Hoppa till huvudinnehåll

Konsumenterna vill ha bättre koll på sin mat – snart kan det bli möjligt att besöka bondgården virtuellt för att se varifrån köttet kommer

Ko i Västankvarn ladugård som är byggd 1997.
Korna på Västankvarn gård är vänliga och nyfikna Ko i Västankvarn ladugård som är byggd 1997. Bild: Yle/Marica Hildén ladugården i västankvarn som är byggd 1997

En undersökning om finländarnas matvanor visar att trots att grönsakernas andel ökat i vår kost så har konsumtionen av kött inte minskat. Däremot har allt flera blivit medvetna om att de med sina vardagsval tar ställning till stora frågor som etik, ekologi och rättvisa.

Många av oss vill gärna att mjölkkorna och köttdjuren ska ha det bra.

Men hur kan man förvissa sig om att det är så?

Det att besöka en produktionsgård för att se hur djuren har det är redan i dag ofta möjligt, speciellt på mindre gårdar.

Det skulle vara en katastrof om en större ladugård skulle smittas med en djursjukdom― Mikael Jern

Men gårdarna tenderar att bli större och då ökar ju riskerna för djursjukdomar.

På Västankvarn gård i Ingå kan man till exempel ta emot grupper på besök i ladugården och vid betena, men mjölkhanteringsutrymmena är förbjudna för utomstående.

- Det skulle vara en katastrof om en större ladugård skulle smittas med en djursjukdom och det gör ju att gårdar med djurbesättning har ganska strikta regler, berättar Mikael Jern som är VD för Västankvarn Gård.

Mikael Jern är vd för Västankvarn gård i Ingå.
Mikael Jern är VD för Västankvarn Gård Mikael Jern är vd för Västankvarn gård i Ingå. Bild: Christoffer Westerlund / Yle västankvarn gård

Redan myndighetsreglerna begränsar hur man får ta emot besök. Producenten har ett ansvar att se till att de efterföljs.

Virtuella besök en lösning?

Många producenter har också hittat publik på nätet. Gårdarna har hemsidor och på YouTube kan man se videon från olika djurgårdar. En del gårdar har också streamat live.

Turun Sanomat har till exempel rapporterat om sådana försök (på finska).

På Facebook finns också många grupper där producenterna regelbundet uppdaterar med videon och bilder från det dagliga arbetet.

Rekoringarna har också spritt sig över hela landet och direktförsäljningen från bondgårdar likaså. Och även där är det ofta sociala medier som utgör plattformen för kontakter.

- Nu kan man ju redan på en del köttpaket se från vilken gård köttet kommer. Ännu är det inte verklighet, men tänk om du sen kan gå in och med en webbkamera se hur det ser ut där på gården, visionerar Mikael Jern.

Tidigare var det billig mat som gällde

Men Mikael Jern gläds åt det ökande intresset från konsumenternas sida.

- Då vi gick med i EU så var det billig mat som gällde. Producenterna förväntades förse marknaden med en anonym bulkvara och ingen var intresserad av hur och varifrån maten kom.

Det att människor nu är intresserade kan leda till att producenter och konsumenter kan närma sig varandra och diskutera vad det är som konsumenten vill ha och vad hen är villig att betala för.

Men hur kan man då komma emot konsumenternas önskan om insyn?

- För producenterna är det A och O att vi har konsumenternas förtroende, säger Mikael Jern.

Om konsumenterna inte vill ha våra livsmedel så då får vi inte heller ett politisk stöd. Då kan det ju hända att lantbrukspolitiken formas så att det är helt omöjligt att vara jordbrukare i framtiden, säger Jern.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes