Hoppa till huvudinnehåll

Ambulanspersonal behöver inte kunna svenska: "Språket inte det viktigaste i akuta situationer"

Fältchef Nils Vikström
Ambulanspersonal som inte behärskar svenska kan använda sig av en elektronisk språkguide. Fältchef Nils Vikström Bild: Yle / Petter Blomqvist räddningsverk,nils vikström

För akutvårdare och ambulanspersonal finns det vid Helsingfors räddningsverk inte några krav på att kunna svenska. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många som behärskar båda språken. För att underlätta problemet använder ambulanserna en elektronisk språkguide.

Enligt fältchef Nils Vikström försöker man prioritera språkkunskaper i rekryteringen.

– Om vi endast skulle anställa personer som helt behärskar båda språken så skulle vi inte ha tillräckligt många akutvårdare för att täcka behovet. I grundutbildningen hör det också till att man går igenom fraser och uttryck gällande akuta sjukdomar som vårdarna ska kunna, säger Vikström.

Enligt Vikström fungerar akutvården ändå oftast ganska bra även om det finns en språkbarriär mellan patienten och vårdaren.

– I akuta sjukdomsfall är det inte alltid språket som är det viktigaste utan att man snabbt kan få vård. I fall där språket är viktigt så klarar man sig ganska långt med till exempel gester.

Han säger också att de flesta ändå kan åtminstone enkla ord och uttryck på det andra inhemska språket.

Brist på svenskspråkiga nödcentralsoperatörer

Också om du ringer till nödnumret 112 kan det hända att du inte kan få betjäning på svenska.

Det råder nämligen brist på svensktalande nödcentralsoperatörer.

Enligt Jarmo Laurila, som är direktör vid nödcentralen i Västra Nyland, är det allt för få operatörer som kan svenska. Det finns en brist på arbetare överlag, men behovet av svenskspråkiga är extra stort, säger Laurila.

- För tillfället klarar vi oss med nöd och näppe. Det inte finns tillräckligt många som ansöker till utbildningen från svenskspråkiga områden.

Laurila kan inte säga exakt hur stor andel av nödcentralsoperatörerna i huvudstadsregionen som talar svenska.

Många skrivbord i en öppen sal. Vid skrivborden sitter personal med hörlurar och mikrofoner.
Om operatören som tar emot ett nödsamtal på svenska inte kan språket försöker man koppla vidare samtalet till någon som kan. Många skrivbord i en öppen sal. Vid skrivborden sitter personal med hörlurar och mikrofoner. Bild: Nödcentralsverket nödsamtal

Om jouren som svarar på ett nödsamtal inte kan betjäna på svenska kopplas samtalet vidare till en person som kan.

Det finns inga krav på kunskaper i svenska för den som vill bli nödcentralsoperatör. Endast det finska språket är ett måste.

Nytt utbildningsprogram planeras till hösten

I augusti kommer ett tvåspråkigt utbildningsprogram för nödcentraloperatörer att ordnas i Vasa.

Under åren 2004-2005 gjordes ett försök på att ordna en tvåspråkig kurs, men då var mängden sökande som uppfyllde språkkraven för få för att den skulle bli av.

Det är meningen att den tvåspråkiga utbildningen i Vasa sätter mer vikt på det svenska språket än de andra utbildningarna, säger Toni Alatalo, lärare vid räddningsinstitutet.

Ansökningsprocessen avslutades i mars och resultaten kommer inom kort. Enligt Alatalo ser det ändå ut som att det finns tillräckligt många sökande som uppfyller kraven.

För att man ska beaktas som sökande till utbildningen i Vasa ska man ha bra kunskaper i både svenska och finska.

Utbildningsprogrammet för nödcentraloperatörer omfattar 90 studiepoäng och tar i sin helhet 1,5 år.

Urvalsprovet utgörs av ett skriftligt och ett psykologiskt test samt ett test som mäter den sökandes kunskaper inom datateknik.

I den globala värld vi lever i idag behövs goda språkkunskaper, inte bara i svenska och finska men även i engelska och andra språk.― Toni Alatalo

I processen ingår även ett språkprov. En del av utbildningen kommer att ordnas på Räddningsinstitutet i Kuopio och Polisyrkeshögskolan i Tammerfors.

Alatalo betonar att språkfrågan är mycket viktig och att räddningsinstitutet jobbar på att integrera mer språkfrågor i sin läroplan.

- I den globala värld vi lever i idag behövs goda språkkunskaper, inte bara i svenska och finska men även i engelska och andra språk.

Jarmo Laurila, direktör på nödcentralen i Västra Nyland, hoppas att den tvåspråkiga kursen är det första steget mot att lösa problemet.

- Vi har 16 stycken platser på kursen och alla kommer definitivt inte att anställas just i Vasa, utan de ska vara beredda att jobba runt om i landet, säger Toni Alatalo.

I Finland finns sammanlagt sex nödcentraler. Nödsamtal från huvudstadsregionen kopplas till nödcentralen i Kervo.

Akutvårdare använder elektronisk språkguide

När det inte finns ett gemensamt språk i ambulansen kan akutvårdarna använda en elektronisk patientjournal för att översätta viktiga fraser.

Den elektroniska patientjournalen är en bärbar dator som används för att anteckna viktiga uppgifter om patientens tillstånd, men den har också tillgång till en språkguide för akutvård.

I den finns viktiga fraser, indelade enligt typ av sjukdom och på ett flertal olika språk.

Fältchef Nils Vikström tror ändå att den främst används för andra språk än svenska och finska.

– Den används alltid nu och då, om en patient talar ett mer främmande språk som somaliska eller ryska.

Den elektroniska patientjournalen.
Så här ser den elektroniska patientjournalen ut. Den elektroniska patientjournalen. Bild: Yle / Petter Blomqvist räddningsverk,ambulans

Vad ska man göra som patient om man inte hittar orden på finska och vårdaren inte behärskar ens modersmål?

– Man ska inte känna sig tvungen att använda ett främmande språk, man ska tala det språk som är det mest kända för en själv. Det här är en tjänst som vi erbjuder så det är nog vi som ska sörja för att vi kan bemöta och betjäna patienten på bästa sätt, säger Vikström.

Har du upplevt att vårdpersonal inte talat svenska?

Logga in på Yle Konto. Utan det kan vi inte kontakta er för följdfrågor. Obs att ni förblir helt anonyma ända tills ni väljer att svara på eventuella följdfrågor. Och då också publiceras inga uppgifter utan ert samtycke.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen