Hoppa till huvudinnehåll

Eventuell räddning för Nordens fjällrävar i sikte – tre norska individer räddade svårt inavlad svensk population

naali
Det finns inte finländska fjällrävar längre; den sista lyan observerades 1996. naali Bild: Pixabay CCO Creative Commons fjällräv

Fjällrävens situation i Norden är usel, och Finland har inte haft en egen stam på decennier. Ett uppmärksammat fall från Sverige visar nu att ett av fjällrävens stora bekymmer, inaveln, verkar kunna lösas med väldigt små insatser.

Sex fjällrävar samlade sig till en flock på Helagsfjället i början av 2000-talet. De kommande åren isolerades de från övriga rävar, eftersom stammen i Sverige redan är väldigt liten. Läget såg allvarligt ut och inavelns konsekvenser började synas i lägre födelsetal.

De svenska rävarna på Helagsfjället är vita. 2010 upptäcktes plötsligt tre blåaktiga rävar. De visade sig ha invandrat från Norge, där tre individer, varav två var bröder, planterades ut 2009. De gjorde den 200 kilometer långa resan till Helagsfjället, av någon anledning, och kom att bli den populationens frälsare.

Åtta år senare har rävstammen på fjället nästan fördubblats. Dessutom överlever nykomlingarnas valpar oftare, och den blåaktiga färgen har följt med.

The New York Times uppmärksammade Helagsfjället på onsdagen. Enligt tidningen ger fallet tyngd åt amerikanska naturskötselteorier som säger att pulsarer av genetiskt material till av inavel svårt utsatta flockar fjällräv kan rädda populationerna.

I Nordamerika är fjällräven inte hotad, och det finns rikligt speciellt i Kanadas skogs- och fjällmarker.

Uppfödning och utplantering lösningen?

Tanken som det svenska fallet har väckt är att uppfödning av rävar för att sedan strategiskt plantera ut dem i utsatta populationer ska hjälpa Nordens fjällrävar.

Arten är så utsatt i Norden att den enbart finns i små flockar i Sverige och Norge. I Finland har ingen lya setts på 20 år och då flera rävar kunde skymtas i Utsjoki och Enontekis 2016 var det första gången på nästan lika länge sedan det hade varit en sådan fjällrävsrusning på den finska sidan.

Naali napakettu
Naali napakettu Bild: Ismo Pekkarinen / AOP fjällräv

- Det går inte att säga att det finns helfinska fjällrävar. De vandrar genom tre länder, sade överinspektör Tuomo Ollila på Forststyrelsen då i en intervju, efter att mellan fem och tio rävar iakttagits på ett litet område kring Kilpisjärvi.

Förhoppningarna om att arten ska växa är nu höga i alla tre länder, och många kan inte vänta på att få igång projekt med att utplantera räddande fjällrävar. I Finland är myndigheterna ändå återhållsamma.

Det går inte att säga att det finns helfinska fjällrävar.

- Det kommer fjällrävar från Norge och Sverige varje år. Om de lyckas stanna och föröka sig här, bra så. Det är den finländska inställningen. Förstås är det också en kostnadsfråga, säger professor Heikki Hentonen på Naturresursinstitutet.

Enligt Hentonen är den allmänna uppfattningen att om vilda fjällrävar inte vill bosätta sig eller kan överleva i Finland så vill eller kan inte heller utplanterade.

Inte alltid ofarligt med plantering

Det finns också exempel på misslyckade utplanteringar.

Då en varghane placerades på kanadensiska Isle Royal 1997 ledde det till att den existerande inaveln nog försvann, men att den utplanterade hanens arvsmassa täckte nästan hela populationen. I dag lever bara en av vargarna.

I Tjeckoslovakien planterades getter från Mellanöstern ut, med slutresultatet att ättlingarna inte tålde kyla, och hela populationen dog ut.

Varför fungerar fjällräv inte i Finland?

Att fjällräven inte finns i Finland längre beror på flera orsaker. De allra flesta sköts av pälsjägare tills arten fredades 1940. Stammen har inte ännu återhämtat sig, och visade aldrig tecken på det heller.

Enligt Tuomo Ollila på Forststyrelsen är de vanliga rävarnas, rödrävens, framfart ett annat skäl.

- Fjällräven och räven kämpar om samma platser för lyorna, om samma mat. De mildare vintrarna ger inte någon fördel åt fjällräven längre, säger Ollila.

Försöken att rädda fjällräven i Finland går i dag mest ut på att utfodra djuren, i stället för att plantera ut individer. Man har tagit modell från Sverige och Norge med utfodringsmaskiner som bara fjällrävar kommer åt, så att inte Lapplands andra hungriga varelser ska komma åt den.

Läs mer på finska:

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

Nyligen publicerat - Natur