Hoppa till huvudinnehåll

Sämre tillgång till hjälp för dem som brottas med psykiska problem? – Psykolog: ”Följderna kan bli dyra”

depression
I fjol gick 36 700 finländare i FPA:s rehabiliterande psykoterapi - en vårdform som nu kan stå hotad. depression Bild: Shutterstock depression

Den som lider av utbrändhet eller depression kan i framtiden helt förlora möjligheten att få psykoterapeutiskt stöd för att orka i arbetslivet på en del håll i landet. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår nämligen att den rehabiliterande psykoterapin ska överföras från Folkpensionsanstalten till de kommande landskapen, som själva avgör om de erbjuder tjänsten eller inte.

I dag har varje finländare enligt lagen rätt till rehabiliterande psykoterapi. Eftersom landskapen i framtiden ska få bestämma själv om sina tjänster, måste lagen luckras upp.

Förslaget oroar många branschorganisationer och proffs, bland dem psykolog Anna Collander, som är med i en arbetsgrupp som vädjar till politikerna för att bibehålla lagen som den är.

- Den överhängande risken är att finländarnas lagliga rätt till psykoterapi försvinner helt och hållet. Den lagtext som handlar om FPA-psykoterapin är den enda lagtext som ger finländarna rätt till just psykoterapi, säger Collander.

- Inga lagtexter som behandlar hälsovård i övrigt innehåller ett enda ord om psykoterapi. En lagändring skulle innebära att det inte finns någon instans som har laglig skyldighet att erbjuda psykoterapi, fortsätter hon.

Rehabiliterande psykoterapin till en del av landskapens vårdhelhet

Anna Collander är en av nästan 5 000 psykoterapeuter som hjälper finländare med psykiska problem att stanna kvar eller komma ut i arbets- eller studielivet.

Subjektiv rätt till rehabiliterande psykoterapi lagstadgades år 2001. Sedan dess har FPA haft en plikt att ordna rehabiliterande psykoterapi för alla som fyller lagens kriterier. Den som är 16–67 år gammal, lider av psykiska störningar och blir remitterad av en psykiater, får gå i terapi.

Näsdukar och blomma på ett bord
I dag har varje finländare har lagstadgad rätt till psykoterapeutisk rehabilitering. Näsdukar och blomma på ett bord Bild: Yle/Mikael Kokkola näsdukar,kognitiv terapi,terapi,psykiater

Men det här planerar social- och hälsovårdsministeriet att ändra. Ministeriets kommitté, vars uppgift är att förbereda reformen av rehabiliteringssystemet i samband med landskapsreformen, föreslår att också den rehabiliterande psykoterapin i framtiden ska ordnas av landskapen. Målet är att skapa ett jämlikt och kostnadseffektivt system som är enkelt att administrera och ger kortare väntetider.

Kari Välimäki, som leder utredningskommittén, säger att avsikten är att integrera psykoterapin till den vårdhelhet som landskapen själva kommer att styra.

- Utgångspunkten för förslaget var att rehabilitering är en del av helheten av välfärdstjänster. Därför föreslog vi att landskapen, som i framtiden är ansvariga för att organisera hela social- och hälsovården, också skulle vara ansvariga för rehabiliteringssystemet, inklusive psykoterapin, säger Välimäki.

- Om vi i framtiden bara har en aktör som är ansvarig för den hela vårdkedjan, borde det bli bättre för alla klienter, fortsätter han.

Saarikko: Målet är inte att försämra tillgången till vård

Överföringen handlar dock inte bara om vem som administrerar tjänsterna. Ifall lagen om den subjektiva rätten slopas, finns ingen lagstadgad rätt att överklaga ett nekande beslut om att få ersättning för rehabiliterande psykoterapi som patient. Det här är något som social- och hälsovårdsministeriet jobbar med som bäst.

- Ministeriet har redan börjat utreda hur man borde göra med överklagandeprocessen, så att den förverkligas på samma sätt som när den gällt FPA, säger Välimäki.

Utredningskommittén uppger att tidtabellen för reformen ännu är öppen. Överföringen skulle dock komma på fråga tidigast år 2025, men kommittén anser att systemet kunde piloteras redan under kommande år.

Enligt Centerns familje- och omsorgsminister Annika Saarikko är avsikten med reformen att förenkla kostnadsstrukturen och underlätta tillgången till vård. Hon har intygat att målet inte är att försämra tillgången till psykoterapi.

Annika Saarikko (C)
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko intygar att reformen inte innebär att tillgången till rehabiliterande psykoterapi försämras. Annika Saarikko (C) Bild: Lehtikuva Annika Saarikko

I praktiken innebär ändå landskapens självbeslutanderätt att de kan göra olika. Ett landskap kan välja att upphandla psykoterapi – eller välja att spara och inte erbjuda någon psykoterapi.

Kari Välimäki ser inte det här som ett reellt hot, utan tycker att färre administrerande enheter är en fördel och säger att jämlikhetsprincipen innebär att landskapen måste trygga jämlik service för alla medborgare.

- Nuförtiden finns det över 300 kommuner som är ansvariga för att organisera social- och hälsovården. I framtiden borde det vara 18 landskap. Det borde bli bättre med färre ansvariga. Och om vi litar på att landskapen kommer att sköta social- och hälsovården enligt jämlikhetsprincipen i hela landet, så gäller det också rehabilitering, säger han.

Kan leda till regional ojämlikhet

Trots alla bedyranden kvarstår farhågan att om landskapen inte har råd att satsa på långsiktig vård, kommer reformen att leda till ett system som främst ger nödhjälp för akuta problem.

Den psykoterapi som i nuläget erbjuds av den kommunala hälsovården är ofta kortvarig och tidsbunden, medan den FPA-ersatta psykoterapin kan beviljas upp till 80 gånger om året.

Vem som helst kan förstås uppsöka psykoterapi privat, men måste då betala utgifterna själv. Därför är branschen oroad för att den regionala ojämlikheten ökar när det kommer till mental hälsa.

- FPA är ju skyldig att erbjuda psykoterapi alltid då en psykiater har konstaterat att det behövs, medan sjukvårdsområden styrs av hälsovårdslagen – de har rätt att erbjuda det är ekonomiskt möjligt för dem. Landskapen har skyldighet att ge vård, men ger ingen rätt till en viss typ av vård. Vården kan vara medicin eller enstaka samtal. Således finns inga möjligheter att överklaga om just psykoterapi inte erbjuds. Det är en enorm skillnad, säger psykolog Anna Collander.

- Inte tror jag att det finns någon i landskapen som är emot psykoterapi. Men om en vårdform inte är lagligt stipulerad och landskapen står inför stora sparkrav, så är det ganska lätt att tänka sig hur det kommer att gå, säger hon.

ungdom sitter ensam i en korridor
Psykologerna är oroade för att överföringen av rehabiliterande psykoterapin från FPA till landskapen kommer att leda till minskat utbud av tjänster. ungdom sitter ensam i en korridor Bild: Mannerheims barnskyddsförbund Mannerheims barnskyddsförbund,ensamhet,ungdomar,nedstämdhet,depression

75 % arbetsföra efter rehabiliterande psykoterapi

Målet med rehabiliterande psykoterapi är ge personer med psykiska problem verktyg för att klara av vardagen och undvika pensionering på grund av arbetsoförmåga.

Och det finns siffror på att det här fungerar: enligt FPA:s register är 75 procent av de som rehabiliteras arbetsföra efter sin terapiperiod. I fjol gick 36 700 finländare i FPA:s rehabiliterande psykoterapi.

År 2015 betalade staten 1465 euro per person om året för dem som gick i rehabiliterande psykoterapi. Enligt Statistikcentralen är kostnaden för en sjukledig person 4200 euro i månaden för arbetstagaren. Den årliga kostnaden för en person i rehabilitering motsvarar alltså kostnaderna för två veckors sjukfrånvaro för arbetsgivaren och FPA.

Att man nu skulle vara förberedd att äventyra ett fungerande system rimmar illa med att vi redan har 153 000 finländare som lyfter invalidpension på grund av arbetsoförmåga. Följderna kan bli dyra, säger psykolog Anna Collander.

- Mentala störningar är en av de främsta orsakerna till att folk blir sjukpensionerade. Vi ska väl ogärna ha fler. Den FPA-stödda terapin har visat sig vara väldigt verksam – varför då också sätta det halmstrået på kamelens rygg?

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle