Hoppa till huvudinnehåll

Barnteater i Helsingfors snurrar för halvtomma salar: "Familjer vågar bara se pjäser de känner igen"

Foto från Lilla Anna och Långa Farbrorn med Ensemble Bulleribock.
Lilla Anna och Långa farbrorn var en publiksuccé på Svenska teatern 2016. Foto från Lilla Anna och Långa Farbrorn med Ensemble Bulleribock. Bild: Ingemar Raukola Lilla Anna och Långa farbrorn,meri anna hulkkonen

Utbudet av barnteater på svenska har blivit allt bredare men föreställningar kan spelas för halvtomma salar. De barnteatrar som finns ligger på många olika orter men de är också väldigt mobila, säger Elin Sundell, barnevenemangproducent vid Luckan i Helsingfors.

Enligt Sundell är utbudet bättre än det varit förut.

- Tar man en titt på hela regionens repertoar finns det massor att ta sig till. Ofta kan det ändå bli så att vi spelar för tomma salar, säger Lundell.

Publiken är så ärlig. Barn som blir uttråkade visar det så man måste hålla dem underhållna och överraska dem hela tiden.― Oskar Pöysti om att göra barnteater.

Enligt Siw Handroos-Kelekay, kulturproducent vid Helsingfors stad, beror de tomma salarna dels på marknadsföring men dels på att föräldrar inte vill gå ur sin bekvämlighetszon.

- Det är ofta konserter som är de populäraste evenemangen, föräldrar och daghemspersonal föredrar att gå på sånt i stället. Helst ska det också vara kända böcker som skrivits om till pjäser, Pettson och Findus eller Alfons Åberg, säger Handroos-Kelekay.

Siw Handroos-Kelekay, kulturproducent på Nordhuset i Nordsjö
Siw Handroos-Kelekay Siw Handroos-Kelekay, kulturproducent på Nordhuset i Nordsjö Bild: Yle/Helena von Alfthan siw handroos-kelekay

Enligt henne är det alltid svårare att locka publik till föreställningar som bygger på mindre kända böcker eller är skrivna av teatern.

- Finlandssvenskar har tendensen att vänta på att någon recenserar pjäsen innan man kan se den. Jag önskar att föräldrar skulle våga experimentera mer istället för att gå på samma föreställningar år ut och år in.

Föräldrarna litar på att skolan fixar kulturen

Siw Handroos-Kelekay säger att en del av föräldrarna litar på att deras barn får uppleva tillräckligt kultur och teater via skolan eller daghemmet. Enligt henne gynnar teatern barnen på flera sätt. Bland annat kan teatern förstärka barnens syn på världen men en föreställning kan också vara en språklektion.

- Speciellt i huvudstadsregionen, där finskan är dominerande, är det viktigt för barn att ibland höra god svenska. Det är synnerligen viktigt i tvåspråkiga familjer där svenskan lätt kan falla i skymundan om barnen leker med grannarna på finska eller den andra föräldern är finskspråkig.

Helst ska det också vara kända böcker som skrivits om till pjäser, Pettson och Findus eller Alfons Åberg.― Kulturproducent Siw Handroos-Kelekay

Helsingfors stad har blivit mer noggrann med hurdana biljettintäkter föreställningarna bringar in. Enligt Handroos-Kelekay kommer staden inte i framtiden att ha råd att spela för halvtomma salar. Kan man inte garantera att biljetterna går åt, måste pjäsen slopas från repertoaren.

- Ibland har vår repertoar varit så tunn att vi varit tvungna att köpa in föreställningar från Sverige. Vi har massor av nya aktörer här i Finland som gör sensationella föreställningar, men de blir i skuggan av de större, mer kända föreställningarna.

En stor del av skådespelen för barn är interaktiva och ger publiken möjligheten att vara med på flera sätt.

Finns kronan bakom den här porten?
Utomhusbarnteater på Sveaborg. Finns kronan bakom den här porten? Bild: Yle/Peter Lüttge barnteater,Sveaborg

Enligt Elin Sundell kan barnteatern också ses som en metod för både barnen och familjen att integrera sig i samhället.

- Vi vill att barnen ska få så mycket positiva upplevelser av kultur som möjligt för att de ska väcka intresset och viljan hos dem även inför framtiden.

Oskar Pöysti sätter upp absurd pjäs för barn, delar ut mjukisdjur till publiken

Skådespelaren Oskar Pöysti är aktuell med en barnpjäs på Teater Viirus i Helsingfors. Han har själv bevittnat fenomenet med att föräldrar väljer barnkultur de känner igen.

- Våren 2016 skrev jag en pjäs om Anna och Långa farbrorn, som baserar sig på de kända böckerna av Inger och Lasse Sandberg. Den sålde nästan slut redan innan premiären, för det var ett känt brand, trots att pjäsen var nyskriven.

Inspelning av Hittehatt, november 2014
Skådespelaren Oskar Pöysti gör även barnkultur för Svenska Yle. Inspelning av Hittehatt, november 2014 Bild: Anne Hämäläinen hittehatt

Den pjäs han nu skrivit är en dramatisering baserad på den franska absurdisten Eugène Ionescos berättelser till sin dotter.

- Utgående från dagens diskussion kan man ju fråga sig varför jag sätter upp den, funderar Pöysti. Ionescos absurda pjäser är klassiker inom vuxenteatern, så jag tyckte att det är en så konstig kombination så jag bestämde mig för att titta lite på den.

Han tror att både barn och föräldrar kan identifiera sig i situationen.

- Den handlar om en liten flicka som står bakom föräldrarnas sovrumsdörr en lördagmorgon, men dom vill bara sova, så hon får underhålla sig själv.

Oskar Pöysti är bekant från vuxenteaterscenen och att göra teater för barn är ett lite annat hantverk.

- Publiken är så ärlig. Barn som blir uttråkade visar det så man måste hålla dem underhållna och överraska dem hela tiden. Och så delar vi ut mjukisdjur till alla innan pjäsen börjar, så finns det något annat att göra för den som har myror i byxorna.


1984 flyttade Skolteatern från Ekenäs till Lillklobb i Esbo, och bytte senare namn till Unga teatern.

Läs också

Huvudstadsregionen

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen