Hoppa till huvudinnehåll

Markägare fällde träd på naturskyddsområde i Tenala - Raseborgs stad missade att man inte får bygga hus på området

Tenala prästgård.
Den skyddade skogen skymtar bakom det röda uthuset vid prästgården. Tenala prästgård. Bild: Yle/Pia Santonen Tenala,naturskyddsområden,skog,Prästgård,Västnyland,tenala prästgård

Raseborgs stad måste förklara sig till övervakande statliga myndigheter om trädfällning på ett naturskyddsområde i Tenala.

Det är frågan om trädfällning på gamla prästgårdens område i Tenala kyrkby.

Prästgårdens nuvarande ägare Anders von Bonsdorff lät fälla träd på sin mark för ungefär ett år sedan.

Prästgården i Tenala.
Prästgården i Tenala. Den skyddade skogen finns till vänster om byggnaden. Prästgården i Tenala. Bild: Yle/Pia Santonen Västnyland,Tenala,Prästgård,kyrkparken i tenala

Trädfällningen skedde efter att Raseborgs stad hade beviljat ett undantagslov för bostads- och ekonomibyggnader på fastigheten.

Det här undantagslovet orsakar nu brevväxling mellan statliga och kommunala myndigheter.

Parterna i frågan ser på frågan ur var sin synvinkel.

Prästgårdens ägare: Det är olyckligt

Ägaren till prästgården beklagar det skedda.

- Det är jätteolyckligt att det gick så här. Men jag bär förstås mitt ansvar, säger von Bonsdorff.

Får i en hage
Tidigare betade fåren på området, säger prästgårdens ägare. Får i en hage Bild: Yle/Fredrika Sundén fsbilder,får

Han tror ändå inte att några viktiga naturvärden har gått förlorade i och med trädfällningen.

Tanken med trädfällningen var endast att röja undan buskage och sly på ett område där betande får tidigare skötte landskapet, förklarar von Bonsdorff.

- Ingen hade märkt att en tio meters strimla av naturskyddsområdet finns på den gamla gårdsplanen.

Kyrkparkens naturskyddsområde är en gammal skog som kyrkan äger. Största delen av den ligger utanför von Bonsdorff tomt.

von Bonsdorff gissar att skyddsområdets gräns i tiderna har dragits tokigt; man har helt enkelt dragit ett streck i stället för att dra en kurva förbi gårdsplanen.

Raseborgs miljötjänsteman: Det hade också fällts stora träd, inte bara buskage

Miljöinspektören Aapo Ahola vid Raseborgs stad har besökt platsen. Han har en annan uppfattning om röjningen än prästgårdens ägare.

- Det var inte enbart buskage och sly som hade röjts. Det finns lövträd av olika slag på gårdsområdet och också några stora träd hade fällts, säger Ahola.

träd
Också stora träd hade fällts säger miljöinspektör. Arkivbild, inte från platsen. träd Bild: YLE/Eivor Lindholm träd,runebergsparken

Naturskyddsområdet på von Bonsdorffs ägor är heller inte endast en tiometersstrimla.

Miljöinspektören säger att bredden av strimlan på von Bonsdorffs fastighet varierar mellan cirka 10 och 35 meter.

Men inte heller Ahola kan på rak arm säga varför en del av prästgårdens gård hör till naturskyddsområdet.

NTM-centralen: Hur kunde ni glömma bort naturskyddsområdet?

Från statens sida är det Närings-, trafik- och miljöcentralerna som har i uppgift att övervaka naturskyddsområdena.

NTM-centralen i Nyland har därför bett Raseborgs stad förklara hur staden kunde gå med på ett undantagslov för byggande på naturskyddsområde.

Man som funderar på lagparagraf
Staden märkte inte att en del av prästgårdens tomt hör till naturskyddsområdet. Man som funderar på lagparagraf lagar (alster),Fråga,Frågetecken,Paragraftecken

När Raseborgs stads planläggningsnämnd beviljade undantagslovet, märkte tydligen varken staden eller markägaren att en del av prästgårdens gårdsplan är naturskyddsområde.

Det är i regel förbjudet att fälla träd på området.

Kirsi Hellas, överinspektör på NTM-centralen i Nyland, tror ändå inte att någon med vett och vilja har velat bryta mot naturskyddet.

- I en sådan situation är det hur som helst myndighetens uppgift att be om förklaring, konstaterar Hellas.

Hellas utesluter inte möjligheten att skyddsområdets gräns i tiderna har dragits som en rak linje på kartan utan att kontrollera noggrant var den egentligen går.

Prästgårdens ägare: Kulturmiljön är viktig

Prästgårdsägaren von Bonsdorff överväger nu att låta kontrollera naturskyddsområdets gräns så att den bättre motsvarar sitt syfte.

Jag skulle gärna återskapa "Tenala centralpark" med sina naturstigar― Anders von Bonsdorff, Tenala prästgårds ägare

Gårdsplanen borde enligt honom inte alls höra till naturskyddsområdet utan det är den gamla skogen invid prästgården som har skyddats.

von Bonsdorff säger sig värna om kulturmiljön på sin tomt och också i skogen invid.

- Jag skulle gärna återskapa "Tenala centralpark" med sina naturstigar som tidigare fanns på området. Men det är inte möjligt på grund av naturskyddet, tror von Bonsdorff.

Där har han kanske fel.

Enligt skyddsbeslutet från 1990 är det nog möjligt att bevara stigarna och annat som människan skapat i Kyrkparken. Den fina naturen är inte det enda som ska skyddas, också kulturmiljön är värdefull.

Maskinskriven text som berättar om bestämmelser för ett naturskyddsområde.
Maskinskriven text som berättar om bestämmelser för ett naturskyddsområde. Bild: Nylands NTM-central naturskyddsområden,naturskydd

Skannat pärmblad av skötselplan för Kyrkparkens naturskyddsområde i Tenala, Raseborg. Text och otydligt skogsfoto.
Länsstyrelsens fredningsbeslut från 1990 berättar vad som är tillåtet och förbjudet på Kyrkparkens naturskyddsområde. Reglerna är allmänna och rätt strikta. Noggrannare instruktioner för skötseln av området finns i skötselplanen som är från 2003. Den berättar till exempel i hurdana fall träd får fällas Skannat pärmblad av skötselplan för Kyrkparkens naturskyddsområde i Tenala, Raseborg. Text och otydligt skogsfoto. Bild: Raseborgs kyrkliga samfällighet naturskyddsområden,naturskydd,Tenala,skötselplan för kyrkparken i tenala

I den officiella skötselplanen för Kyrkparkens naturskyddsområde (2003) heter det att skötseln främst ska gynna den biologiska mångfalden. Parkskogens historiska drag kommer i andra hand.

Men områdets karaktär som parkskog behöver inte för den skull helt försvinna utan ”där det är möjligt bibehåller [man] kulturvården på området”.

Det är Raseborgs kyrkliga samfällighet som i dag äger merparten av den skyddade skogen.

Varför är Kyrkparken fredad?

Tenala församling ville få den gamla skogen fredad för att rädda den från exploatering.

Dåvarande Tenala församling i dåvarande Tenala kommun ansökte sommaren 1989 om fredning för Kyrkparken. Dåvarande Länsstyrelsen i Nylands län fattade fredningsbeslutet i maj 1990.

Tenala kyrka.
Det var skogens dåvarande ägare Tenala församling som tog initiativ till fredningen. Tenala kyrka. Bild: Yle/Marica Hildén västnyland

Kyrkoherden i Tenala vid den tiden, Anders Lindström, berättar att tanken med fredningen var att bevara den gröna oasen i Tenala kyrkby.

En leende man, ansiktsbild, rutig skjortkrage, mörk kavaj, glaögon med svarta bågar, fotad i kontorsmiljö
Anders Lindström var med när skyddsområdet grundades. En leende man, ansiktsbild, rutig skjortkrage, mörk kavaj, glaögon med svarta bågar, fotad i kontorsmiljö Bild: Yle / Pia Santonen kyrkoherde

Den skulle varken kapitalavverkas eller planläggas som tomter. Det har också lyckats. Kyrkparken är fortfarande en grön fläck mitt i byn - ett rekreationsområde som från flera håll kantas av nya bostäder.

Stigar, rinnande bäckar, ravinartade bildningar

I motiveringarna till fredningsansökan nämnde Tenala församling såväl den gamla skogen som det människan åstadkommit:

  • ”Ravinartade bildningar och rinnande bäckar bäxlar med bergsformationer. Trädbeståndet är beaktansvärt gammalt.”
  • ”Ett stignät och rester av små byggverk minner om att området redan länge använts som park och rekreationsområde.”
  • ”Fredningen strävar till att trygga de krävande växt- och djurarternas existensmöjligheter och samtidigt spara Kyrkparken öppen för besökare.”

I fredningsbeslutet står det att det är förbjudet att fälla träd på Kyrkparkens naturskyddsområde. Så brukar det vara.

Skötselplanen viktig

I hurdana fall träd kan fällas och vad annat som tillåts slås sedan fast i skötselplanen.

Markägaren har alltså rätt att sköta den fredade skogen om man följer en skötselplan som den övervakande myndigheten har godkänt. Planen bör vara sådan att den ”beaktar de speciella naturskyddsvärdena i området och strävar till att förkovra dessa”.

Det är också tillåtet att ”uppehålla existerande stig- och vägnät samt sköta de i området befintliga kulturhistoriskt värdefulla konstruktionerna samt sköta tidigare dammkonstruktioner, där dessa åtgärder ej strider mot fredningens ändamål.”

En skötselplan för den skyddade skogen godkändes 2003. Skogens ägare, Raseborgs kyrkliga samfällighet, har följt planen, uppger ekonomichefen Christer Lindvik.

Lindström: Något borde göras nu

Lindström bor inte långt från Kyrkparken och han tycker området fortfarande är värt att skydda. Men han tror att skogen har vuxit färdigt.

- Det skulle säkert kräva lite i taget för att få det att se ut som det såg ut förr.

Hur man borde ta i kan Lindström inte säga.

Prästgårdens ägare: Jag vill bygga hus, bastu och garage på prästgården

På prästgårdens område är von Bonsdorffs tanke att återställa och återuppbygga så mycket som möjligt av det gamla byggnadsbeståndet.

Där det tidigare har funnits ett torp vill han bygga ett bostadshus som kallas gårdskarlsbostad. Det är den här platsen som ligger på naturskyddsområde.

- Men när jag köpte prästgården, var det ingen som berättade för mig att en del av gårdsplanen hör till naturskyddsområdet.

En husgrund vid prästgården i Tenala.
Vid den här husgrunden vill Anders von Bondsdorff bygga en gårdkarlsbostad. En husgrund vid prästgården i Tenala. Bild: Yle/Pia Santonen Västnyland,naturskyddsområden,Tenala,snö,Husgrund,kyrkparken i tenala

Ett gammalt källarvalv ska också räddas och byggas om till bastu, berättar von Bonsdorff som numera är skriven i Raseborg och bor på Prästgården i Tenala.

På grund av sitt jobb bor han ändå en del av tiden i huvudstadsregionen.

Dessutom vill han bygga ett biltak på en plats där det tidigare inte funnits någon byggnad. Men garaget ska se ut som ett gammalt vagnlider.

Stadens planläggningsnämnd beviljade i december 2016 von Bonsdorff undantagslov för att bygga ett torp, en bastu och en garagebyggnad på området.

Nu undrar alltså NTM-centralen hur staden kunde göra det eftersom bostadsbyggnaden i så fall skulle resas på naturskyddsområde.

Varför en del av prästgårdstomten hör till naturskyddsområdet har ingen kunnat förklara.

När kyrkan sålde prästgården, bildades en tomt för den – det var sannolikt i det skedet en del av skyddsområdet blev på prästgårdens tomt. Tomten ligger strax norr om Kykrparkens naturskyddsområde.

En äldre svartvit karta som visar var Kyrkparkens naturskyddsområde ligger i Tenala. Områdets gränser utmärkta med orange färg.
Skyddsområdet utmärkt med orange linje. Prästgårdens område ligger norr om naturskyddsområdet men en del av prästgården hör till området. En äldre svartvit karta som visar var Kyrkparkens naturskyddsområde ligger i Tenala. Områdets gränser utmärkta med orange färg. Bild: Raseborgs kyrkliga samfällighet naturskyddsområden,naturskydd,Tenala,prästgårdsparken Tenala

Kyrkparkens norra gräns är en rak linje medan prästgårdstomtens gräns mot Kyrkparken är oregelbunden så att en del av naturskyddsområdet har hamnat innanför tomtgränsen.

Raseborg: Det var fel att bevilja undantagslov

Planläggningsnämmnden i Raseborg har nu medgett att det var en miss att bevilja ett undantagslov för byggnader innanför naturskyddsområdets gränser.

Som förklaring till NTM-centralen uppger staden att undantagslovet egentligen inte gällde undantag från naturskyddsbestämmelserna utan det planerade byggandet.

Staden påminner också att ett undantagslov inte är samma som ett tillstånd att börja bygga eller att fälla träd. Undantagslovet är ett förberedande lov.

Ett leksakshus står på planritningar.
Något bygglov fanns ännu inte, endast ett undantagslov som till sin natur är förberedande, säger staden. Ett leksakshus står på planritningar. Bild: Mostphotos byggande,småhus,egnahemshus,Bygglov,planläggning,byggnadsritning,teknisk ritning,boende

Staden hade ännu inte beviljat bygglov för husen när ägaren fällde träden. Nu när staden har insett sitt misstag, har något bygglov heller inte beviljats.

Om ägaren vill bygga på området, måste det ske utanför naturskyddsområdets gränser.

von Bonsdorff säger att han inom kort tänker ansöka om bygglov för de två byggnader som inte ska byggas på naturskyddsområdet, det vill säga bastun och garaget. Torpet får däremot nu vänta.

Stora träd i en skog.
Det finns stora träd på Kyrkparkens naturskyddsområde. Stora träd i en skog. Bild: Yle/Pia Santonen Tenala,Västnyland,naturskyddsområden,skog,träd,kyrkparken i tenala

Prästgårdens naturskyddsområde i Tenala är knappt 13 hektar stort. von Bonsdorff äger cirka tre hektar mark på prästgården men endast en liten del av hans mark hör till naturskyddsområdet.

Planläggningsnämnden i Raseborg godkände tjänstemännens utredning till den statliga Natur-, trafik- och miljöcentralen. NTM-centralen fick veta om trädfällningen i januari i år av en miljöinspektör vid Raseborgs stad.

Staden ser över sina processer – miljön ska inte glömmas bort

Staden har också sett över sina processer. Det ska säkerställas att miljösynpunkterna beaktas i tillståndsbehandlingen, berättar Aapo Ahola på stadens miljöbyrå.

Planläggningen ber numera vanligtvis om utlåtande av miljösidan innan tillstånd beviljas för nybyggen.

Skogarna är jordens lungor. Bild: YLE/Pentti Palmu
Miljösynpunkter noteras bättre nu, uppger miljöinspektören Aapo Ahola i Raseborg. Skogarna är jordens lungor. Bild: YLE/Pentti Palmu Bild: YLE/Pentti Palmu smältpunkt

Den statliga NTM-centralen väntar i sin tur på att få stadens officiella svar på sin begäran om förklaring.

- Sedan får vår jurist ta ställning till om vi bör ge staden någon typ av instruktioner, säger Kirsi Hellas på NTM-centralen.

Slopa naturskyddet?

Det är oklart vad huvudägaren till Kyrkparkens naturskyddsområde i Tenala, Raseborgs kyrkliga samfällighet, har för avsikt med skogen.

Samfällighetens ekonomidirektör Christer Lindvik kunde tänka sig att avstå från naturskyddet.

- Men det är min personliga åsikt, inte samfällighetens. Kyrkparkens skyddsstatus främjar inte rekreationsanvändningen av området, anser Lindqvist.

Han tycker inget finns kvar av det som i tiderna skulle skyddas. Stora gamla träd har fallit och i dag kan det enligt Lindvik till och med vara farligt att röra sig på området.

Logon för Raseborgs kyrkliga samfällighet.
Det är Raseborgs kyrkliga samfällighet som i dag äger alla kyrkans fastigheter, till exempel kyrkor, församlingshem och skogar. Logon för Raseborgs kyrkliga samfällighet. Bild: Raseborgs kyrkliga samfällighet raseborgs kyrkliga samfällighet

Skötselplanen tillåter ändå att fallna träd flyttas bort från stigarna. Likaså får gran och andra träd och buskar röjas från lundar och ängar.

Lindvik säger att han har bett skogsreviret gå igenom olika små skogsområden i samfällighetens ägo för att få en syn på vad som borde göras.

Kirsi Hellas på NTM-centralen påminner att naturskyddslagen är ganska sträng.

- Det går inte att slopa skyddsstatusen utan starka motiveringar. Antingen ska naturvärdena ha minskat avsevärt eller så ska det finnas mycket starka allmänna intressen som förespråkar slopandet.

Att ändra gränsen för ett naturskyddsområde är enklare men också där krävs hållbara motiveringar.

- Naturvärdena ska till exempel ha minskat kraftigt sedan fredningen, säger Hellas.

Så här kom den här artikeln till

I samband med rutinmässig koll av kommunala föredragningslistor märkte vi att statliga myndigheter bett Raseborgs stad förklara varför staden har beviljat undantagslov för byggande på naturskyddsområde i Tenala. Ingenting hade ännu byggts men träd hade redan fällts på området.

Vi skissade upp en kort nyhetstext om saken eftersom Raseborgs stads skogsbruk och parkskogsskötsel väckt debatt i staden på sistone. Det var ändå inte staden utan markägaren som hade fällt träden på naturskyddsområde. Vi ville höra hur markägaren själv såg på saken.

Markägaren hade synpunkter om vad som fällts på gården och om naturskyddsområdets gräns som han tyckte var konstig. Han tyckte också att naturskyddsområdet helt hade förlorat sin ursprungliga karaktär.

Vi behövde därför få reda på vad det var som urpsrungligen skyddats och vad som hade hänt sedan dess. En annan fråga var varför en del av markägarens tomt hörde till det skyddade skogsområdet.

Vi kontaktade

  • stadens miljöbyrå som hade anmält trädfällningen till statliga myndigheter
  • Raseborgs kyrkliga samfällighet som numera äger merparten av Kyrkparkens skyddade skog
  • dåvarande kyrkoherden Tenala församling som 1989 ansökte om fredning för området
  • NTM-centralen, det vill säga myndigheten som övervakar att naturskyddsområdets bestämmelser följs

Kyrkoherden kunde förklara varför skogen skyddades för knappt 30 år sedan.

Ekonomidirektören hittade skötselplanen för området och skickade den till oss.

NTM-centralens tjänsteman hittade beslutet om att övervakande myndigheten godkänt skötselplanen. Hon skickade också andra handlingar som gällde området, bland annat Tenala kommunstyrelses protokoll och Miljöministeriets utlåtande. Dem använde vi inte i artikeln.

Skötselplanen innehåller information om områdets olika delar. Den slår fast vad man får och inte får göra på området. Det visade att prästgårdens nuvarande markägare inte hade helt rätt i att man inte får göra något alls på skyddsområdet.

I slutet av artikeln säger kyrkliga samfällighetens ekonomidirektör att han personligen tycker naturskyddet i Kyrkparken kunde slopas. Det var en helt ny och oväntad synpunkt. Vi bör därför framöver följa med om samfälligheten gör slag i saken eller i övrigt tänker ändra sin skogsbrukspolitik.

Dåvarande kyrkoherden i Tenala anser ändå att området fortfarande är värt att skydda. Han är numera kyrkoherde för Ekenäsnejdens svenska församling som Tenala är en del av.

I samband med den här artikeln kom det också fram att den skyddade skogen har en lång historia. Både skogen och nuvarande ägarens planer för prästgårdsområdet i Tenala kan generera egna artiklar och radio- eller tv-inslag om byggnadsarv, gamla skogar och parker.

Denna redogörelse är ett led i kampanjen kring Ansvarsfull journalistik.

Prästgårdsområdet i Tenala, Kyrkparkens naturskyddsområde, också känt som Prästgårdsparken.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland