Hoppa till huvudinnehåll

Han kom som 10-åring till Finland - nu vill han bygga fred i sitt gamla hemland Irak: "Målet är inte att skrota klansamhället"

Hussein al-Taee jobbar för CMI.
Hussein al-Taee jobbar för CMI. Bild: Kalevi Rytkölä / Yle Hussein Al-Taee

Svaga stater och släktfejder driver människor på flykt. Men hur bygger man upp en stat där ingen längre behöver frukta blodshämnd eller hedersvåld? Irakiern Hussein al-Taee flydde till Finland som barn och ägnar nu sitt liv åt de här frågorna.

Al-Taee är en stor beundrare av den nordiska välfärdsstaten. Men i hans gamla hemland Irak är samhällsstrukturen en annan. Staten är svag och korrupt. Och människorna tyr sig till sina familjer och klaner om de behöver hjälp eller trygghet.

- Klanerna har fått allt större makt under de senaste åren. Då staten är svag fyller klanerna de hål som staten lämnar efter sig, så har det alltid fungerat.

Det är en av de största utmaningarna, säger al-Taee som vill bygga upp ett stabilare Irak där staten kan ge trygghet och säkerhet åt alla irakier oberoende av religion, etniskt ursprung eller klantillhörighet.

I Irak finns det 150 olika klaner och 75 procent av irakierna hör till någon av dem.

Då staten är svag fyller klanerna de hål som staten lämnar efter sig

Hussein al-Taee föddes i Irak år 1983, mitt under Iran-Irak kriget. Han minns blodiga bilflak som transporterade skadade genom Bagdad. Han minns scud-missilerna med vilka Saddam Hussein bombade de irakier som reste sig mot regimen.

Han minns skorpionerna och den roströda himlen ovanför flyktinglägret i Saudiarabien.

Som tioåring kom han till Finland som kvotflykting med sin familj. Tjugo år senare började han ägna sitt liv åt att mäkla fred i Irak.

Sedan 2014 har al-Taee jobbat för det internationella konflikthanteringsinstitutet Crisis Management Initiative, CMI, som grundats av president Martti Ahtisaari.

I Irak jobbar CMI i samförstånd med den irakiska regeringen, FN och EU. Al-Taee leder medlingsprojektet som har som uppgift att föra samman makthavare, oppositionella, klanledare och andra aktörer i Irak.

Hussein al-Taee möter klanledare i Irak.
Hussein al-Taee träffar klanledare i södra Irak år 2014. Då hade en del av klanernas ungdomar skickats för att bekämpa IS tillsammans med den irakiska armén. Al-Taee håller regelbundet kontakt med klanledarna. Hussein al-Taee möter klanledare i Irak. Bild: Hussein al-Taee Hussein Al-Taee

- Idén är att irakierna själva håller alla trådar i sina händer. Vår uppgift är endast att föra dem samman för att diskutera hur de kan bygga upp en starkare stat. Målet är inte att försvaga klanerna utan att skapa ett regelverk för hur olika grupper oberoende av klantillhörighet kan leva tillsammans, säger al-Taee.

Al-Taee tillbringar en vecka per månad i Irak å jobbets vägnar. Det har han gjort de senaste tre åren. Han hoppas att Irak en dag är så tryggt att han kan resa dit med sin familj.

Säkerheten har förämrats i Irak.
Säkerheten har försämrats i Irak under de senaste åren. Förtroendet för polisen och militären är låg bland irakierna. Säkerheten har förämrats i Irak. Irak

Klanerna ska få leva kvar som en positiv kraft

Irak var en gång civilisationens vagga. Men efter Saddams Husseins diktatur, USA:s invasion och den religiösa extremismen som sådde fröet till IS ligger landet nu i spillror.

När nu IS är utkörd från flera områden ligger fokus på att minska de samhälleliga klyftorna och den marginalisering som ledde till extremismen. Det handlar om att bygga upp en stat som alla irakier kan lita på.

Irakierna kan inte lita på polisen eller på rättsväsendet. Korruptionen har ätit upp landet inifrån. Den som har makt har pengar och den som har pengar har makt, förklarar al-Taee.

- Det leder till att klanidentiteten förstärks. Klanerna tävlar om vem som har mest makt och det leder till schismer. Samarbetet på alla plan försämras och missförstånd blir vanliga. I slutändan blir ekonomin lidande och säkerheten sämre. Hela samhället blir aggressivare.

Korruptionen har ätit upp landet inifrån
Hussein al-Taee jobbar för CMI.
Hussein al-Taee skriver för tillfället en faktabok om Irak, i den har klanerna har en stor roll. Hussein al-Taee jobbar för CMI. Bild: Kalevi Rytkölä / Yle Hussein Al-Taee

Hussein al-Taee säger att det viktiga är att stärka staten genom att bygga upp en nationell identitet. Den bygger man upp genom att erbjuda invånarna grundläggande tjänster så att de inte behöver ty sig till sina klaner.

Som exempel nämner al-Taee att Finland är med och skolar polisen i Irak.

- Idén är att återställa förtroendet för polisen genom att stärka yrkeskompetensen och integriteten hos polisen. En mer pålitlig poliskår ska ersätta soldaterna på gatorna.

Polisen ska vara hela landets polis, armén ska vara hela landets armé. Det finns 36 etniska grupper i Irak. Det är viktigt att alla blir lika behandlade oberoende av religion eller klantillhörighet.

- När staten tillfredsställer invånarnas grundbehov blir klanernas roll att stå för gemenskap, en slags positiv kraft i människornas liv.

Irakierna förbereder sig för parlamentsvalet i maj.
Irakierna registrerar sig för det kommande parlamentsvalet i maj 2018. Irakierna förbereder sig för parlamentsvalet i maj. Irak,parlamentsval

Klanerna har alltid kunnat samtala sinsemellan och det är en viktig egenskap om man vill kunna lösa lokala konflikter. Det är viktigt att komma ihåg, man behöver alltså inte uppfinna hjulet på nytt, utan det lönar sig att ta med klanledarna i utvecklingen.

Som exempel tar Hussein al-Taee sin egen klan som heter al-Taee. Den sträcker sig från nuvarande Libanon till Jemen och till vissa afrikanska länder. En majoritet av klanen är sunnimuslimer och en minoritet är shiamuslimer som Hussein al-Taee.

- Vi är alla kusiner och har en gemensam förfader. Vi kan hålla ihop och lösa konflikter om de så är religiösa, etniska eller mellan olika länder. Det måste vi ta vara på. Den här typen av strukturer är värdefulla då man mäklar fred.

Saddam förbjöd först klanerna men byggde sedan en klanstat

Alltid då någon ny grupp kommer till makten vill de avskaffa klanerna, men det har ändå sällan lyckats. Det säger religionsvetaren och författaren Per Brinkemo som för tillfället sammanställer en antologi om klaner.

- Så var det också på Saddam Husseins tid även om det socialistiska och panarabiska Baathpartiet som han företrädde var stark motståndare till klansamhället. Till en början förbjöds irakier att använda sina klannamn och man försökte på olika vis krossa klanstrukturerna.

När staten tillfredsställer invånarnas grundbehov blir klanerna roll att stå för gemenskap
Per Brinkemo är författare och expert på klansamhällen.
Författarem Per Brinkemo har skrivit boken "Mellan klan och stat" som kom ut 2014. Per Brinkemo är författare och expert på klansamhällen. Per Brinkemo

Men det misslyckades och till slut utnyttjade Saddam Hussein klanerna istället. Hela klanstrukturen förstärktes och förändrades under Saddams tid.

- Irak blev under Saddams tid en klanstat där regering och förvaltning bestod av familjen och andra som delade blodsband som till exempel morbröder, kusiner, nästkusiner, svågrar etc. Saddam ville på så sätt säkra lojaliteten gentemot staten, eftersom han visste att blod är tjockare än vatten.

Ju längre Saddam satt vid makten desto starkare blev klanstrukturen. Han förhandlade med andra mäktiga klaner, gav de lojala infrastruktur, elektricitet och vattenförsörjning. Klanledare medlade i konflikter och ansvarade för skydd och säkerhet. Lojala klaners medlemmar fick jobb medan det omvända gällde för illojala.

Hussein al-Taees familj gömde sig för Saddam

Hussein al-Taee har minnen från livet under Saddams tid. Hans pappa hörde till den hemliga motståndsrörelsen som planerade att ta över makten.

Under mattan i vardagsrummet fanns en lucka. Där gömde sig Husseins pappa då Iraks hemliga polis letade efter honom. Barnen sade inte knyst, de visste att Saddams män hade öron överallt.

Hussein al-Taee jobbar för CMI.
Hussein al-Taee berättar att trots att hans pappa gjorde motstånd mot regimen så fanns det i hans klan också bland annat en farbror som jobbade för Saddam. Han var officer och senare guvernör och angav aldrig Hussein al-Taees pappa. Hussein al-Taee jobbar för CMI. Bild: Kalevi Rytkölä / Yle

Nu är Saddam Hussein hängd och Baath-partiet slaget i spillror. Landet är ändå mer kaotiskt än det någonsin var under Saddams tid. Vägen mot demokrati är lång och svår.

- Vi har märkt att till exempel då det ordnats val så har politiker och andra aktörer närmat sig olika klanledare med löften om gåvor och mutor. Det här har lett till interna gräl inom klanerna där klanmedlemmar beskyller klanledarna för att inte dela med sig av fördelarna till hela klanen, säger al-Taee.

Också IS har delat klanerna. En del klanmedlemmar som gått med i IS led har agerat mot klanledarens vilja och sedan har hela klanen beskyllts och krävts på kompensation.

Klanerna är kollektiva strukturer där ansvaret spiller över till hela klanen. Här har fredsmäklare nu sett sin chans och försökt ge staten en större roll i att kompensera offren.

I sitt arbete för fred och stabilitet i Irak vill Hussein al-Taee ändå inte diktera utvecklingen utifrån, den måste komma från irakierna själva. Endast så blir den hållbar.

- Idag är Irak inte ett land dit jag kan föra mina barn eller min familj. Jag hoppas ändå att jag i framtiden kan berätta för dem att det jag har jobbat med har lett till något konkret. Att val har hållits och irakierna tror på demokrati. Jag har förbundit mig personligen att gå den här vägen tillsammans med irakierna.

Läs mera:

Clash of clans i verkliga livet - hur är det att leva i ett klansamhälle?

Många irakier som söker asyl i Finland flyr undan släktfejder och hedersvåld i sitt hemland. Ändå vet vi väldigt lite om hur ett klansamhälle fungerar.