Hoppa till huvudinnehåll

Från en modig idé på 1930-talet till vardag för elitsatsande studerande – Vörå en förebild för Idrottsfinland

Löpare springer i trappor.
I höst finns det 15 idrottsgymnasier. Löpare springer i trappor. Bild: Bruno Nascimento/Unsplash idrott,löpning,överträning,överbelastning

Från och med i höst finns det två fullskaliga idrottsgymnasier på svenska då också Brändö Gymnasium i Helsingfors får statusen idrottsgymnasium. Totalt finns det nu 15 idrottsgymnasier och 15 yrkesskolor med idrottsprofilering som specialuppdrag, som till exempel Yrkesinstitutet Prakticum.

Brändö Gymnasium har sedan 1986 haft idrottsprofilering och en idrottslinje sedan 2011. Att kombinera idrott och gymnasiestudier är i sig inget nytt, men att vara ett officiellt idrottsgymnasium har vissa praktiska fördelar.

– Den främsta skillnaden är att de studerande idrottarna kan lämna bort en del kurser – och det är till stor hjälp säger idrottskoordinator Patrick Ikäheimonen vid Brändö Gymnasium.

De studerande som inleder sina studier på idrottslinjen i höst kan alltså välja bort åtta obligatoriska kurser då han eller hon har avlagt minst tolv specialträningskurser.

Studeranden ska läsa minst hälften av alla obligatoriska kurser i varje realämne. Då gäller det främst ämnen som har minst två obligatoriska kurser.

En studerande på idrottslinjen brukar avlägga 13-21 specialträningskurser.

Ungdomar sparkar boll på skolgård
Intresset för idrottslinjen vid Brändö Gymnasium är stort. Ungdomar sparkar boll på skolgård Bild: Yle/Jaani Lampinen ungdom

Antalet startplatser ökar inte i Brändö

Varje år söker ett 50-tal elever till idrottslinjen vid Brändö Gymnasium. Av dem får 15 plats på idrottslinjen. Skolans allmänna linje har 120 startplatser. Antalet som antas till idrottslinjen kommer inte att öka trots att skolan får idrottsgymnasiestatus.

– Ifall det visar sig att antalet sökande stiger så får vi anpassa oss därefter, men vi börjar nu med 15 startplatser, säger Ikäheimonen.

I landets idrottsgymnasier studerar sammanlagt mer än 2000 unga idrottare och de representerar ett 40-tal olika grenar. När det gäller grenspektret i Brändö, går det hand i hand med utbudet i södra Finland.

– Vi satsar på alla idrottsgrenar och prioriterar de grenar i vilka vi kan hjälpa idrottarna i deras vardag. I de flesta grenar ordnas träningarna i samarbete med Mäkelänrinteen lukio och idrottsakademin Urhea, berättar Ikäheimonen.

Flickgymnaster på 1920 (?)-talet
Gymnastik på 1920-talet. Flickgymnaster på 1920 (?)-talet Bild: Museiverket 1920-tal

50 år från idé till verklighet

Redan på 1930-talet väcktes de första tankarna att grunda ett idrottsgymnasium då skolrådet Arvo Vartia lade fram förslaget att grunda en internatskola för idrottare.

Förslaget dök upp på nytt på 1960-talet av Vierumäki idrottsinstituts dåvarande rektor Tauno Juurtola. Bägge gångerna föll förslaget på att det skulle ha blivit för dyrt.

Skolstyrelsen förhöll sig väldigt negativt till grundandet av regelrätta idrottsgymnasier, men i maj 1970 fick Mäkelänrinteen yhteiskoulu i Helsingfors tillstånd att införa en läsordning med betoning på idrott.

Hösten 1970 införde man frivilliga idrottslektioner för begåvade elever i Kuortaneen yhteiskoulu i Sydösterbotten. Ett experiment som väckte vida intresse också i andra skolor.

Hösten 1976 inledde de första längdskidåkarna sina studier vid Sotkamon lukio och hösten 1982 fanns det redan 20 gymnasier med idrottsprofilering. Det skulle ändå räcka ytterligare fyra år innan det nationella experimentet med regelrätta idrottsgymnasier skulle köra igång.

Vörå först ut i Svenskfinland

Hösten 1984 beslöt länsstyrelsen och utbildningsstyrelsen att inleda ett nationellt försök med idrottsgymnasier, men nu var det Undervisningsministeriet som fördröjde processen.

Hösten 1986 fick sex gymnasier, bland dem Vörå samgymnasium inleda ett försök med idrottsgymnasium.

I dag tar skolan in 90 studerande till idrottslinjen. Huvudgrenarna är längdskidåkning, friidrott, fotboll och orientering, men beredskap finns också för amerikansk fotboll och alpint. För några år sedan flyttade skolan in i nya utrymmen i Campus Norrvalla.

Vörå fungerar enligt den ursprungliga modellen med boende på internat, tre måltider per dag och transporter till exempel till Botniahallen.

Anu Tuomisto.
Anu Tuomisto är junioreuropamästare i orientering och studerar i Vörå. Anu Tuomisto. Bild: Yle orientering,Vörå idrottsgymnasium,Anu Tuomisto

En förebild för Idrottsfinland

Skolan anses i dag på många håll vara en förebild för hela specialgymnasietanken. En kärna i dagens Vörågymnasium är helt klart idén om verklig växelverkan mellan idrottsgrenarna. Det genomsyrar hela vardagen, oberoende av idrottsgren.

Också fokuseringen på individen står numera tydligt i centrum. Dagens idrottselever har betydligt mer varierande behov än vad fallet var för bara ett decennium sedan. Det gäller framför allt deras fysiska utgångspunkter, alltså grundegenskaperna.

Senaste års allra största tävlingsmerit var orienteraren Anu Tuomistos EM-guld och -silver bland 18-åringarna. Den två år yngre friidrottaren Nathalie Blomqvist har varit den här vinterns stora namn med bland annat finländskt inomhusrekord på 800 meter.

I Sportmagasinets Vöråspecial beskriver Tuomisto och Blomqvist samt många andra idrottare och tränare vad deras skola står för i dag, i dagens idrottsvärld, efter mer än trettio år av verksamhet.

Se reportaget från Vörå idrottsgymnasium i Sportmagasinet på Yle Fem onsdag 28 mars kl. 19.00 och torsdag 29 mars kl. 11.30. På Arenan (arenan.yle.fi) kan men se programmet i ett års tid.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport