nimiä ja kotimaita puupyörylöille kirjoitettuna seinällä, ylinnä teksti Nummijärvi Work Camp 1.-11.7.2007.
Det internationella arbetslägret på sommaren 2007 hade deltagare ända från Syd-Korea. Nummijärven työleirin osanottajien nimiä ja kotimaita puupyörylöille kirjoitettuna seinällä, ylinnä teksti Nummijärvi Work Camp 1.-11.7.2007. Bild: Yle / Hannamari Hoikkala arbetsläger
Torvkällans vatten är svart som kaffe. Alla krämpor försvinner i det.

Ett mjukt och sotigt bad i rökbastun

– Den enorma fantasirikedom som upphovsmannen till det här stället har… Det här är ett helt otroligt ställe, funderar Leena Louhisuo högt då vi svalkar av oss på bastuverandan.

– Stressen försvinner och själen får ro! Jag kommer alltid tillbaka hit.

Det här är en yttring av levande finländsk bastukultur: vi har stämt träff med vilt främmande människor i en rökbastu, och det är hur naturligt som helst!

På vår begäran har Erkki värmt upp Savukammi. Det behövs gott om tid för att bekanta sig ordentligt med Kammi-kylä, för att förnimma det kärriga underlandets atmosfär.

Med oss i bastun har vi Leena Louhisuo och Katja Paju, två släktingar som bor i närheten, för det var genom dem vi fick nys om Erkkis enorma arbete.

Saunan portaat, portailla musta saunaämpäri.
Redan i trappan möts vi av rökbastuns doft. Saunan portaat, portailla musta saunaämpäri. Bild: Yle / Maria Seppälä Trappa,bastur
Toimittaja Nicke Aldén selin kameraan uimassa turvelähteessä Nummijärven Kammi-kylässä.
Det är några korta steg från bastun ner i det mörka, mjuka vattnet i torvkällan... Toimittaja Nicke Aldén selin kameraan uimassa turvelähteessä Nummijärven Kammi-kylässä. Bild: Yle / Maria Seppälä simning,Myr
Det här är en berättelse om hur allt är möjligt – inget är så knäppt att man inte kan försöka!― Katja Paju

Solen skiner, försommarens värme växlar snart till en svalare bris. Termometern visar på 18 grader, det är vindstilla.

Tuvullen svajar i den svaga vinden. En fuktig, besk doft stiger ur marken. En orörlig stillhet råder på Erkkis noggrant utvalda kärrtomt.

– Uppfinningsrikedomen är helt otrolig, säger Paju. Verket har prisat mästaren.

– Det här är berättelsen om hur allt är möjligt – inget är så knäppt att man inte kan försöka!

Det här är Pajus första besök, men för Louhisuo är Kammi-kylä ett bekant ställe. Men nu får hon bada bastu här för första gången.

Bastuerfarenheten är sotig men mjuk: ögonen svider inte. Då och då tar man spången ner i vattnet.

– Torvkällans vatten är svart som kaffe, beskriver Louhisuo, och lovar:

– Alla krämpor försvinner i det.

Katja Paju ja Leena Louhisuo sekä toimittajat Hannamari Hoikkala ja Nicke Aldén saunan jälkeen kylpytakit/pyyhkeet päällä Kammi-kylässä Nummijärvellä.
Programledarna Hannamari Hoikkala och Nicke Aldén fick sällskap i bastun av Leena Louhisuo och Katja Paju. Lohisuos mamma och Pajus mormor var syskon och de har anor i Nummikoski ett stenkast härifrån. – Vi är liksom vid våra rötter nu, det känns fint. Katja Paju ja Leena Louhisuo sekä toimittajat Hannamari Hoikkala ja Nicke Aldén saunan jälkeen kylpytakit/pyyhkeet päällä Kammi-kylässä Nummijärvellä. Bild: Yle / Maria Seppälä
... Men nej – jag lyssnar inte när jag börjar. Det är inget snack som hjälper.

"En gör inte som vanligt”

Besökarna i Kammi-kylä spar inte på orden. Erkki tar emot berömmet med lugn.

– Jag har alltid sagt att bättre lite beröm än evigt klander!

Sinnebilden har något obestridligt finländskt över sig: en man går ut på en otämjd myr och sänker sin spade i torven, med en inre bild som bara han själv kan förstå som ledstjärna…

Det hjälps inte: vi skänker en tanke åt Jussi som röjer fram sitt Koskela med hacka ur myren. Samma pionjärsanda som födde det välkända utgångsläget för Väinö Linnas klassikerroman finns också i Erkki.

Mies kävelee kohti omatekoista kaksikerroksista saunarakennusta suolla, Erkki Kivimäki Kammi-kylässä Nummijiärvellä.
– En del av mig är enstöring, säger Erkki. Men jag gillar när folk kommer och säger hej. Mies kävelee kohti omatekoista kaksikerroksista saunarakennusta suolla, Erkki Kivimäki Kammi-kylässä Nummijiärvellä. Bild: Yle / Maria Seppälä bastur,Kauhajoki,Myr

Men berätta då: när du började bygga det här, var det ingen som undrade?

– Jadå. “Igen har den där galningen börjat med något.” “Vad ska du gräva i oändligheten på myren för, med ändan i vädret, när du har hård mark också, gräv där!”

När han ansökte om bygglov fick han långa blickar, berättar Erkki. Men han fick sitt hyresavtal. Senare köpte Erkki upp jordlotten.

– Visst försökte de hålla igen mig, men nej – då jag en gång börjar så lyssnar jag inte. Det är inget snack som hjälper.

– Jag är aldrig nöjd. Jag tänker att… Att alltid ska en inte göra som man alltid har gjort.

“En gör inte som man alltid har gjort”. Det kunde vara en definition på kreativitet.

Men kan det vara så att omgivningen också måste bidra för att kreativiteten ska kunna flöda i den här omfattningen: om inte med direkt uppmuntran, så åtminstone genom att tolerera och godkänna annorlunda idéer. Ens så pass att man skriver under ett hyreskontrakt för en öde myr, och beviljar bygglov för makalösa planer.

Pariskunta, taustalla suomaisemaa.
– Är det inte en bra bröllopsdagsresa! Lauri och Liisa Rapo från Seinäjoki är på sitt första Kammi-kyläbesök för att fira bemärkelsedagen. – Vem har orkat, och hur har man hittat, hur tagit hit… förundras Liisa Rapo. – Det behövs både tanke och öga, och iver! Helt fantastiskt, så speciellt! Pariskunta, taustalla suomaisemaa. Bild: Yle / Hannamari Hoikkala
Hääpari puusta tehdyssä rakennuksessa, oksilla koristeltuja seiniä, valkoisin liinoin peitettyjä pöytiä.
Senare samma sommar återvände Katja till Kammi-kylä: Katjas och Jounis bröllop firades i Julumetun sali. Hääpari puusta tehdyssä rakennuksessa, oksilla koristeltuja seiniä, valkoisin liinoin peitettyjä pöytiä. Bild: Mia Perkiö
Om jag nu kan påbörja en turismgrej så kan någon annan fortsätta efter mig. Göra lite mer och lite bättre, och få en peng för lite knäckebröd.

Kauhajokis Gaudí

Mest besöker man Nummijärvi för metallmusikens skull: byn är bekant som festivalplats för vänner av tung musik. Nummirock har ordnats intill den närliggande sjön sedan 1987.

På samma område har man dansat midsommardans sedan 1930-talet. Dansen ordnas av Nummijärvi byaförening, där Erkki är en drivande kraft.

Erkki är annars också en synlig person i hembyn. På hemsidan presenteras han som följer: “I varje by med självkänsla behövs minst en person man med rätta kan kalla för bydåre på grund av sina originella idéer och handlingar. I Nummijärvi är det sedan länge Erkki Kalliomäki som innehaft den titeln.”

Kammi-kylä får besökare att fälla kommentarer om urfinskt vansinne, men visst är det något universellt med kreativ galenskap. I den video han filmade i Kammi-kylä kallade Youtubern Timo Korpi Erkki för en lokal Gaudí.

Erkki påminde honom om den kände arkitektikonen från Barcelona som är känd för kyrkan Sagrada Familia och andra pompösa byggprojekt.

Den lättsamma Gaudí-jämförelsen kan vara rätt så träffande, då resenärer numera åker till Barcelona just för de exentriska sevärdheternas skull. I Nummijärvi ser man ett liknande fenomen, dock i mindre skala, i storlek med en myrtäppa.

– Jag har nog tänkt att om jag nu kan påbörja en turismgrej så kan någon annan fortsätta efter mig, funderar husbonden i Kammi-kylä.

– Göra lite mer och lite bättre, och få en peng för lite knäckebröd… Nu bringar det här inte särskilt med brödpengar, det är nog snarare tvärtom – det här är inte till för inkomster, snarare är det en hobby.

I Kammi-kylä finns en bössa för donationer, och en stilla önskan är att besökarna skulle skänka “någon slant”. Än så länge har summan av det frivilliga biståndet varit rätt anspråkslös. Kanske lägger besökarna inte märke till sparbössorna.

Den 77-årige Erkki funderar på sin ork. Men för den inkommande sommaren 2018 är målet klart: det ska bli en kåta och en torvbadplats.

– Vi minns det gamla och planerar det nya, och förbättrar världen med samma – så går det till på Ruuhinevamyren.

Jag kan inte vara still. Jag blir krank om jag inte får stöka.
Redaktör Hannamari Hoikkala pratar med Erkki Kalliomäki, som är klädd i byhövdingskläder – en hjälm gjord av näver, ett träsmycke runt halsen, och en linneskjorta.
Hannamari Hoikkala, Erkki Kalliomäki och en pratstund i Kammi-kylä. Redaktör Hannamari Hoikkala pratar med Erkki Kalliomäki, som är klädd i byhövdingskläder – en hjälm gjord av näver, ett träsmycke runt halsen, och en linneskjorta. Bild: Yle / Maria Seppälä
Dekoration
Dekoration dekorationer,grafik,egenland_sarvet
...en helt otrolig rökbastu mitt på myren – är inte det finländsk galenskap, så vad? Den vackra byggnaden erbjuder möjligheten att återvända till naturen, för att citera Rousseau. Ett otroligt, speciellt, intimt ställe.― Tips nr 56 till Egenland

I Nummijärvi i Kauhajoki bor Erkki Kalliomäki som grundat Kammi-kylä på sin myr. I Kammi-kylä finns huvudbyggnaden Julumetun tupa, två bastur och torvbad där alla krämpor försvinner.― Tips nr 254 till Egenland

Både i bastun och i salen finns det vridna kvistar och vrickade pinnar. När du går från rökbastun till torvbrunnen och sänker ner dig i vattnet, och går tillbaka till bastun ett par gånger om, känner du dig underbar. Och gubben på Ruuhineva, Erkki Kalliomäki, han kan förtälja en historia eller två.― Tips nr 276 till Egenland
Finlands karta som visar Nummijärvis position.
Genom att klicka på kartan kommer du till en Google Maps-karta med alla Egenlands resmål. Finlands karta som visar Nummijärvis position. kartor,egenland_karta


Egenland – en kulturreseguide till Finland

  • Ni, publiken, har tipsat oss om udda platser, spännande personer och roliga evenemang som skulle förtjäna mer uppmärksamhet.
  • Hittills har vi fått in mer än 1400 tips av er, och vi väljer ut de mest intressanta av dem.
  • Första säsongen av det tvåspråkiga tv-programmet på tio avsnitt finns på Yle Arenan.
  • Alla resmål finns listade på den här kartan.
  • Artiklar om alla destinationer i denna kulturreseguide finns på Svenska Yles webbsida.
  • Man kan tipsa om nya resmål genom att klicka här!
Kommentarer