Hoppa till huvudinnehåll

Då häxor brändes på bål i Kristinestad

Galleri Gottorp presenterar småstadens dystra historia

På 1600-talet utbröt en smärre häxhysteri i Finland. Många åtalades för häxeri, och lilla Kristinestad drabbades också. Staden hade bara cirka 200 invånare då fyra kvinnor dömdes till döden. Galleri Gottorps permanenta utställning ger en inblick i häxprocesserna som pågick för 400 år sedan.

Jag tror att hon var en kvinna som sa emot... och så var hon en kvinna som kände till örter och kunde bota sjuka människor med hjälp av sina kokblandningar. Om sådana kvinnor tänkte man ofta att det var något ont med i spelet― Stina Engvall

Brita Larsdotter är inte ett namn som lyfts fram i historieböcker, men i Galleri Gottorp är hon huvudperson.

– Jag tror att hon var en kvinna som sa emot... och så var hon en kvinna som kände till örter och kunde bota sjuka människor med hjälp av sina örtblandningar. Om sådana kvinnor tänkte man ofta att det var något ont med i spelet, säger Stina Engvall, som äger Galleri Gottorp.

Kaksi piirrettyä naishahmoa, toinen punatukkainen, toinen päähine päässä, metsämaisemaa, noitavainomuseossa Kristiinankaupungissa
Kaksi piirrettyä naishahmoa, toinen punatukkainen, toinen päähine päässä, metsämaisemaa, noitavainomuseossa Kristiinankaupungissa Kristinestad,Häxprocess,museer

Galleri Gottorp: konst, kultur och historia sedan 1991

  • En av utställningarna på Galleri Gottorp presenterar häxförföljelserna på 1600-talet. En annan bestående utställning ger en glimt av hur livet såg i Kristinestad på 1600-talet.
  • I gallerihuset finns bl.a. Stina Engvalls glas- och oljemålningar som är inspirerade av sagor och mytologi.
  • Galleriet ordnar också konserter och andra evenemang i trädgården samt i stockhusen från 1700-talet.
  • Om somrarna finns det ett café inhyst i en gammal fäbod. På gården finns det också ett lopptorg samt en lekstuga inspirerad av Alice i Underlandet.
  • Öppet i juli samt enligt överenskommelse.
  • Beläget ca 4 km norr om Kristinestad.
Dekoration
Dekoration dekoration,egenland_siveltimet
Puinen tienviitta jossa teksti Noitatalo
Puinen tienviitta jossa teksti Noitatalo Bild: Yle / Rasmus Tåg Kristinestad,Häxprocess

När man strosar längs de idylliska gatorna bland trähusen i Kristinestad är det svårt att föreställa sig de tragiska scener som utspelats här.

Under Stina Engvalls ledning går vi in i en rödmyllemålad stockstuga. Utställningen inne i stugan berättar om en era i samhället då misstankar om häxeri blev allt vanligare. Så småningom ledde det till masshysteri.

En stor del av västvärlden präglades av häxförföljelserna. Att vara originell och lite egen var inte nödvändigtvis en bra egenskap; tvärtom så kunde det vara livsfarligt, framför allt om du var kvinna och bodde på en liten ort.

En sådan person var Brita Larsdotter. Utställningen i stockstugan består av flera färgglada målningar och uttrycksfulla dockor. De berättar historien om 1600-talets Kristinestad, då ödet förseglades för såväl Brita som personer med liknande egenskaper.

Suurikokoisia julisteita, jossa värikkäitä kuvia noitavainoista, nainen itsumassa metsässä, rovio, hirttopuu yms.
Suurikokoisia julisteita, jossa värikkäitä kuvia noitavainoista, nainen itsumassa metsässä, rovio, hirttopuu yms. Bild: Yle / Rasmus Tåg Kristinestad,Häxprocess,museer,Stina Engvall (Författare)

Vad får ett samhälle att utlämna de egna?

"Häxhuset" är slutresultatet av ett samarbete mellan tre systrar. Stina Engvall har gjort målningarna, Rose-Marie Engvall har för hand skrivit texterna med gotisk skrift och Sonja Lapveteläinen har gjort dockorna.

Noitavainomuseossa etualalla nukke, jolla huivi päässä, taustalla tekstattu juliste, jossa valeriaanakasvi ja taustalla taiteilija Stina Engvall.
Noitavainomuseossa etualalla nukke, jolla huivi päässä, taustalla tekstattu juliste, jossa valeriaanakasvi ja taustalla taiteilija Stina Engvall. Kristinestad,Häxprocess,museer,Stina Engvall (Författare),Vänderotsväxter
Seinän peittäviä piirroksia 1600-luvun Kristiinankaupungista, vanhoja rakennuksia, takaseinällä purjelaiva merellä, suurikokoisia nukkeja vanhoissa asuissa.
Seinän peittäviä piirroksia 1600-luvun Kristiinankaupungista, vanhoja rakennuksia, takaseinällä purjelaiva merellä, suurikokoisia nukkeja vanhoissa asuissa. Bild: Yle / Rasmus Tåg Kristinestad,Häxprocess,Stina Engvall (Författare)

Galleri Gottorps utställning om häxförföljelserna öppnades år 2002. Inspirationen till utställningen fick systrarna under en semesterresa till Kranfors i Sverige. Där besökte de ett museum som presenterade de lokala häxförföljelserna.

Systrarna imponerades till den grad av utställningen att de började fundera på vad som krävs för att ett samhälle börjar peka ut sina egna medlemmar. De började ta reda på vilka historier som fanns i deras egna hemknutar.

Piirroksessa nainen katsoo suoraan kohti, päässä valkoinen vanhanaikainen päähine, ympärillä ihmisiä, jotka tuijottavat häntä
Piirroksessa nainen katsoo suoraan kohti, päässä valkoinen vanhanaikainen päähine, ympärillä ihmisiä, jotka tuijottavat häntä Bild: Yle / Rasmus Tåg Kristinestad,Häxprocess,Stina Engvall (Författare)
På 1600-talet bodde det under 200 invånare här. Om fyra kvinnor under en ganska kort tid anklagas för att vara häxor och bränns på bål, måste det ha varit ganska hemskt.

– Med tanke på att det i Kristinestad på den tiden bodde under 200 invånare måste det nog ha varit hemskt att fyra kvinnor under så kort tid anklagades för att vara häxor och brändes på bål, säger Stina Engvall.

Systrarna har sökt fakta bland annat i verket Kristinestads Historia från år 1915. Genom olika protokoll från rättegångar och domstolar samt vittnesbörd gav historiken en djup inblick i häxförföljelserna. I historiken nämndes också en viss Brita Larsdotter, som sades kunna bota sjuka djur.

Häxförföljelserna i Finland pågick som intensivast i slutet av 1600-talet. Man kunde åtalas för en mängd olika orsaker. Till de vanligaste hörde djävulspakt och användning av svartkonster på ett eller annat sätt.

Vanliga gräl och käbbel kunde leda till att man anmälde sin motpart till myndigheterna. Sannolikt var detta också Brita Larsdotters öde – borgmästarens fru anklagade Larsdotter för att ha kastat en besvärjelse med otur och sjukdomar över borgmästarfamiljen.

Då häxförföljelserna var som värst kunde man också åtalas för häxeri trots att ändamålet skulle ha varit gott.

De tre systrarna är inte intresserade av häxberättelser i största allmänhet, av häxkonster i sig, eller av fiktiva häxfigurer som Magica de Hex. Enligt Sonja Lapveteläinen är systrarna snarare intresserade av de bakomliggande orsakerna till häxförföljelserna.

– Det handlar mera om hur man förföljt och underkuvat kvinnor.

Piirrettyjä suurikokoisia julisteita lautaseinillä, piirroksia noitavainoista: rovio, jolla poltetaan hahmoja, hirsipuu, tekstiä
Piirrettyjä suurikokoisia julisteita lautaseinillä, piirroksia noitavainoista: rovio, jolla poltetaan hahmoja, hirsipuu, tekstiä Bild: Yle / Rasmus Tåg Kristinestad,Häxprocess,museer,Stina Engvall (Författare),Pyre

Oliktänkare fick betala det högsta priset

Brita Larsdotter konstaterades skyldig till häxkonst och djävulsförbund, och dömdes till döden genom bränning på bål den 8 december 1677. Inom två års tid dömdes fyra kvinnor till döden enbart i Kristinestad. Samma mönster upprepade sig i närtrakten, som till exempel i Närpes och Vörå.

Under de förhållanden som rådde under masshysterin på 1600-talet var det svårt att veta hur man skulle bete sig; nästan vilken egenskap som helst kunde visa sig vara ödesdiger.

– Konstnärer kan ju bli betraktade som lite udda personer, så vem vet hur det skulle ha kunnat gå för oss på 1600-talet, konstaterar Stina Engvall.

Häxförföljelserna i Finland och i världen

  • Mellan 1500- och 1700-talet föll ungefär hundra personer som offer för häxförföljelserna i Finland. Över 2 000 personer åtalades för olika former av trolldom. Internationellt sett var detta en stor siffra med tanke på att Finlands invånarantal var ungefär 350 000 personer.
  • I Finland förekom häxförföljelser främst på Åland, i de svenskspråkiga delarna av Österbotten och i områden nära Viborg i Karelen.
  • Man kunde beskylla någon för att vara häxa om man trodde att denna t.ex. stulit en kärve med råg eller försökt skada boskapen. Vissa åtalades för att ha utövat vit magi, som t.ex. att bota sjuka med hjälp av trolldom. I Finland var majoriteten av de åtalade män, till skillnad från t.ex. Sverige och Norge.
  • Totalt dog ungefär 5 000 människor i Norden som en följd av häxförföljelserna.
  • I Europa uppskattar man att upp till 100 000 personer dödades på grund av trolldom eller häxeri mellan 1400- och 1700-talet.
  • Häxförföljelserna förknippas ofta med medeltiden, men de skedde främst senare, dvs. ungefär samtidigt som reformationen. Rättsväsendet hade utvecklats, vilket bidrog till en ökad mängd av häxprocesser.
  • Den internationellt sett kanske mest kända häxprocessen skedde i Salem i USA år 1692.
  • Häxförföljelserna i Finland avtog efter 1700-talet. År 1976 i Tyskland misstänkte några grannar att en äldre kvinna var en häxa. I Papua Nya Guinea dömdes människor till döden för häxeri år 2013.
  • I Österbottens museum i Vasa finns det en utställning som behandlar häxförföljelserna.

Källor:
Stina Engvall, Rose-Marie Engvall, Sonja Lapveteläinen: "Häxhuset", en bestående utställning i Galleri Gottorp. Utställningen är bl.a. baserad på en historik av Kristinestad från 1915.
Leena Virtanen: Noitanaisen älä anna elää. WSOY, 2013. Marko Nenonen, Timo Kervinen: Synnin palkka on kuolema. Suomalaiset noidat ja noitavainot 1500-1700-luvulla. Otava, 1996. Marko Nenonen, Timo Kervinen: Noituus, taikuus ja noitavainot Suomessa.

Dekoration
Dekoration dekorationer,grafik,egenland_sarvet

Galleri Gottorp – en idyll med glimten i ögat

Galleri Gottorp är dock ingen dyster plats – långt ifrån, faktiskt. Byggnader och ståtliga granar avgränsar en gård fylld av konst, kulltur och historia.

Galleri Gottorpin omistaja Stina Engvall
Verksamheten i Galleri Gottorp inleddes med en konstutställning av Stina Engvall och Sonja Lapveteläinen 1991. Under ett kvartssekel har gårdsplanen utvecklats till sin nuvarande form. Galleri Gottorpin omistaja Stina Engvall Bild: Maria Seppälä / Yle Kristinestad
Punamullalla maalattu keltaovinen vanha torppa, nykyinen galleria
En del av stockstugorna härstammar från 1700-talet. Punamullalla maalattu keltaovinen vanha torppa, nykyinen galleria Bild: Yle / Maria Seppälä Kristinestad
Taiteilija Stina Engvall kuvattuna Galleria Gottorpissa, taustalla hänen maalauksiaan seinällä.
Stina Engvalls konst inspireras av sagor, mytologi och naturen. Utställningen visar bl.a. glasmålningar, oljemålningar och illustrationer. Taiteilija Stina Engvall kuvattuna Galleria Gottorpissa, taustalla hänen maalauksiaan seinällä. Bild: Yle / Maria Seppälä Kristinestad,Stina Engvall (Författare),konstnärer
Kyltti jossa teksti "Livet i Kristinestad på 1600-talet"
En av utställningarna handlar om livet i Kristinestad på 1600-talet. Kyltti jossa teksti "Livet i Kristinestad på 1600-talet" Bild: Maria Seppälä / Yle Kristinestad
Två statyer på gården till Galleri Gottorp i Kristinestad.
Finurliga figurer finns det gott om! Två statyer på gården till Galleri Gottorp i Kristinestad. Bild: Yle/Hannamari Hoikkala Kristinestad,egenland_gottorp
Textade skyltar på gården till Galleri Gottorp i Kristinestad.
Skyltar visar vägen till lekstugan som är inspirerad av Alice i Underlandet. Textade skyltar på gården till Galleri Gottorp i Kristinestad. Bild: Yle/Hannamari Hoikkala Kristinestad,egenland_gottorp
En rödmålad lekstuga och en kaninfigur gjord av trä.
En grinande katt hälsar besökaren välkommen till lekstugan, medan en vit kanin väntar på dig med sitt fickur. En rödmålad lekstuga och en kaninfigur gjord av trä. Bild: Yle/Hannamari Hoikkala Kristinestad,egenland_gottorp
Kolme naista soittaa musiikkia, kaksi soittaa viulua ja yksi harmonikkaa kesällä ulkona, taustalla vanha rakennus.
De tre systrarna har spelat tillsammans så länge de minns, och man får ofta höra folkmusik när man besöker Gottorp. Kolme naista soittaa musiikkia, kaksi soittaa viulua ja yksi harmonikkaa kesällä ulkona, taustalla vanha rakennus. Bild: Maria Seppälä / Yle Kristinestad,ensembler
Värikäs puuveistos, jolla kettua muistuttava eläinnaama, kuvattu Galleria Gottorpissa Kristiinankaupungissa.
Värikäs puuveistos, jolla kettua muistuttava eläinnaama, kuvattu Galleria Gottorpissa Kristiinankaupungissa. Bild: Yle / Maria Seppälä träskulpturer

Översättning: John Stark

Grafikdekoration
Grafikdekoration dekoration,Grafik,egenland_pisarat
...ett perfekt ställe för människor i alla åldrar att tillbringa en sommardag om man vill avnjuta kultur i en härlig gårdsmiljö. På gården finns ett flertal gamla och vackra stockbyggnader, varav en inhyser ett spännande häxmuseum som berättar om häxförföljelserna i staden på 1600-talet! Går man en runda i trädgården kan man t.o.m. stöta på en schaman! (...) Galleri Gottorp hör definitivt till Kristinestads intressantaste ställen.― Publiktips till Egenland
Karta över Finland som visar var Kristinestad är.
Genom att klicka på kartan visas Egenlands alla resmål i Google Maps. Karta över Finland som visar var Kristinestad är. Finland,kartor,kristinestad


Egenland – en kulturreseguide till Finland

  • Ni, publiken, har tipsat oss om udda platser, spännande personer och roliga evenemang som skulle förtjäna mer uppmärksamhet.
  • Hittills har vi fått in mer än 1400 tips av er, och vi väljer ut de mest intressanta av dem.
  • Första säsongen av det tvåspråkiga tv-programmet på tio avsnitt finns på Yle Arenan.
  • Alla resmål finns listade på den här kartan.
  • Artiklar om alla destinationer i denna kulturreseguide finns på Svenska Yles webbsida.
  • Man kan tipsa om nya resmål genom att klicka här!
Kommentarer