Hoppa till huvudinnehåll

Raseborg vill förbättra vattenkvaliteten i havet utanför Snappertuna - nyckeln är att åtgärda Raseborgs å

Slottsströmmen vid Raseborgs ruiner
Raseborgs å eller Snappertunaån som den också kallas. Ån är rätt smal och igenvuxen på sina ställen. Slottsströmmen vid Raseborgs ruiner Bild: Yle/Maria Wasström raseborgs å

Raseborgs stad hoppas beviljas statliga pengar för att kunna förbättra vattenkvaliteten i Raseborgs å. Det skulle i sin tur förbättra vattenkvaliteten i havet utanför Snappertuna.

Raseborgs å är enligt Nylands närings-, trafik- och miljöcentral cirka 13,5 kilometer lång. Ån kallas också för Snappertunaån och den har fått sitt namn av att den rinner förbi Raseborgs slottsruin.

Den börjar i Läppträsket i Karis och rinner därifrån ut i havet genom Snappertuna.

Raseborgs slott i vinterlandskap.
Raseborgs slott har gett ån sitt namn, Raseborgsån. Raseborgs slott i vinterlandskap. Bild: Yle/Minna Almark Raseborgs slott,Raseborg,Västnyland

Historiskt sett var ån en viktig vattenled till slottet, men med tiden har ån vuxit igen alltmer och det är allt svårare att ta sig fram längs med ån.

På en femstegsskala över ekologisk status landar Läppträsket mitt i och får klassificeringen måttlig, berättar miljöinspektör Aapo Ahola vid Raseborgs stad.

Raseborgs å landar i den nästsämsta gruppen med otillfredsställande status medan läget i havet utanför Snappertuna betecknas som dåligt.

Låglänt

Avrinningsområdet, alltså det område det rinner vatten till ån från, är 68 kvadratkilometer stort, säger Ahola.

Höjdskillnaden mellan havsytan och Läppträsket är liten och ån ligger låglänt.

Det betyder att ån ofta svämmar över vid regn och näringsämnen på åkrar och marker runt omkring urlakas lätt i ån.

Vatten som svämmar över.
Vid översvämningar urlakas näringsämnen ur marken. Vatten som svämmar över. Bild: YLE/Stella Brunberg Borgå,översvämning

Ån är grumlig och växer igen. Det gör att fiskar som är känsliga för vattnets kvalitet inte klarar av att fortplanta sig i ån.

Statliga pengar

Miljöministeriet delar totalt ut åtta miljoner euro i statliga pengar till olika konkreta projekt som har som mål att förbättra tillståndet i våra vattendrag och i havet.

I vintras efterlyste ministeriet idéer och sedan gallrades de bästa idéerna fram. De går sedan till följande fas.

Projektet Raseborgsån är ett av 56 projekt som nu går vidare och kanske beviljas pengar.

Politikerna i stadsstyrelsen i Raseborg har ställt sig bakom projektet förutsatt att statliga medel beviljas - trots att projektet medför utgifter för staden.

Projekttiden är 2018-2020 och skulle kosta Raseborg 80 000 euro. Det är 20 procent av den totala kostnaden på 400 000 euro.

300 000 euro skulle komma från Miljöministeriet och 20 000 euro från övriga finansiärer.

Ett pajdiagram.
Ett pajdiagram. Bild: Highcharts Diagram

Det är oklart i det här skedet vilka de utomstående finansiärerna kunde vara, men man utreder olika möjligheter.

- I första hand stiftelsepengar, men det kan också handla om pengar från företag, säger Aapo Ahola.

En projektkoordinator skulle anställas så att det finns en person som håller i trådarna.

Många olika möjligheter

Ahola berättar att man genom projekt i Egentliga Finland har kartlagt metoder för att minska utsläppen av fosfor och kväve i vattendragen.

Överlag står jordbruket för två tredjedelar av utsläppen av näringsämnena i Finska Viken, säger Ahola.

Näringsämnena leder till övergödning och till att vattendragen mår dåligt.

Projekten i Egentliga Finland har kallats för TEHO och TEHO Plus.

Ahola säger att man i Raseborg kunde plocka ut och tillämpa de delar som passar bäst här.

- Det kunde till exempel handla om att bygga någon våtmark. Ett annat exempel är att analysera näringsbalansen i marken och granska hur mycket konstgödsel ett område verkligen behöver.

En våtmark. I bakgrunden syns skog.
När näringsrikt vatten rinner från åkern via en våtmark sedimenteras näringsrika partiklar i våtmarken och vattnet som kommer ut i vattendraget är renare. En våtmark. I bakgrunden syns skog. Bild: Yle/Veronica Montén Snappertuna,Raseborg,våtmarker,Västnyland,våtmarken i broby

- Det är också bra att ha växtlighet på marken utanför växtperioden, alltså vinter och höst. Den binder jorden och näringsämnena i den.

- Sedan kan man också påverka genom vilka växter man odlar och hur man växlar mellan dem olika år.

odling
odling Bild: Nathalie Lindvall skörd

Ahola säger att det finns många moderna metoder, men många jordbrukare kanske inte ens känner till dem alla. Och vilka möjligheter till stöd som finns.

Enligt Ahola har man till exempel upptäckt att gips är ett bra medel för att minska urlakningen på åkermarker.

- Det är en vanlig sidoprodukt som uppstår vid många industriprocesser och man har inte vetat vad man ska göra med det. Men nu kan det användas på åkrarna.

Många tankar - pengarna räcker inte till allt

Helt klart är att pengarna, om de beviljas, inte räcker till alla visioner man har.

Aapo Ahola säger att det redan skulle vara bra att göra upp ordentliga planer och utredningar. De kunde man använda senare och kanske bygga upp nya projekt på.

I havsområdet utanför Snappertuna gäller det att titta på mer än bara vattenkemin, alltså mängden kväve och fosfor i havet.

Det gäller att se på hela biologin och ekosystemet. Undersöka hur det mår.

Då kan man hitta lösningar för att till exempel fiskstammen kunde återhämta sig. Det skulle gynna fritidsfiskare.

Havsvatten vid Kopparnäs i Ingå.
Att få havet att må bättre är en komplex process. Havsvatten vid Kopparnäs i Ingå. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,vatten,hav,höst,Kopparnäs (halvö i Finland),badstränder

För att fisken ska kunna vandra upp i ån och lägga rom där måste vattenkvaliteten bli bättre och mindre grumlig.

En tanke är också att det ska bli lättare att paddla upp för ån. Då kan det bli aktuellt att muddra.

- Men muddringen får inte vara för omfattande så att den gör mera skada än nytta. Det kan vara att sådant tillstånd inte ens skulle beviljas, säger Ahola.

Invånare har informerats redan nu

Trots att det är osäkert om projektet alls blir av har staden ändå valt att öppet gå ut med information om projektet till allmänheten.

I onsdags (4.4) ordnades en träff för alla intresserade om projektet.

Vi frågade vad de tycker. Och om de tycker att vi ska satsa på projektet och ansöka om pengar. Och nog sade de ja

Ahola berättar att omkring 60 personer samlades. I publiken fanns både jordbrukare och vanliga invånare.

- Jag har varit med förut och informerat om olika miljörelaterade projekt. Naturligtvis finns det alltid sådana som är skeptiska och ifrågasätter. Men det betyder inte att det är negativt.

- Vi frågade vad de tycker. Och om de tycker att vi ska satsa på projektet och ansöka om pengar. Och nog sade de ja. Det var viktigt för oss.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland