Hoppa till huvudinnehåll

Lever vi i de morgonpiggas diktatur?

En kvinna som vilar på en hög med häften på ett konferensbord.
En störd dygnsrytm till följd av sena kvällar och tidiga morgnar ger hälsoproblem. En kvinna som vilar på en hög med häften på ett konferensbord. trötthet,sömn,stress,jobb

Vårt samhälle är skräddarsytt för de morgonpigga och mycket tyder på att vår kropp dikterar sovtiderna. Borde samhället ta större hänsyn till de kvällspiggas naturliga rytm?

När Finland ännu till stora delar var ett jordbrukarsamhälle var det naturligt att stiga upp med solen och lägga sig vid skymningen.

Samhället har sedan industrialiseringens tidiga guldålder förändrat vår vardag markant, men fortfarande styrs vår dag av tidiga morgnar och tidiga kvällar.

A-människor och B-människor

Morgonpigga klassas ofta som A-människor som lever i harmoni med samhällstiden medan kvällspigga är B-människor som ständigt befinner sig mellan taktslagen.

Vissa går så långt att de säger att vi styrs av ett auktoritärt kollektiv som sätter dagordningen utifrån när tuppen gal om morgonen.

- Jag håller med om att samhället inte så ofta tar hänsyn till att det finns stora individuella skillnader i vilka sömnpreferenser vi har, säger sömnforskaren Frida Rångtell vid Uppsala universitet.

Sömnforskare Frida Rångtell i fjällmiljö.
Sömnforskaren Frida Rångtell vid Uppsala universitet anser att samhället inte alltid tar hänsyn till våra individuella sömnpreferenser Sömnforskare Frida Rångtell i fjällmiljö. Bild: Frida Rångtell sömnforskning,frida rångtell

Rångtell påpekar att våra sömnpreferenser påverkar när vi är som mest produktiva och alerta. Men indelningen A- och B-människor är dock en sortering som inte faller forskaren Rångtell i smaken.

- Jag pratar istället om morgon- eller kvällspersoner. Dessutom finns det en grupp som ligger mittemellan de båda ytterligheterna.

Sömnen är genetiskt betingad

Forskningen om våra sömnpreferenser beror på en mängd omständigheter. Dels är det genetiskt betingat men också ålder, miljö och kultur spelar en avgörande roll.

- De normer som finns där vi lever, bor och arbetar färgar också våra liv, våra rutiner och när vi går och lägger oss.

Sömnpreferenserna påverkar också vår hälsa och här är det de kvällspigga som än en gång drar det kortare strået.

- Jag ser en risk med att man är alldeles för mycket av en kvällsmänniska. En störd dygnsrytm till följd av sena kvällar och tidiga morgnar ger hälsoproblem.

För lite sömn ökar risken för hälsoproblem

Forskning har visat att ifall du sover för lite under en längre tid kan det öka risken hjärtsjukdomar, högt blodtryck, stroke, diabetes, försvagat immunsystem och depression.

- Att vakna extremt tidigt har också sina nackdelar så bäst är det att ligga någonstans mittemellan.

Är det då samhället som bör ändras och ta hänsyn kvällsmänniskornas preferenser eller borde kvällsmänniskorna programmera om sina rutiner efter samhällets nuvarande puls?

Sömnforskaren Frida Rångtell sällar sig här till det förstnämna alternativet.

- Om det finns möjlighet att bättre anpassa vardagen till individens behov ser jag bara fördelar med det. Vi måste ta sömnen i beaktande eftersom många lider av sömnproblem och våra sömnpreferenser är som sagt också genetiskt betingade.

I Mariehamn får skoleleverna börja senare

Från och med skolstarten i höst kommer eleverna i årskurserna sju till nio i Mariehamn att starta skoldagen klockan nio på morgonen i stället för klockan åtta. Ju bättre eleverna mår desto bättre fungerar inlärningen i skolan också, konstaterar bildningsdirektör Kjell Nilsson.

En nackdel med förslaget om en senareläggning av skolstarten är att tiden för hobbyverksamhet, fritid och läxläsning minskar.

Konkreta tips för att underlätta morgonbestyren

Ifall du har svårt att stiga upp på morgonen föreslår sömnforskaren Frida Rångtell ett konkret knep för att förenkla tillvaron.

- Försök att följa den naturliga dygnsrytm vi har utomhus.

I praktiken betyder det att du under dagen ska få så mycket dagljus som möjligt och på kvällen ser du till att dämpa belysningen. Ha konsekventa måltidsrutiner och se till att vara fysiskt aktiv en stund varje dag.

Så här kom den här artikeln till

Utifrån Svenska Yles bevakning om att Mariehamnskolorna snart ska få sova längre på morgonen och att Åboelever välkomnar senare morgnar så aktualiserades frågan om samhällets rytm och vem rytmen gagnar.

Jag läste flera artiklar som framför allt svenska medier publicerat och stötte på indelningen A och B-människor i fråga om sömnpreferenser.

Därefter kontaktade jag Uppsala Universitet och institutionen för neurovetenskaper eftersom deras forskning om sömn publicerats i flera vetenskapliga tidskrifter, exempelvis Sleep Medicin.

Frida Rångtell, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap och funktionell farmakologi, vars forskning om sömn bland annat publicerats i Journal of Sleep Research, ställde upp på en intervju.

Eftersom frågan om att anpassa samhällets rytm för att bättre tillgodose kvällsmänniskornas naturliga rytm kan och bör problematiseras länkade jag artikeln till en annan artikel på svenska.yle.fi där Hem och Skolas ordförande i Åbo Anette Palanen ställer sig skeptisk mot förslaget.

Denna redogörelse är ett led i kampanjen kring Ansvarsfull journalistik.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa