Hoppa till huvudinnehåll

En månad till deadline för gradun: Drick mycket kaffe, sänk ribban och ställ upp delmål

Hankenstuderande skriver pro gradu
Tony Mäki från Vasa skriver sin pro gradu i marknadsföring vid Hanken. Han jobbar med gradun 4-5 timmar per dag. Hankenstuderande skriver pro gradu Bild: Yle/Jukka Tyni studerande

För den som har tänkt få sin pro gradu-avhandling klar i vår är det självdisciplin och långa skrivpass som gäller nu i april. I början av maj ska pro gradun lämnas in om man vill hinna få sin examen det här läsåret.

I en av datorsalarna på Hanken i Vasa skriver Tony Mäki febrilt på sin pro gradu i marknadsföring. Den handlar om IPTV-tjänster, det vill säga tv via internet.

Han har planerat in 4-5 timmar långa arbetspass med pro gradun varje dag då han inte jobbar för att hinna bli klar till deadline.

händer som skriver på tangentbord
händer som skriver på tangentbord Bild: Yle/Jukka Tyni datorer,pro gradu-avhandlingar

- Det stressigaste är nog att man inte har så mycket tid att skriva som man tror. Om man har ett par arbetsdagar per vecka så har man två till tre eller max fyra dagar att skriva på gradun.

- Men man har inte ork att skriva varje gång man är ledig heller. Det krävs mycket jobb för att få fokus på gradun varje gång man har möjlighet att skriva.

Kräver inte att det ska bli perfekt

Mäki vill inte heller nöja sig med vilket vitsord som helst.

- Inte kräver jag att det ska vara perfekt. Jag vill nog helst bli färdig, jag börjar vara i den åldern också. Men nog vill jag hellre ha ett högre vitsord än ett lägre.

Hankenstuderande skriver pro gradu
Hankenstuderande skriver pro gradu Bild: Yle/Jukka Tyni Svenska handelshögskolan,studerande

Tony Mäkis bästa tips till andra som kämpar med sin pro gradu är att dricka mycket kaffe, byta skrivmiljö och försöka komma bort från tidstjuvarna tv:n och surfplattan.

Caféer eller högskolan är bra ställen att skriva på.

Siktar på att skriva från morgon till kväll

I en annan datorsal på Hanken sitter Patricia Lassila och skriver på sin pro gradu som handlar om relationen mellan välgörenhetsorganisationer och donatorer. Också Lassila föredrar att skriva någon annanstans än hemma.

Hankenstuderande
Patricia Lassila Hankenstuderande Bild: Yle/Jukka Tyni studerande

- Jag har märkt att om jag är hemma i lägenheten händer inte så mycket. Så jag siktar på att vara på Hanken varje dag, från morgon till kväll.

- Tidsperspektivet känns stressigast, att man faktiskt får saker gjorda i bra takt. Oftast om man har en deadline väldigt långt fram tänker man att nog hinner man.

Lätt att fastna vid problem

Lassila tycker att det är bra att handledaren med jämna mellanrum kollar upp hur det går med skrivandet.

- Det blir lätt så att om man möter ett stort problem och inte riktigt vet hur man ska ta sig vidare så fastnar man bara där och funderar på det.

Lassila fick ganska bra vitsord i sin kandidatavhandling och skulle därför vilja ha minst lika bra vitsord för pro gradun.

- Men man måste tänka på vad som är viktigare också, att bli färdig fort eller att skriva en jättebra gradu.

Patricia Lassila tror inte att det sist och slutligen är så många arbetsgivare som bryr sig om vad man har skrivit sin pro gradu om.

- Men för en själv kan det ju vara bra om man redan vet att man vill rikta in sig på någonting speciellt.

En pro gradu motsvarar 800 timmars arbete

En pro gradu omfattar i dag 30 studiepoäng vid Hanken, Helsingfors universitet och Åbo Akademi.

Vid Hanken har pro gradun redan länge varit värd 30 studiepoäng.

Vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi har man sänkt omfattningen på pro gradun till 30 studiepoäng från och med årsskiftet.

Vid Helsingfors universitet är det här ett sätt att lindra de studerandes "graduångest".

Vid Åbo Akademi säger vicerektor Christina Nygren-Landgärds att man har velat göra kriterierna enhetliga. Tidigare hade pro gradun olika omfattning vid olika fakulteter.

En pro gradu på 30 studiepoäng motsvarar en kalkylerad arbetsinsats på 801 timmar.

Handledaren är bollplank och farthållare

Annika Ravald är universitetslektor i marknadsföring vid Hanken i Vasa. Hon har handlett ett 60-tal pro gradu-skribenter och synat närmare 200 kandidatuppsatser.

Annika Ravald, universitetslektor i marknadsföring
Annika Ravald Annika Ravald, universitetslektor i marknadsföring Bild: Yle/Jukka Tyni Svenska handelshögskolan

Hon säger att det som studerande generellt behöver hjälp med i pro gradu-processen är att komma ihåg syftet med uppdraget, bevara fokus och hålla farten.

Då man är på slutrakan med sin pro gradu handlar det också om att hitta finesserna i den information man har samlat in.

Tveka inte att kontakta handledaren

I dagens läge ställer den begränsade studietiden högre krav än tidigare på att studerande faktiskt kommer framåt i sina studier.

- Det blir mera noga att man håller farten och blir klar i tid, vilket ju förstås också är bra för oss på högskolan. Så det är lite av en win-win situation.

Hanken i Vasa
På Hanken är vårens deadline för pro gradun 9.5. Vid Åbo Akademi varierar datumet mellan fakulteterna men generellt är deadline i början av maj. Hanken i Vasa Bild: Yle/Jukka Tyni Svenska handelshögskolan

Annika Ravald råder den som är på slutrakan med sin pro gradu att vara snabb med att ta kontakt med handledaren om man kör fast.

- Det är jätteviktigt nu då det är så lite tid kvar. Man ska inte vänta några dagar på att det ska ge sig utan snabbt ta itu med saken och försöka få det åtgärdat.

Varva mellan lättare och svårare arbetsmoment

Det är också viktigt att låta hjärnan vila ibland, men inte för länge.

- Ofta när de studerande har kört fast och tänker att de inte kommer någonstans kan handledaren hjälpa till genom att tipsa om att man kan göra ett lättare arbetsmoment på pro gradun. Om man gör något som inte kräver mycket tankearbete utan är mer som handarbete känner man att man ändå får någonting gjort.

Hurudana mål tycker du att man ska ställa upp för sig själv när det gäller pro gradun?

- Jag tycker att man ska ha förnuftiga och realistiska mål. Framförallt tycker jag att man inte ska tänka sig att man ska leverera en färdig pro gradu på 70, 80, 90 sidor på en gång. Ställ upp delmål och jobba med en bit i taget.

Två pro gradu-tekniker: äggklockan och atombomben

1. Om du vill öka effektiviteten: pomodoro-tekniken.

  • Välj en uppgift du ska göra.
  • Sätt äggklockan på 25 minuter.
  • Jobba med uppgiften ända tills äggklockan ringer.
  • Ta en kort paus. Drick t.ex en kopp kaffe eller gå en kort promenad.
  • Efter fyra pass får du ta en längre paus på 20-30 minuter.

2. För nödlägen då du inte får en rad skriven: Atombombstekniken (ur Jerrold Mundis bok Break Writer's Block Now)

  • Dela den tid du reserverat för att skriva på pro gradun med minst fyra.
  • Om du har tänkt skriva sex timmar per dag får du alltså skriva högst 1,5 timmar. Om du har tänkt skriva i en timme får du skriva i högst 15 minuter.
  • Då du följt det här systemet i en vecka får du öka tiden men bara lite.

Processen minst lika viktig som produkten

Annika Ravald säger att pro gradun egentligen kan betraktas ur två olika perspektiv - dels som de färdigheter den ger under arbetets gång och dels som färdig produkt.

- Färdigheterna tycker jag är jätteviktiga. Det handlar om att du ska lära dig att ta itu med ett problem, förstå hur du ska lösa det och öva upp den kritiska, analytiska förmågan genom att ta ställning till olika typer av information. Man töjer på sina egna tankebanor.

Spelar det någon roll vilket vitsord man får i sin pro gradu?

- Det beror väldigt mycket på. Om du sitter på en jobbintervju för ett jättespännande arbete och kan lägga fram det här esset ur rockärmen, att du har gjort din magisteravhandling på just det här området, så tror jag att det kan vara en liten extra konkurrensfördel.

Att lyckas kan innebära att bara komma i mål

Det mest givande i rollen som pro gradu-handledare är att se när de studerande lyckas. Det behöver inte betyda att man skriver den perfekta pro gradu-avhandlingen som blir bedömd med vitsordet utmärkt.

- Det kan vara att man tar sig igenom en process som har varit jobbig och trög och som har dragit ut på tiden. Men man fixar det, man kommer i mål. Det är jättefint att se.

  • Silltraditionsmuseet Dikseli, Röölä

    Allt du någonsin velat veta om sill!

    Nu smakar det med sill! Rööläs sillfabrik höll hela det finska folket vid sill i flera årtionden – den imponerande sillfisketraditionen är nu förevigad i Finlands enda sillmuseum.

  • Märkets fyr, Hammarland

    Fyren på riksgränsen.

    Bada bastu i Finland och ta ett dopp i Sverige – utan passkontroll! Den kulturhistoriskt värdefulla fyren står på en kobbe där riksgränsen går tvärs över.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten