Hoppa till huvudinnehåll

"De är landsförrädare" – näthat mot finlandssvenskar undersöks i doktorsavhandling

Kvinna med mörkbrunt hår ser in i kameran
Karin Sandell forskar i näthat mot finlandssvenskar. Kvinna med mörkbrunt hår ser in i kameran Bild: Svenska litteratursällskapet/Janne Rentola Näthat,karin sandell

I Finland finns ingen juridisk benämning för näthat men till exempel hot, trakasserier, kränkningar eller mobbning riktat mot en folkgrupp eller en individ på internet brukar definieras som näthat.

Många gånger handlar det om hatiska kommentarer som läggs ut på sociala medier och därifrån har det en förmåga att sprida sig snabbt.

Folkloristen Karin Sandell undersöker näthatet mot finlandssvenskar i sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi. Hon är också forskare vid Svenska litteratursällskapet i Finland.

Sandell säger att man ofta hänvisar till Finlands historia när man kritiserar finlandssvenskar.

– Det handlar om Finland innan självständigheten. Man pratar om sig själv som fennoman, och finlandssvenskar som svekomaner. Man påstår att finlandssvenskar är landsförrädare.

Annat som upprepas är de typiska klichéerna som att pappa och fonderna betalar, berättar Sandell.

Debatter som Sandell har följt med i sin doktorsavhandling är bland annat sjukhusjouren i Vasa, medborgarinitiativet för skolsvenskan och Svenska folkpartiets ordförandeval.

Hon följde sedan upp hur diskussionerna om det finlandssvenska gick på ett nätforum.

Tietokoneen näppäimistö
Arkivbild Tietokoneen näppäimistö Bild: Henrietta Hassinen / Yle cybersäkerhet,dator,internet,Denial of Service,Kommunikationsverket,aggressionsbrott

Sandell började intressera sig för näthat mot finlandssvenskar efter att Sveriges television 2013 visade dokumentären Män som näthatar kvinnor. Yle följde upp temat och då väcktes Sandells intresse att granska ämnet.

– I diskussionstrådarna har jag tittat på vad det finns det för återkommande teman och fraser, vad lyfter man upp? Varför man hatar det finlandssvenska helt enkelt.

Minoriteter utsätts för näthat

Det är ofta minoriteter av olika slag som utsätts för näthat, men också personangrepp förekommer.

Justitieministeriet kom 2016 ut med en rapport om hat mot minoriteter (där Finlandssvenskar inte representerades). De flesta upplevde att de blev trakasserade på gatan, näst mest via nätet.

Sandell har också varit intresserad av att undersöka vilken effekt spridningen har för hatet då det sprids via internet.

– Det säger sig självt att om man skriver något på nätet så når det långt fler än om du bara skrävlar på puben. Dessutom ligger det kvar där väldigt länge.

Karin Sandell säger ändå att alla aggressiva inlägg inte kan kategoriseras som näthat. Sandell var i Åbo i veckan och höll en föreläsning om ämnet på Åbo stadsbibliotek.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland