Hoppa till huvudinnehåll

Utbildning direkt på arbetsplatsen är utmanande för arbetsgivarna: "Vi kan inte erbjuda praktikplats åt någon som inte är intresserad"

Praktikanten Oscar Arén instrueras av sin handledare Mikael Rosenblad i ett lager
Oscar Arén (tv.) studerar till eltekniker. Han har klarat sållningen och fått en praktikplats som tar honom ända till examen. Mikael Rosenblad på Paroc Panel System handleder honom. Praktikanten Oscar Arén instrueras av sin handledare Mikael Rosenblad i ett lager Bild: Samuli Holopainen/Yle Paroc panel system

Yrkesutbildningen reformerades vid årsskiftet. Tre månader efter att reformen trädde i kraft är arbetsgivarna fortfarande osäkra på sin roll.

Den största förändringen inom yrkesutbildningen är att varje elev numera har en personlig studieplan med bland annat personligt anpassad praktik. Företagarna förväntas stå för en stor del av utbildningen.

Mikael Rosenblad på Paroc Panel System i Pargas har tagit emot många praktikanter genom åren. Företaget samarbetar med Axxell och erbjuder ungdomar i Pargasregionen en möjlighet att uppleva hur det på riktigt går till inom industrin.

- Vi har ganska höga krav, säger Rosenblad. Vi kan inte erbjuda praktikplats åt någon som inte är intresserad av den här branschen. Vi försöker sålla agnarna från vetet från början. Det här är ett ganska krävande jobb och utan motivation går det inte att göra det här.

Praktikanten Oscar Arén med sin handledare Mikael Rosenblad framför ett elskåp
Praktikanten Oscar Arén med sin handledare Mikael Rosenblad framför ett elskåp Bild: Samuli Holopainen/Yle Paroc panel system

Oscar Arén har klarat sållningen. Han är nöjd och har hittills lärt sig mycket nytt. Enligt honom räcker teoriundervisningen i skolan inte till om man ska bli en bra yrkesman eller -kvinna.

- Man märker det nog att arbetslivet är något helt annat än skolan, säger han. Det man lär sig i skolan räcker inte alls till.

Arbetslivet är något helt annat än skolan. Det man lär sig i skolan räcker inte alls till― Oscar Asén, studerande

Tanken med den individuella studie- och praktikplanen är att ge studerandena insikter om hur arbetslivet fungerar både yrkesmässigt och socialt. Mikael Rosenblad har märkt att många unga har svårt att förstå att praktiken är på riktigt.

- Det här är ingen skola där man kan komma och gå som man vill, slår han fast. Här följer vi arbetsplatsens regler.

Vi kan inte erbjuda praktikplats åt någon som inte är intresserad av den här branschen― Mikael Rosenblad, Paroc

Det betyder bland annat att strikta säkerhets- och andra förordningar måste följas till punkt och pricka.

- Plus alla sociala bitar som kommer fram när man har att göra med olika personligheter. Det ställs ganska stora krav på den sociala färdigheten, säger han.

Tiden räcker inte till att handleda

När reformen gjordes upp kom Utbildningsstyrelsen överens med arbetsgivarföreningarna om att arbetsgivarna skulle ta ett större ansvar för utbildningen. Arbetsgivarna har nämligen efterlyst mera specialiserad yrkesutbildning för att möta behoven inom både industrin och servicebranschen.

Det nya systemet har lett till att praktiken börjar nästan samtidigt som utbildningen och sträcker sig över hela läsåret.

Anna Wiik som driver en frisörsalong i Vasa är inte övertygad om att det är bra. Efter årsskiftet har Wiik kraftigt minskat antalet praktikanter på sin salong. Numera tar hon bara emot en praktikant en dag i vecka.

- Vi har sagt nej till de flesta, säger hon. Vi har inte tid med praktikanter. Det tar så mycket tid att undervisa.

Kvinnlig frisör framför spegel i frisörsalong.
Anna Wiik hinner inte handleda praktikanter i den mån hon skulle vilja. Kvinnlig frisör framför spegel i frisörsalong. frisör,Skönhets- och frisersalonger,Vasa,yrkesutbildning,anna wiik

Utmaningarna med utbildning direkt på praktikplatsen har också märkts på frisörlinjen på Yrkesakademin i Vasa. Studerandena har haft svårare att få tag på praktikplats.

Stefan Storm har också egen frisörsalong i Vasa. Han ser på frågan om praktikanter på ett helt annat sätt än kollegan Wiik.

Stefan Storm klipper Oskar Osala.
Stefan Storm tar gärna emot praktikanter. Stefan Storm klipper Oskar Osala. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund Vasa,frisör,yrkesutbildning,praktikantplatser,Österbotten,stefan storm

Storm är övertygad om att praktikanterna behövs i arbetslivet och i salongerna. Han ser en tydlig samverkan mellan utbildning och affärsliv.

- Man ger av sin tid till praktikanterna när man har den, säger han. Det är väldigt viktigt att komma in i arbetslivet via en salong. Jag har också varit praktikant en gång i tiden.

Yrkesproven är en stötesten för arbetsgivarna

Efter reformen får arbetslivet också en större roll för yrkesproven. De blir en allt viktigare del av examen.

Mikael Rosenblad på Paroc, säger att det är omöjligt för honom att ordna sådana yrkesprov som till exempel Axxell vill ha.

- Vi kan inte massproducera något som skulle göra yrkesprovet exakt lika för varje praktikant, säger han. Jag gör en individuell bedömning som baserar sig på de jobb praktikanten har gjort under sin praktikperiod.

Proven tar jättemycket av vår tid och alla bedömer på olika sätt― Anna Wiik, frisör

Anna Wiik i frisörsalongen i Vasa är inne på samma linje. Hon är rädd för att för att bedömningen blir orättvis.

- Proven tar jättemycket av vår tid och alla bedömer på olika sätt. Någon kanske ser mellan fingrarna medan andra bedömer mycket hårt. Dessutom är vi inte lärarutbildade.

Lärarna blir handledare

Reformen av yrkesutbildningen ställer nya krav också på lärarna.
Både arbetsbilden och arbetstiden förändras. Tiden för undervisning i klass är förbi och lärarna måste lämna skolan mycket oftare än hittills.

Lärarna förväntas dyka upp på praktikplatserna och handleda på plats och ställe.

Marina Boxström.
Marina Boxström undrar hur både praktikanter och lärare ska rymmas i samma restaurangkök. Marina Boxström. Bild: Yle/Katarina Lind lärare,yrkesutbildning,Borgå,inveon

Enligt kockläraren Marina Boxström för det med sig nya utmaningar för både lärare och arbetsgivare.

- Det är ju ofta utrymmesbrist i restaurangköken, säger hon. Det finns kanske bara femtio centimeter att jobba på. Hur köksmästarna ställer sig till att vi lärare sedan ytterligare ska rymmas där vet jag faktiskt inte.

Överlag är ändå Boxström positivt inställd till reformen. Det är också andra lärare Närbild har talat med.

Turismlärare Erika Silvetoinen sitter i katedern med en dator
Erika Silventoinen samarbetar gärna med arbetslivet. Turismlärare Erika Silvetoinen sitter i katedern med en dator Bild: Maud Stolpe/Yle Axxell

Erika Silventoinen som är turismlärare vid Axxell i Åbo är entusiastisk över förändringarna.

- Möjligheten att se individen, att se enskilda studerande och inte bara att alla ska lära sig samma sak är bra, säger hon. Nu kan jag beakta vad de studerande är intresserade av och utgå från det.

Studerande gillar reformen

Johanna Sundqvist på Yrkesakademin i Vasa är nöjd med att få merparten av utbildningen direkt på praktikplatsen.

- Jag har trivts jättebra med personalen, jobbet och möjligheten att få prova på olika tekniker, säger hon. Att få göra det på riktigt och se hur det fungerar i en arbetssituation är viktigt.

Ung kvinnlig frisörstuderande står framför modelldockor
Praktiken har övertygat Johanna Sundqvist om att hon har valt rätt yrke. Ung kvinnlig frisörstuderande står framför modelldockor Vasa,yrkesutbildning,frisör,serviceyrken,ya

Att ha en personlig studieplan betyder ändå inte automatiskt att utbildningen alltid ges främst sker på praktikplatsen.

Att få göra det på riktigt och se hur det fungerar i en arbetssituation är viktigt― Johanna Sundqvist, studerande

Chatrine Antell som är utbildare inom Välfärd och Service vid YA betonar att det är studerandes önskemål som numera styr.

- En del vill vara mera ute på arbetsplatsen medan andra vill ha tryggheten i skolan i början av studierna, säger hon.

Också för den som studerar till kock behöver mycket praktik för att klara sig i arbetslivet efter avslutade studier.

Gymnasieeleverna har svår att hitta arbete för de har ingen erfarenhet av arbetslivet― Andreas Tallberg, kockstuderande

Andreas Tallberg studerar på Inveon i Borgå. Han har några år av studier och flera praktikperioder bakom sig. De har alla gett behövlig erfarenhet.

Ung kockstuderande man i kockmössa i undervisningskök.
Andreas Tallberg är nöjd med den praktik han har fått under studietiden, trots att han studerar enligt det gamla yrkesutbildningssystemet. Ung kockstuderande man i kockmössa i undervisningskök. Borgå,studerande,yrke,kock

Anders är också övertygad om att två månader i arbetslivet om året under studietiden ger honom bättre chanser att få en arbetsplats.

- Man kan inte vara i skolan hela tiden och sedan plötsligt veta vad som krävs för att få ett jobb, säger han. Gymnasieeleverna har svår att hitta arbete för de har ingen erfarenhet av arbetslivet.

Reformen öppnar upp för nya idéer för yrkesutbildningen

Reformens syfte är alltså att öka samarbetet mellan utbildning och arbetsliv. En av orsakerna till det är att merparten av dem som studerar inom yrkesutbildningen redan har yrkeserfarenhet.

Av de drygt 250.000 som studerar inom yrkesutbildningen är 60 procent vuxna. De jobbar ofta på sin egen arbetsplats medan de går utbildningen. (Källa: Vipunen)

Trots att reformen trädde i kraft vid årsskiftet, slår den till med full kraft först i höst. Den här våren och sommaren förbereder och övar sig yrkesutbildarna att göra upp individuella studieplaner. Man funderar också på helt nya koncept för hur arbetsliv och yrkesutbildning skall mötas.

Harriet Ahlnäs
Rektor Harriet Ahlnäs tror starkt på yrkesutbildningen också i framtiden. Harriet Ahlnäs Bild: Yle / Petter Blomqvist Prakticum,yrkesutbildning,andra stadiets utbildning,Borgå,verkställande direktör,rektor,Rektor,harriet ahlnäs

Harriet Ahlnäs är rektor för Prakticum i Helsingfors. Hon understryker att samarbetet med arbetslivet inte enbart handlar om undervisningsavtal.

- Vi talar om projekt där en hel grupp gör något för arbetslivet. Arbetsplatsen skulle ha nytta av att vi utvecklar något de inte har resurser för. Samtidigt skulle våra studerande få jobba med något konkret och se hur det går till i arbetslivet.

"På yrkesinstituten får man göra misstag"

Hur går det då för yrkesinstituten i framtiden när arbetslivet har tagit över största delen av undervisningen?

Ungdomarna behöver en trygg miljö där de får lära sig grunderna, får göra misstag och lära sig av sina misstag― Gunilla Träskelin, tf rektor Inveon
Lärare står vid juldekoration.
Gunilla Träskelin är övertygad om att yrkesinstituten behövs också i framtiden Lärare står vid juldekoration. Bild: Yle/Mikael Kokkola yrkesutbildning,gunilla träskelin

Gunilla Träskelin som är tf. rektor på Inveon är inte orolig. Skolan är fortfarande platsen där eleverna tryggt får öva sig och bli vana.

- Ungdomarna behöver en trygg miljö där de får lära sig grunderna, får göra misstag och lära sig av sina misstag. Arbetsplatserna har inte råd att ha folk som använder arbetsmaterial till försök och misstag.

Se hela programmet här:


Programmet sänds också i Yle Fem, måndag 9.4.2018 kl 20.00, samt på tisdag 10.4.2018 kl 11.00.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland