Hoppa till huvudinnehåll

Hur syr man om ett lapptäcke värt miljarder euro? - Nästa stora politiska debatt handlar om socialskyddet

Broschyrer och anvisningar för arbetslösa.
Broschyrer och anvisningar för arbetslösa. Bild: Yle/Malin Valtonen närings och arbetsbyrån

Nästa mastodontutmaning i finländsk politik blir frågan om hur socialskyddet ska göras om för att fungera bättre.

Det blir nästa riksdags och regerings utmaning eftersom det nu bara är ett år till nästa riksdagsval och den sittande regeringen har händerna fulla med att driva igenom den omdebatterade social- och hälsovårdsreformen.

Om den reformen är knepig kan man med fog säga att det gällande socialskyddet är minst lika utmanande.

Det handlar om en av de mest grundläggande frågorna i ett nordiskt välfärdssamhälle.


Hur långt räcker de gemensamma pengarna?

Vem ska försörja den åldrande befolkningen?

Vilken motprestation kräver samhället av en bidragstagare?

Kan en arbetslös tvingas att ta vilket jobb som helst?

Listan på frågor kan göras mycket längre.

Ett lapptäcke där allt hänger ihop med allt

- Den största utmaningen i dag är att det nuvarande systemet är ett lapptäcke. Det består av många delar där alla delar är självständiga men ändå inverkar på varandra, säger forskaren Matilda Wrede-Jäntti.

Hon är universitetslektor vid Helsingfors universitet och forskar med särskilt fokus på unga utsatta och arbetslösa.

Matilda Wrede-Jäntti.
Matilda Wrede-Jäntti Matilda Wrede-Jäntti. Bild: Yle/Anna Savonius matilda wrede-jäntti,Ungdomsarbetslöshet,forskare

Ett beslut från en instans påverkar ett annat. Blir det beslutet försenat skjuts nästa beslut upp och då kommer den bidragssökandes pengar inte när de behövs.

- Det här skapar sedan de omdebatterade flitfällorna; att systemet är så komplicerat och tidskrävande att man inte vill riskera att bidragen uteblir, påpekar Matilda Wrede-Jäntti.

Om man får ett kortvarigt snuttjobb upphör stödet och när jobbet är slut börjar ansökningskarusellen på nytt.

Stöden som ingår i socialskyddet är bland annat arbetsmarknadsstöd, utkomststöd, studiestöd, bostadsstöd, sjukpenning samt olika slags rehabiliteringsstöd.

Febril aktivitet bland partierna

Det pågår just nu febril politisk aktivitet kring frågan hur det finländska socialskyddet ska förnyas.

Regeringspartiet Samlingspartiet tittar på den brittiska modellen.

I Storbritannien införde regeringen år 2015 ett stöd som kallas för universal credit. Det är en peng som samlar alla stöd för arbetslöshet, bostad, utkomst och dagvård.

Alla uppgifter om en familjs ekonomi finns samlade på samma ställe hos myndigheterna. Stödet flexar i realtid. Om en person tar ett kortvarigt jobb sjunker stödet, för att sedan stiga igen.

Kristdemokraterna stöder också den brittiska modellen och OECD rekommenderade nyligen Finland att ta i bruk något liknande.

Medicin mot flitfällor?

Enligt förespråkarna kommer den brittiska modellen åt de rigida systemen som skapar flitfällor eftersom stödet är flexibelt i realtid och inte kräver komplicerad byråkrati eller mindre pengar i plånboken.

Den som vill ha stödet måste själv vara mycket aktiv och ta emot de jobb som erbjuds.

Stödet har ökat sysselsättningsgraden i Storbritannien men systemet har också fått hård kritik. Stödsummorna har skurits ned och datasystemen som hanterar alltsammans har fungerat dåligt.

Socialdemokraterna står i beråd att presentera sin modell inom de närmaste veckorna, likaså Centern.

Regeringens och statsminister Juha Sipiläs (C) egen utredning om bland annat socialskyddet rekommenderar också att alla stöd samlas ihop och betalas ut av en instans och inte flera som nu.

Det enda partiet som fortfarande stöder experimentet med basinkomst är de Gröna. Alla andra tycks ha övergivit tanken innan testet ens egentligen har utvärderats ordentligt och tycker det är för dyrt och för kravlöst.

"De flesta vill göra något vettigt"― Matilda Wrede-Jäntti

En av de stora frågorna är vilken motprestation en bidragstagare ska avkrävas.

Enligt Matilda Wrede-Jäntti finns det helt klart sådana som utnyttjar systemet och väljer att vara passiva. Men de allra flesta vill jobba och göra något vettigt.

- Men framför allt tycker jag som jobbar med ungdomar att flesta snarare är knäckta över att de har försökt med allt. De har sökt jobb, de får inte svar, de når inte fram, säger Wrede-Jäntti.

- Den primära känslan är att inte det finns en massa lata människor som bara vill lyfta en massa stöd.

Enligt Matilda Wrede-Jäntti är det fullt rimligt att kräva en motprestation, till exempel att man aktivt måste söka jobb. Men det viktiga enligt henne är att det finns tillräckligt med stöd och hjälp att få i processen.

- Digitala lösningar är bra men ofta behövs det en konkret fysisk person som kan hjälpa till. Dessutom behöver jobben vara vettiga och meningsfulla för att olika former av aktiveringsmodeller ska fungera, påpekar hon.

Alla som har rätt till stöd söker inte

Wrede-Jäntti tycker det är minst lika bekymmersamt att alla som har rätt till utkomststöd inte söker det.

Idag betalas 720 miljoner euro ut i utkomststöd, minimistödet som alla under en viss inkomstgräns har rätt till.

- Vi vet inte exakt hur många det är som borde få utkomststöd men som inte söker, men det är rätt många, säger Wrede Jäntti.

En del forskare uppskattar att minst 10 miljoner euro mer borde betalas ut, en del tror att summan kan vara så hög som 100 miljoner euro.

Det är i huvudsak två grupper som inte får utkomststöd fast de har rätt till det. Det är folkpensionärer med mycket små inkomster och det är vissa grupper unga.

- Antingen skäms man för att söka. Eller också är byråkratin och papperskriget sådant att man helt enkelt inte klarar av det, konstaterar forskaren Matilda Wrede-Jäntti.

Så här kom denna artikel till

Idén till den här artikeln kom vid ett morgonmöte på Svenska Yles nyhetsredaktion.

Vi ansåg att vi behöver göra en förklarande och övergripande artikel kring den debatt som nu kommer i gång kring socialskyddet.

Vi gick igenom rapporter och publikationer bland annat på regeringens hemsidor, samt vad övriga medier har skrivit i frågan.

För att kunna ge en bild av hur det nuvarande systemet fungerar kontaktade vi forskaren Matilda Wrede-Jäntti på Helsingfors universitet. Hon möter i sin forskning många personer som är beroende av olika slags stöd och vet hur deras vardag ser ut.
Intervjun med henne är en stomme för artikeln.

Denna redogörelse är ett led i kampanjen kring Ansvarsfull journalistik.

Läs också