Hoppa till huvudinnehåll

The Guardian Angel - film om en manipulatör från 1950-talet väcker frågor om manipulation idag

Palle Hardrup och Bjørn Schouw Nielsen yogar i cellen.
Om du litar på mig så manipulerar jag dig. Arto Halonens The Guardian Angel handlar om manipulation och hypnos. Palle Hardrup och Bjørn Schouw Nielsen yogar i cellen. Bild: Finnkino Josh Lucas,Cyron Melville

I över tjugo år har regissören Arto Halonen levt omgiven av fakta om de danska hypnosmorden. Nu har han gjort en fiktionsfilm med vilken han hoppas påverka verkligheten.

Den 29 mars 1951 stiger en ung man in i en bank i centrala Köpenhamn. Han bär rånarluva och är beväpnad.

En stund senare kan man höra skottlossning och dunsen av två kroppar som faller till marken.

När förövaren Palle Hardrup kort därpå arresteras är det många som tycker att han uppför sig konstigt.

Är det möjligt att han agerat under hypnos?

Ett uppmärksammat fall

De så kallade ”hypnosmorden” uppmärksammades stort i dansk press i början av 1950-talet, aldrig tidigare hade man varit med om något liknande.

Flera av de danska skådespelarna som medverkar i filmen berättar att de kände till historien eftersom deras föräldrar vuxit upp med den.

Men hos en finländare ringer det kanske inte så många klockor och då kan man ju fråga sig hur det kommer sig att Arto Halonen hittade storyn?

– Jag har alltid varit intresserad av människans inre, av hur hon kan utveckla sig själv, hur man kan processera saker via sitt sinne.

– I början av 1990-talet läste jag mycket om hypnos och snubblade i samband med det över olika kriminalfall där man antar att förövaren varit hypnotiserad.

Arto Halonen under en paneldiskussion.
Arto Halonen beskriver sin vision. Arto Halonen under en paneldiskussion. Bild: Jakke Nikkarinen Arto Halonen

– Just det här danska fallet fastnade jag för, dels för att storyn i sig var fantastisk, men framför allt för att mekanismen bakom det hela intresserade mig.

– Hur man kan använda det goda i en människa i onda syften, få en person att agera destruktivt trots att hon själv tror sig agera gott.

– Det här finns det mycket av i luften idag, via olika former av manipulation.

Terrorism och sociala medier

När jag ber Arto Halonen räkna upp vilka faror han tycker sig se idag blir listan lång.

– En politik som hämningslöst utnyttjar manipulation. Extrema religiösa rörelser som kör med direkt hjärntvätt.

– Terrorism - ett bra exempel på hur man styr folk genom att utnyttja deras goda intentioner i det ondas tjänst.

– Och så har vi de sociala medierna där vi kan leva i våra egna små bubblor. Med de nättroll som påverkar det fältet.

Facebook-knappar som anger reaktioner av olika slag
Facebook-knappar som anger reaktioner av olika slag Bild: Yle / Stina Tuominen Facebook,reaktioner,knappar,sociala medier

– Om man på statlig nivå utvecklar hela trollfabriker och satsar pengar på den biten så säger det något om manipulationens kraft. Om hur falska nyheter undergräver fakta.

– Det skulle onekligen vara viktigt att folk stannade upp inför sig själva och den egna medvetenheten för att försöka utveckla den sidan istället för att följa massan.

Hypnos i vardagen

Idag är det de facto allt fler som väljer att stanna upp och ägna sig åt tekniker som rör sig på samma planhalva som hypnos.

Där det 1951 inte var så många som talade om yoga, meditation och mindfullness erbjuder vilket arbetarinstitut som helst idag kurser i alla tänkbara alternativ.

Yogalektion
Yogalektion Bild: Comstock yoga,stretch

Men även renodlad hypnos används i en mängd olika sammanhang: som terapiform, smärtlindring, underhållning.

Att intresse finns blev uppenbart när Kulturfonden för Finland-Danmark i samband med filmens lansering ordnade en diskussion kring temat på Hanaholmens kulturcentrum.

Intressant nog var det inte bara representanterna för den etablerade läkarkåren som i panelen höjde ett varningens finger och talade för tydligare spelregler – även de mer showinriktade deltagarna betonade vikten av försiktighet när man handskas med hypnos

I princip innehåller all interaktion ett element av manipulation eftersom vi nästan alltid eftersträvar något.― Jose Ahonen

Den finländske mentalisten och konsulten Jose Ahonen berättade att han visserligen använder sig av manipulation, men undviker att försätta någon i hypnos i samband med sina scenshower.

Den danske psykoterapeuten och tv-hypnositören Jeppe Schjøtz beskrev i sin tur hur han i testsyfte återskapat kända fall för att få svar på frågan om huruvida man kan få en människa att utföra ett brott under hypnos?

Och svaret är ja – det är fullt möjligt.

Bild av det fulla auditoriet på Hanaholmen.
Det fullsatta auditoriet på Hanaholmen. Bild av det fulla auditoriet på Hanaholmen. Bild: Jakke Nikkarinen Hanaholmens kulturcentrum,Seminarium

Svår gränsdragning

Men var går då gränsen mellan manipulation och hypnos? Mellan suggestion och hjärntvätt?

Det finns inga entydiga gränser, det ena kan flyta in i det andra. Eller för att citera Jose Ahonen:

– I princip innebär all interaktion ett element av manipulation eftersom vi nästan alltid eftersträvar något.

– Om man kan sätta fingret på det som en människa söker efter blir hon genast mer tillgänglig för manipulation.

Och Jeppe Schjøtz lyfter fram skillnaden mellan suggestion och hypnos. Det är själva suggestionen som kan vara långverkande.

– Effekten kan vara allt mellan några sekunder och återstoden av ditt liv, allt hänger på hur väl suggestionen får genklang hos dig, säger Schjøtz.

Det kunde möjligen vara en fungerande beskrivning för Palle Hardrup som under en längre tid bearbetades av Bjørn Schouw Nielsen – den första i dansk kriminalhistoria som dömts för ett brott utan att ens ha befunnit sig på platsen.

Hypnotisören Bjørn Schouw Nielsen i halvbild.
Josh Lucas som Bjørn Schouw Nielsen. Hypnotisören Bjørn Schouw Nielsen i halvbild. Bild: Finnkino Josh Lucas,The Guardian Angel

– Gränsen mellan hypnos och manipulation är besvärlig, medger Arto Halonen.

– Man kan tala om ett specifikt hypnotiskt tillstånd. Men man skall inte glömma att redan en försäljningssituation kan vara suggestiv och påverka en människa trots att man inte är hypnotiserad.

– Idag är det mode att man skall få sälja och marknadsföra och påverka. Man ordnar till och med kurser i att lära sig detta. Och då kan man förstås fråga sig om det är helt etiskt?

– Det är utmanande att försöka varsebli det man utsätts för, kunna tänka kritiskt och förmå skapa en helhetsbild.

Inte bättre förr

När bankrånet skedde 1951 hade det bara förflutit några år sedan andra världskriget och Palle Hardrup hade hunnit avtjänat ett straff för sin personliga koppling till nazisternas verksamhet.

OS i Berlin, 1936
OS i Berlin, 1936 Bild: Pressfoto De olympiska spelen i Berlin 1936,hakkorsflagga

I filmen etableras denna bakgrund med tämligen yviga penseldrag, men kvar stannar ändå bilden av en människa som redan en gång uppslukats av en rörelse med en mycket klar linje.

Det är knappast långsökt att tänka sig att han i det emotionella vakuum som uppstod efter kriget utgjorde ett lätt byte för en skicklig manipulatör som kunde trycka på rätt knappar.

– Eftersom filmen utspelar sig 1951 så finns den masshypnos och manipulation som nazityskland utnyttjade i bakgrunden, bekräftar Halonen.

– Idag är det lätt att kritisera och döma och häpna över att folk godkände det som skedde, men i den världen av manipulation var det få som kunde värja sig.

– Det är ett intressant exempel på en nationell reaktion i ett mycket specifikt tillstånd. Ett tillstånd som var väl planerat och underbyggt av propagandamaskineriet.

Film manipulerar också

Man skall naturligtvis inte tala om nazismen som rörelse, Palle Hardrup som person och filmen som konstform i samma andetag - men icke desto mindre är filmen ett medium som påverkar.

– Visst innebär film manipulation. Och som aktör har man ett ansvar. Man måste fundera på sina egna bevekelsegrunder och vilka följderna kan tänkas bli, säger Halonen som känt ett stort ansvar inför den verklighet som filmen bygger på.

Kriminalpolis Anders Olsen hotar Bjørn Schouw Nielsen med pistol i filmen The Guardian Angel.
Josh Lucas och Pilou Asbaek i The Guardian Angel. Kriminalpolis Anders Olsen hotar Bjørn Schouw Nielsen med pistol i filmen The Guardian Angel. Bild: Finnkino Josh Lucas,Johan Philip Asbæk

– Trots att det här är fiktion så har vi gripit oss verket an som om vi jobbat med en doktorsavhandling eller en dokumentär.

– Även om fiktion ibland kan öppna för motargument så ville vi i det här fallet inte jobba på det sättet. Tvärtom kände jag ett ansvar för att berätta den här historien, säger regissören som hann träffa Palle Hardrup innan denne dog 2012.

För min del är det tanken på hur man kan utnyttja människors tillgänglighet och sökan som efter filmen börjar leva sitt eget liv i mitt huvud.

När jag letar efter information om vad som hände med de inblandade efteråt hajar jag till inför det faktum att Palle Hardrup på äldre dagar – under annat namn – agerade talare och föredragshållare i religiösa sammanhang.

Och Paul Reiter som var den ledande psykiatern i samband med processen valde att gå i kloster.

Deras sökan efter svar bortom traditionellt mätbara, synliga och rationella gränser tog uppenbarligen inte slut.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje