Hoppa till huvudinnehåll

Studier, mellanår eller armé efter gymnasiet? Fyra unga berättar om sina olika val efter studenten

Charlotta Korander i Italien
Varje gång man åker någonstans, är det lättare att åka igen, säger Charlotta Korander, som under sina två mellanår har besökt långt över tio olika länder. Charlotta Korander i Italien Bild: Charlotta Korander Brasilien,charlotta korander

Det är allt annat än enkelt att veta vilken väg man ska välja efter gymnasiet. Allt fler unga håller ett mellanår, men är det egentligen bäst att bara börja studera direkt? Vi har talat med fyra unga som gjort på olika sätt - och alla har hittat sig själva i sina val.

Charlotta Korander och Zacharias Bruun valde båda att hålla en andningspaus efter gymnasiet, av lite olika orsaker.

- Jag var utbyteselev i Argentina i gymnasiet, och det var nog där som entusiasmen att resa vaknade, säger Charlotta Korander. Det var en perfekt tid att åka iväg, en skola var färdig och jag visste att jag skulle studera vidare, men först senare.

För Zacharias Bruun var orsaken till mellanåret att han inte visste exakt vad han ville börja studera.

- Jag ville inte ta den där stressen att direkt söka vidare när jag ändå inte var motiverad. Jag visste mina intresseområden, men jag visste inte exakt vilket yrke jag ville studera till, säger Zacharias Bruun, som under sitt mellanår jobbade i en bageriaffär.

Charlotta Korander packade väskan och åkte först till Ibiza för att jobba. Därefter åkte hon till Italien som au pair. Efter det känns det som om hon hunnit resa runt halva världen, för det har burit av till bland annat Australien, Nya Zeeland, Brasilien, Uruguay och Grekland.

- Jag insåg att skolan inte är det viktigaste i livet, man kan göra så mycket annat också, säger Charlotta Korander.

Charlotta Korander i Italien
Charlotta Koranders mellanår tog henne bland annat till Italien. - Jag hade tur, min familj i Italien var alldeles suverän, säger hon. Här är på hon vandring i Piemonte, där hon var au pair. Charlotta Korander i Italien Bild: Charlotta Korander Italien,charlotta korander

Om man däremot är motiverad att studera och vet vad man vill läsa, är fortsatta studier genast efter gymnasiet ofta ett naturligt val. Så var det för Sofia Wahlroos, som började studera direkt efter gymnasiet.

Eller i själva verket var hon så förberedd på att inte komma in genast, att hon tog emot ett jobb en månad innan antagningsresultaten kom. Jobbet har hon fortsatt med trots att hon nu studerar social och ekonomisk historia vid finska statsvetenskapliga fakulteten.

- Jag är en otålig människa som tycker om att ha mycket saker på gång. Jag hade nog blivit lite rastlös om jag inte hade börjat studera genast efter gymnasiet, säger Sofia Wahlroos.

Jag hade nog blivit lite rastlös om jag inte hade börjat studera genast efter gymnasiet.

Allt fler väljer mellanår

Zacharias Bruun upplevde att det var skönt att jobba en stund och ta det lugnare. Också han fick tid att resa omkring lite och tänka på andra saker än skola - vilket han känner att han tänkt på mer eller mindre i tolv år.

- Det var egentligen när ansökningen körde igång på nytt som jag började kolla vad som finns. Jag stötte på en linje som min sambo rekommenderade för mig, hon tyckte att det verkade som någonting som jag kunde vara intresserad av.

Charlotta Korander siktar nu på att komma in till psykologin vid Åbo Universitet. Hon sökte också år 2017 men antogs inte - vilket var en utmärkt orsak att resa runt i ytterligare ett år.

- Nu har jag sökt in till psykologilinjer också utomlands, till Holland och Australien, för nu vill jag nog så småningom börja studera, säger hon.

Jag insåg att skolan inte är det viktigaste i livet, man kan göra så mycket annat också.

Sofia Wahlroos säger att hon på det stora hela alltid har vetat vad hon vill studera. Hon kände redan på inträdesprovslitteraturen att de här studierna var hennes grej. Hon läste också till ett annat inträdesprov, men märkte att det ämnet var ointressant för henne.

- Bra inträdesprovslitteratur ska ge någon slags bild av hur studierna är, säger Sofia Wahlroos. Hon hade en bra helhetsuppfattning av ämnet och kunde boken utan och innan när hon skrev inträdesprovet - och tror att just det hjälpte henne att komma in.

Sofia Wahlroos, studerande vid finska statsvetenskapliga fakulteten.
Bra inträdesprovslitteratur ger en bild av de kommande studierna, säger Sofia Wahlroos. Här är hon på universitetets sitz. Sofia Wahlroos, studerande vid finska statsvetenskapliga fakulteten. Bild: Sofia Wahlroos studerande,sofia wahlroos

Den allmänna uppfattningen är att det finns fördelar med att börja studera direkt efter gymnasiet. Från statens håll vill man fort ha in unga i studielivet, och därför har man bland annat genomfört reformen där det reserveras studieplatser för så kallade förstagångssökande, eller sådana som för första gången tar emot en studieplats.

Syftet med reformen har varit att göra det lättare för nybakta studenter att få sin första studieplats snabbt. Men reformen har faktiskt lett till motsatt effekt än dess instiftare hoppades, för principen är att man är förstagångssökande ändå tills man tar emot en studieplats - oberoende av om det här sker före eller efter ett eventuellt mellanår.

Det här har lett till att fler unga i själva verket nu tar ett mellanår än tidigare. Orsaken är att de är rädda för att gå miste om statusen som förstagångsstuderande, och vågar därför inte ta emot en studieplats som är en B-plan eller ett andrahandsval, om de inte kommer in till din drömlinje.

Mellanåret gav ny motivation

Det sägs att en av nackdelarna med ett mellanår är att det kan kännas jobbigt att börja plugga igen, när man blivit van vid en annorlunda frihet. Zacharias Bruun, som efter sitt mellanår började studera Online media vid Yrkeshögskolan Arcada, har inte upplevt saken så, utan snarare tvärtom.

- Jag tycker faktiskt det har varit lättare att studera nu. Jag anser att jag är mer motiverad än många andra, jag känner att jag är i skolan för att lära mig. Jag presterar bättre för jag är så fokuserad på det jag ska göra.

Zacharias Bruun
Efter sitt mellanår började Zacharias Bruun studera Online media vid Yrkeshögskolan Arcada. - Jag presterar bättre för jag är så fokuserad på det jag ska göra, säger han om studierna efter ett mellanår. Zacharias Bruun Yrkeshögskolan Arcada,studerande

Sofia Wahlroos ser i sin tur vissa fördelar i att hon började studera direkt.

- Jag vet inte om jag kan säga att jag fått ett försprång, men jag vet att jag med den här takten blir färdig om ungefär ett år, och därför känns det som om jag kan ta det lite lugnare sedan. Jag visste vad jag ville göra, så jag såg ingen orsak att ta ett mellanår.

Jag anser att jag är mer motiverad än många andra, jag känner att jag är i skolan för att lära mig.

Ett mellanår kan med andra ord vara mycket nyttigt för den som vill fundera och få omväxling, medan det också är ett bra beslut att börja studera direkt om man känner för det. Mellanår är faktiskt inget sällsynt, en studie från år 2017 visar att 29 procent av gymnasiestuderandena det året hade planer på att hålla ett mellanår efter gymnasiet.

- Jag rekommenderar mellanår varmt, det är till exempel en bra tid att lära sig språk på ett annat sätt än i skolan, säger Charlotta Korander. Hon har lärt sig spanska i Argentina och italienska i Italien.

Funderar du på ett mellanår utomlands? Här är Charlotta Koranders tips!

Vem som helst kan åka utomlands efter gymnasiet, säger Charlotta Korander. Här är några bra saker att tänka på om man planerar en längre resa:

  • Är man ovan med olika kulturer kan det vara bra att börja någonstans nära, och resa till exempel inom Europa. Ju mer man reser, desto mindre blir världen att kännas.
  • Förvänta dig inte att allt ska vara perfekt hela tiden på den plats dit du åker, då blir du lätt besviken. Det kommer upp- och nedförsbackar i livet utomlands, på samma sätt som hemma. Förhåll dig positivt till saker och ting, det hjälper alltid.
  • Att lära sig ett nytt språk utomlands är roligt och det går mycket lättare än när man studerar hemma. Förbered dig ändå på att vara rejält trött - det är också tungt och krävande.
  • Tänk på att klä dig som människorna i allmänhet gör i det land dit du har rest. Det är lättare för andra att närma sig dig och du smälter in bättre.
  • Kom ihåg att det finns bra och dåliga saker i alla kulturer. Bara för att något är annorlunda än i Finland, betyder det inte automatiskt att det är sämre.
  • Om du blir behandlad orättvist eller hamnar ut för något olagligt ska du däremot såklart reagera på det och anmäla saken.
  • Fråga och ta emot hjälp! Tro på de lokala människornas varningar, gå t.ex. inte till ställen som du uppmanas att undvika.
  • Tacka (åtminstone oftast) ja när du blir bjuden med på olika saker. Tänkt i efterhand är de bästa minnena från såna stunder då man hängt med kompisarna, trots att man har varit trött.
  • Skriv dagbok och ta mycket bilder - tiden går så mycket snabbare när man har roligt.

“Det finns aldrig en bra tidpunkt att rycka in”

Fler flickor än pojkar väljer att ta ett mellanår, antagligen för att pojkar automatiskt får en paus från det vanliga livet i största allmänhet när de går armén eller gör civiltjänst.

Jacob Söderström valde att börja studera direkt efter gymnasiet och sedan rycka in ett halvt år in i studierna, det vill säga så tidigt som möjligt.

- Jag visste att om jag skjuter upp det så kommer det bara att komma sämre tillfällen att rycka in. Det finns aldrig en bra tidpunkt i livet att fara till armén, så hellre bara så fort som möjligt.

Jacob Söderström ryckte in till Dragsvik och gick efter det reservofficersskolan i Fredrikshamn. Armén var en annan värld, säger han, uppfostrande och utvecklande men på inget sätt jätterolig alltid.

Jacob Söderström i armén.
Att ha studieplatsen säkrad i armén var en bra sak för Jacob Söderström. - Man kan egentligen inte läsa till någon skola medan man är i armén, säger han. Jacob Söderström i armén. Bild: Jacob Söderström militär,jacob söderström

Efter armén återupptog han studierna i miljö- och livsmedelsekonomi vid Helsingfors universitet. Att han hade studieplatsen säkrad under armétiden var skönt, säger han. De som inte hade det fick stressa med saken medan de var inne.

- Det kan vara svårt, för man kan egentligen inte läsa in till någon skola medan man är i armén. Eller det är möjligt, men få har självdisciplinen och energin för det. Det är lätt att säga på förhand att man hinner läsa, men jag tror inte att det blir av.

Efter gymnasiet arrangerar man själv sin tid

Att känna sig osäker i det vägskäl som möter en efter gymnasiet är normalt. Jacob Söderström säger att han tror att många känner en ångest för vad de ska göra med sina liv, och inte riktigt vet vad de ska börja med.

- Efter gymnasiet har man mer ansvar för att arrangera sin tid. Att fara till armén var jättetungt jo, men jag slapp tänka på alla frågor som handlade om mig själv.

Zacharias Bruun har också erfarenhet av stress i gymnasiet. Det var efter de sista studentskrivningarna som han insåg att han behövde en andningspaus.

- Att man ska veta vart man vill söka samtidigt som man skriver, och börja läsa till inträdesproven - det blev för mycket. Jag är en person som tycker om att ta en sak i taget.

Att fara till armén var jättetungt jo, men jag slapp tänka på alla frågor som handlade om mig själv.

Efter att ha gått armén tycker Jacob Söderström inte att universitetsstudier känns så utmanande. Hans stresstålighet har ökat och vardagen känns ganska enkel just nu.

- Det svåraste är att jag hann bli bekant med många människor under halvåret som jag studerade, och sedan var jag borta i ett år. Nu när jag är tillbaks så är det nya människor och ny stämning, så det är lite annorlunda.

Studiehandledare Åsa Raunio har bistått med bakgrundsinformation för artikeln.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix