Hoppa till huvudinnehåll

Skolhälsoenkät: Många elever i Källhagens skola i Virkby dricker alkohol

Källahagens skola och Virkby gymnasium
I Källhagens skola går elever från Ingå, Sjundeå, Lojo och Vichtis. Källahagens skola och Virkby gymnasium grundskolans högstadium,Enhetsskola,Västnyland,virkby gymnasium

Närmare 60 procent av eleverna som går i åttan och nian i Källhagens skola i Virkby dricker alkohol. Andelen helnyktra är betydligt mindre i Virkbyskolan än i resten av landets skolor.

Det visar en skolhälsoenkät som Institutet för hälsa och välfärd THL lät göra under fjolåret.

Samma undersökning visar att eleverna i Virkby gillar skolmaten, sällan känner sig mobbade och anser att de kan påverka sin vardag. Men också att flickorna mår dåligt och att det förekommer nätberoende bland eleverna.

Alkoholkonsumtionen överraskade

Att det är så många som dricker alkohol bland eleverna gör rektor Monica Lemberg förvånad.

Andelen helnyktra ungdomar ligger på nationell nivå på 61 procent och i Källhagen bara på 43 procent.

- Det är ju klart att den här nykterhetsprocenten som är så låg väcker många funderingar. Flickornas välmående är ju också en sak som skrämmer mig. Det här är saker som skolan nu tillsammans med hemmen måste börja riktigt på allvar fundera över.

två kvinnor
Biträdande rektor Charlotta Allamo och rektor Monica Lemberg har granskat materialet i enkätsvaren och gjort dem mer åskådliga och lätthanterliga att arbeta med. två kvinnor Bild: Monica Slotte / Yle Virkby,Lojo,Västnyland,virkby gymnasium
Nog finns det ju människor som festar eftersom deras vänner festar― Cecilia Ekroos i årskurs 8.

Niondeklassaren Lukas Idman och åttondeklassaren Cecilia Ekroos hör till elevkåren och har bekantat sig med resultaten i hälsoenkäten.

När det gäller alkoholkonsumtion har Idman en klar uppfattning om att det är i hemmen som attityden till alkohol föds. Han nämner ett exempel:

- Om pappa eller mamma dricker så varför skulle inte jag själv då dricka? Särskilt om mamma och pappa bjuder alkohol till mig till exempel i bastun så blir det ju kanske lättare att börja dricka själv på fritiden, funderar Idman.

Lukas Idman och Cecilia Ekroos
Lukas Idman och Cecilia Ekroos. Lukas Idman och Cecilia Ekroos Bild: Christoffer Westerlund / Yle Virkby,Lojo,Västnyland,Ingå,högstadium,hälsa,Institutet för hälsa och välfärd,cecilia ekroos

Cecilia Ekroos menar att det förutom attityden också kan handla om grupptryck.

- Om en vän dricker så varför skulle man inte själv då prova? Det kan komma lite varifrån som helst.

Upplever du då att det finns många som dricker alkohol?

- Jag skulle inte vilja säga att många dricker, men nog förekommer det. Jag skulle inte säga att någon dricker varje veckoslut. Men nog finns det ju människor som festar eftersom deras vänner festar, säger Ekroos.

Just när det gäller alkohol så vet en del föräldrar inte om det― Cecilia Ekroos i årskurs 8.

Har ni några förslag på hur man kan ändra på de ungas attityd till alkohol

- Jag tror att det skulle vara bra att informera alla elever om vad som händer när du dricker alkohol, skadeeffekterna, både de som förekommer på kort sikt och på lång sikt. Dessutom tror jag att man skulle behöva informera bättre till hemmen så att också föräldrarna vet vad som händer när man ger alkohol till sina barn eller när barnen dricker alkohol, säger Idman.

I hur stor utsträckning vet föräldrarna om vad de unga sysslar med?

- Själv skulle jag vilja säga att de vet. Men just när det gäller alkohol så vet en del föräldrar inte om, skulle jag vilja påstå, säger Ekroos.

En person sitter på en bänk med en ryggsäck och vinflaska bredvid sig.
En person sitter på en bänk med en ryggsäck och vinflaska bredvid sig. Bild: Yle/Malin Valtonen alkoholkonsumtion,alkoholberoende,alkoholism,alkohol (njutningsmedel),alkoholanvändning,alkohol,Västnyland

Cecilia Ekroos efterlyser experthjälp.

- Kanske någon som har lite erfarenhet kunde berätta så det inte bara är lärarna. Om det är någon annan som berättar skulle det kanske vara lättare för eleverna och föräldrarna att förstå.

Ett problem i Ingå är att ungdomsarbetet inte når ut till de äldre ungdomarna― Lukas Idman i årskurs 9

Undersökningar har tidigare visat att alkoholkonsumtionen bland unga också är hög i till exempel Raseborg, Hangö och i Kimitoön.

Kan det vara så att unga dricker mer alkohol på små orter?

- Man har kanske inte så mycket att göra här på landsbygden jämfört med en stor stad. Det leder kanske då till mera alkoholkonsumtion, menar Idman.

Eleverna som går i Källhagens skola kommer från Sjundeå, Ingå, Vichtis och Lojo.

Både i Sjundeå och Ingå har kommunerna redan länge satsat mycket på att hitta meningsfull sysselsättning till ungdomarna. Idman tror att ett problem i Ingå är att ungdomsarbetet inte når ut till de äldre ungdomarna.

- Till lågstadieelever når det ut väldigt bra. Vi har ju en unca i Ingå men där finns mest lågstadieelever.

Flickorna mår sämre än medeltalet

Flickornas välmående i Källhagens skola är en annan punkt som sticker ut i undersökningen.

Flickorna i åttan och nian i Källhagens skola upplever att de har ett mindre meningsfullt liv än andra jämnåriga flickor och upplever också sitt hälsotillstånd som sämre.

Det här syns i bland annat skoltrötthet, skolfrånvaro, sämre skoltrivsel, utmattande skolarbete och mindre sömn.

Trött skolelev böjd över sina skolböcker med svarta tavlan i bakgrunden.
Särskilt flickor är skoltrötta och är mindre nöjda med sina liv än pojkarna. Trött skolelev böjd över sina skolböcker med svarta tavlan i bakgrunden. Bild: Copyright: Andrey Popov skolelever,skolan (fenomen),studerande,matematik,tent

Mår flickorna dåligt, Cecilia Ekroos?

- Nog skulle jag kunna säga att det är så. Man har en slags press tycker jag. Man vill prestera högt, man vill ha bra vitsord. Man blir ju trött om man läser mycket till proven.

Känner du själv igen dig?

- Delvis jo, men ändå inte eftersom vi i skolan får hjälp om man har svårt med någonting så man inte behöver stressa för det.

Är det så att pojkarna helt enkelt inte bryr sig lika mycket?

- Det är nog helt klart så. Det kom fram i enkäten också att pojkar trivs bättre i livet och pojkar tycker också om sina egna vitsord. Man lever med de vitsord man får, konstaterar Idman.

Piirroskuvassa aikuinen maksaa lapselle hyvästä koenumerosta
Cecilia Ekroos tycker att föräldrarna kunde ge flickorna en belöning då de presterar i skolan. Piirroskuvassa aikuinen maksaa lapselle hyvästä koenumerosta vitsord,pengar

Vad är receptet som får flickorna att må bättre?

- För en del kommer det ju hemifrån. Jag tycker att föräldrarna ska visa att flickorna gör ett bra arbete när de får sina nior eller tior. Så föräldrarna visar att det är jättebra och kanske ger en liten belöning för det. Då känns det kanske bättre att sätta ut mer tid på skolan och kanske inte ta det så allvarligt, säger Ekroos.

Föräldramöte i den egna hemkommunen

För att nå ut till föräldrarna ordnar skolan föräldramöten förutom i skolhuset i Virkby också i elevernas hemkommuner under våren.

Vi utnyttjar resultatet som grund för utvecklingen av hela vår verksamhet i skolan― Rektor Monica Lemberg

Föräldrar, elever, ungdomssektorn, experter och personer inom bildningssektorn i Sjundeå och Ingå blir inbjudna på möte för att tillsammans fundera över Källhagens helhetsresultat i undersökningen.

Tanken är också att eleverna själva i skolan ska diskutera och komma fram till konstruktiva metoder för att ta itu med de utamaningar som finns.

- Vi utnyttjar resultatet som grund för vårt förebyggande arbete, som grund för utvecklingen av hela vår verksamhet i skolan. Åtgärderna ska vara konkreta och uttalade åtgärder som alla i skolan omfattar säger rektor Monica Lemberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland