Hoppa till huvudinnehåll

Kött- och mjölklandet finns i Kronoby – här finns fler kor än invånare

Kor i fähus i Småbönders.
Kor i fähus i Småbönders. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kor,Kronoby,Småbönders,Ladugård

Det finns nästan dubbelt fler nötdjur än människor i Kronoby kommun. Tillsammans med Pedersöre står Kronoby för mer än hälften av mjölk- och nötköttsproduktionen i Österbotten.

Nymans Lantbruk i Småbönders i Kronoby har 190 mjölkkor i dagsläget. Planen är att utvidga till mer än 350 kor eller totalt kring 750 djur.

Man ska ha framtidsplaner tycker Andreas Nyman som driver jordbruket tillsammans med sin bror och pappa.

Andreas Nyman i Småbönders.
Andreas Nyman. Andreas Nyman i Småbönders. Kronoby,Småbönders,nyman

- Bara fähuset binder tre män ungefär sex timmar om dagen. Ibland undrar jag själv hur vi hinner, en normal arbetsdag är från kl. 6 till 20. Men vi siktar framåt och man ska inte stå på stället när man ska syssla med jordbruk.

Övriga Österbotten långt efter

Nymans mjölkar 100 kor i timmen i fähusets mjölkkarusell. Totalt producerar gården 1,6 miljoner liter mjölk per år. Det är ändå bara en droppe i hinken om man ser på totalproduktionen av mjölk i regionen.

Kronoby, Pedersöre och Karleby ligger alla inom topp 11 när det gäller mjölkproduktion i Finland. Tillsammans producerar de tre kommunerna mer än 100 miljoner liter mjölk per år.

Övriga Österbotten kommer långt efter. Nykarleby kommer närmast, på plats 64.

Orsaken till att just Pedersöre och Kronoby har så mycket nötdjur hänger troligen ihop med marken.

- Alltså vi har sämre mark här om man jämför med Sydösterbotten eller Vasa-Vöråtrakten. Där kan de livnära sig på spannmålsodling, säger Nyman.

250 hektar på 100 olika skiften

Marken i Pedersöreregionen passar bäst för vallodling då man inte behöver plöja och så varje år.

- Det är små och steniga skiften och då man odlar vall behöver man inte förnya varje år, säger landsbygdssekreterare Sanna Särs i Kronoby.

Fähuset vid Nymans Lantbruk i Småbönders.
Fähuset vid Nymans Lantbruk i Småbönders. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Ladugård,Småbönders,Kronoby

- Åtminstone i vår by har vi ganska små skiften och hemman. Det heter ju Småbönders. Vi brukar 250 hektar på 100 olika skiften. Det passar bra för vallodling men det är svårare att nå god lönsamhet med spannmålsodling.

I Kronoby bor i dag kring 6 600 personer. Antalet nötdjur är ungefär 12 300. I Pedersöre är motsvarande siffra 11 000 invånare och cirka 14 000 nötdjur.

10 gårdar slutar

Antalet mjölkgårdar minskar ändå. I Pedersöre och Kronoby lades 12 gårdar ner i fjol. De senaste åren har 5-10 gårdar lagts ner varje år i Kronoby.

- Det finns omkring 150 mjölkproducenter kvar i Kronoby och Pedersöre. Hoppas att de framöver inte minskar i lika snabb takt, säger landsbygdssekreterare Sanna Särs i Kronoby.

Mängden mjölk minskar ändå inte så mycket.

- Men om man tänker på att någon ska odla och hålla landskapet öppet så behövs djurproducenter på vårt område.

Totalt finns 245 gårdar med nötdjur kvar i de båda kommunerna, alltså gårdar som har mjölk- eller köttproduktion.

Karleby inte längre störst

Karleby var tidigare etta vad gäller mjölkproduktion men har nu fallit till en fjärde plats i statistiken.

Topp tre inom mjölk- och köttproduktion i Finland i dag är Kuopio, Kiuruvesi och Kurikka.

Vad gäller köttproduktion (nöt, svin och lamm) 2017 är Pedersöre sjua, Karleby kommer strax efter på åttonde plats och Kronoby finns på en tiondeplats.

Fjärde störst i svenska Österbotten är Nykarleby på plats 43 och Vörå på plats 58.

Kunde mjölka 1000 kor

Nyman är femte generationens bonde på gården han i dag brukar. Det är ännu oklart exakt när utvidgningen kommer att äga rum, men ansökan om miljötillstånd har lämnats in.

Mjölkkarusellen valde familjen med tanke på att man enkelt ska kunna mjölka fler kor.

- Vi valde det här systemet för det är flexibelt. Just nu använder vi 20 procent av kapaciteten. Vi kunde mjölka tusen kor med den här anläggningen, säger Nyman.

Fähus i Småbönders, Kronoby.
Fähus i Småbönders, Kronoby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Ladugård,kor,Småbönders,Kronoby

Han håller med om att det är kärva tider för bönderna. I synnerhet för de mindre gårdarna.

- Då det är dålig lönsamhet har du två vägar att gå. Antingen investera mera och nå mer effektivitet eller så är det kärvt.

Miljonlån för att bli bonde

En sak som oroar landsbygdssekreterare Sanna Särs är att investeringsstöden för gårdar i Kronoby är låga.

Ser man på utbetalda investeringsstöd i fjol är siffran knappt 300 000 euro för Kronoby.

- Kronoby har de senaste åren varit i slutet av tabellen. Förhoppningsvis hittar producenterna snart igen en framtidstro, för utan investeringar stannar jordbruket, säger Särs.

I Pedersöre är motsvarande siffra större, totalt 1,6 miljoner euro.

Nyman säger för sin del att det är dyra investeringar och man måste binda väldigt mycket kapital i dagens lantbruk.

- Att starta jordbruk från noll klarar ingen idag. Du får ta miljoner i lån för att få ett jobb så du tjänar normallön. Då är det ganska enkelt att söka anställning på något annat ställe.

För Andreas Nyman är fähusjobbet ett sätt att hålla fötterna på jorden. Det bästa med jobbet är mångsidigheten, tycker han.

- Man har möjlighet att göra så många olika saker. Och så är du är din egen chef och väljer vad du gör om dagarna.

Så här kom den här artikeln till

Reportern läste beredningen till kommunstyrelsens möte i Kronoby. Ämnet var Österbottens landskapsplan 2040 och där noterades bland annat att Kronoby och Pedersöre står för mer än hälften av mjölkproduktionen i Österbotten.

Reportern kontaktade landsbygdssekreteraren i Kronoby samt Österbottens förbund för att få mer statistik.

I en annan beredning, den gången till tillståndssektionen i Kronoby, fanns ett ärende om en jordbrukare i Småbönders som söker miljötillstånd för utvidgning. Reportern tog då kontakt med honom för att få ett exempel på en stor ladugård som ska bli ännu större.

Denna redogörelse är ett led i kampanjen kring Ansvarsfull journalistik

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten