Hoppa till huvudinnehåll

Också finländare säljer aktier när kurserna sjunker

Kurserna har fallit på Wall Street under årets första vecka.
Kurserna har fallit på Wall Street under årets första vecka. Bild: EPA/ANDREW GOMBERT new york-börsen

Hotet om ett handelskrig mellan USA och Kina har fått börskurserna att sjunka i hela Europa. Den här typen av börsnedgångar påverkar många placerare också i Finland.

Redan i februari störtdök aktiekurserna i USA plötsligt i tre dagar i streck. Efter det hade de till stor del återhämtat sig, men sjunker nu igen i kölvattnet av de nya skyddstullar som både USA och Kina har meddelat om.

Också i Finland har aktiespararna fått vänja sig vid att marknaden i början av året har varit betydligt ostadigare än på länge.

Nordeas logga uppe på kontorsbyggnaden i Helsingfors.
Nordeas logga uppe på kontorsbyggnaden i Helsingfors. Bild: All Over Press/ Ismo Pekkarinen Nordea,Helsingfors,bank

Banken Nordea är Finlands största placeringsbolag med över en tredjedel av marknaden. Där har man märkt att oroligheterna på marknaden har fått många kunder att sälja sina aktier.

- Redan i februari såg vi stor aktivitet i Nordea. Ganska ofta när marknaden sjunker ökar handeln. Många placerare blir skrämda och vill minska sin risknivå. Vad jag har sett så aktiveras de försäljare mest som också annars gör affärer ofta, säger Tanja Eronen, som är chef för Nordeas placeringsverksamhets kundkontakter i Finland.

Hon betonar ändå att Nordea också ser helt motsatt effekt.

- En del köper när de ser att kurserna sjunker. Vi har också kunder som har riktpris för specificerade aktier. De slår till när aktiepriset sjunker tillräckligt lågt.

En del som placerar större summor avvaktar

Johan Hultkrantz är fristående spar- och placeringsmäklare. Hans uppfattning är att det främst är de placerare som överväger att satsa större summor på en gång som flyttat fram sina köpbeslut.

- Trots att jag med kunder hade kommit överens om att sätta in pengar så räckte en nedgång på sex till åtta procent under fem till sex dagar i början av februari till för att folk totalt skulle ändra principer som de haft i 20-30 år.

Johan Hultkrantz
Johan Hultkrantz Johan Hultkrantz johan hultkrantz

- De fondbolag jag har varit i kontakt med har klart märkt effekten av små men snabba kursnedgångar i sina onlineplattformar där man köper och säljer aktier. Det sker då mycket mera uttag än annars. Man ser klart när marknaden är nervös.

Oron leder inte alltid till försäljning

Det är ändå bara en del av aktiespararna som investerar större summor på en gång. Den stora majoriteten sparar små summor regelbundet.

Då är perspektivet ofta mer än tio år. Under en så lång placeringsperiod måste en kund räkna med uppgångar och fall.

Så sparar till exempel majoriteten av Aktias kunder. Många har oroliga ringt till banken, men i slutändan har ganska få beslutat sig för att sälja aktier.

- Våra kunder hör gärna våra professionella åsikter om vad som händer på marknaden och hur det kan påverka deras placeringar. Vi får många frågor och för många diskussioner, säger Carola Nilsson, som är vice vd för Aktia och chef för Aktias privatbank.

Skylt med texten "Aktia"
Skylt med texten "Aktia" Bild: Yle/Fredrika Sundén Aktia Bank,Aktia,bank,Skylt,aktia i lovisa

När kunderna ringer Aktia går banken igenom kundernas ekonomiska situation.

- Vi kollar om det har skett någon förändring i kundens vardag som till exempel arbetslöshet eller andra finansiella orsaker till att ändra kundens placeringsstrategi. I många fall vill kunden bara höra att allt är som tidigare och att de tankar som kunden har fortfarande fungerar i den förändrade världen. I vissa fall kommer vi till den lösningen att kundens egna tankar och riskprofil har ändrat och då ändrar vi också på kundens riskhantering, säger Carola Nilsson.

Försäljningen kan vara helt känslomässig

Johan Hultkrantz har ändå bland sina kunder erfarenheter av att oron kan ta överhanden då aktiekurserna rasar.

- Jag har haft flera kunder som aldrig någonsin haft räntefonder eller blandfonder, som har satsat i aktier i 30, 40 eller till och med 50 år, som helt plötsligt efter den 13 februari 2018 funderar på att skaffa sig räntefonder eller blandfonder. Och då talar jag om förmögna människor som har hållit på länge.

- En annan kund jag pratade med hade placerat pengar i aktier några månader tidigare och tog ut pengar då kurserna kom ned. Jag ringde upp honom och det visade sig att han inte behövde pengarna. Han hade över 100 000 euro på kontot, men sade till mig att han ville att det skulle kännas lite bättre. Det är som att ta en värktablett när det gör ont. Det har ingenting att göra med att man faktiskt vill åstadkomma förbättringar. Det är endast känslomässigt.

Samtidigt ser inte alla fondbolag nervositeten på marknaden på samma sätt som Johan Hultkrantz.

- Vi på Nordnet ser inga tecken på att aktiespararna skulle ha blivit rädda för de här aktiekursrörelserna över huvudtaget. Våra kunder har nettoköpt i januari, februari och mars, säger Martin Paasi som är privatekonom på Nordnet.

Svårt väga risk för handelskrig mot långsiktsplan

Placeringsrådgivare lyfter gärna fram argument för att kunden inte skall överge sina planer då börserna sjunker.

Johan Hultkrantz frågar varför kortsiktiga förändringar i marknaden skall styra långsiktigt placerande på 15 till 20 år.

- Det finns folk som vill spara löpande just för att de vill sprida risken över tiden. Det har ingen som helst betydelse vad som händer med marknaden kortsiktigt om du lägger undan några hundralappar per månad. Folk förstår de här sakerna rationellt, men sedan är de så emotionella när det gäller pengar att de ändå börjar titta på vad som händer med börskurserna.

Samtidigt har många analytiker fört fram att aktierna nu kan vara övervärderade. Bristen på andra goda investeringsobjekt har pumpat upp deras pris under en lång tid.

Centralbankerna har också pumpat in pengar i ekonomin för att hålla den flytande, och de pengarna har också pressat upp aktiekurserna.

- Samtidigt ser vi i realekonomin fortsatta tecken på att ekonomin först nu börjar återhämta sig och komma igång på allvar, säger Martin Paasi.

Martin Paasi är sparekonom på Nordenet.
Martin Paasi Martin Paasi är sparekonom på Nordenet. Martin Paasi

Johan Hultkrantz påpekar att det finns en risk för att den långa aktiekursuppgången som vi har bakom oss nu skapar onödig oro på marknaden.

- Det har pågått en diskussion i finansiella medier i några år om att prisnivån på marknaden är hög. Då tycker man att medierna måste ha rätt någon gång och nedgången komma. Jag tror mera att det har att göra med att man sitter och väntar på en nedgång eftersom kurserna har stigit oavbrutet sedan mars 2009, bortsett från 2011 som var ett mellanår.

Samtidigt finns det nu ett reellt hot om ett handelskrig som kan bromsa den ekonomiska tillväxten. Den risken kan inte förnekas.

- Jag säger inte att allt kommer att vara bra i framtiden. Jag säger bara att ett litet hack får väldigt mycket uppmärksamhet i medierna. Folk kommer ihåg it-kraschen 2000-2002, man kommer ihåg finanskrisen 2007-2009, och så blir man orolig för att den tredje kraschen kommer nu, säger Johan Hultkrantz.

- Men stora nedgångar på 30-40 procent har skett endast ett par gånger på 100 år. Normalt har man mindre nedgångar. Till exempel sommaren 2011 kom Helsingforsbörsen ner 30 procent. Hur många kommer ihåg det? De flesta har glömt bort det eftersom kurserna återhämtade sig snabbt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes