Hoppa till huvudinnehåll

Fiskeindustrin behöver akut hjälp för att råda bot på skarv- och sälbestånden

säl
Sälar och skarvar äter mycket matfisk. säl Bild: Yle/Andy Ödman stora äggskär

Fjällfiskefångsten i Åboland sjönk till under 50 ton år 2017 – vilket är ett historiskt bottennapp för regionen. Det har varit ett katastrofalt år för fiskeindustrin och antalet yrkesfiskare minskar stadigt.

En studie som gjordes av Stockholms universitet fastslår att skarv- och sälbestånden tävlar om den fisk som yrkesfiskarna är ute efter. Det är särskilt i den inre skärgården som problemen märks.

I måndags träffades yrkesfiskare, riksdagsledamöter och yrkesfiskeföreningar under ett möte för att diskutera hur skarv- och sälbeståndet påverkar yrkesfiskarnas verksamhet.

Riksdagsledamot Ilkka Kantola (SDP) deltog i mötet och säger att beståndet med viktig matfisk har minskat i snabb takt och att yrkesfiskarna väntar stora problem inom några år.

Kaj Mattson är ordförande för Åbolands fiskarförbund och han säger att det kändes som att det nu finns en vilja att lösa problemen även över partigränserna.

– Först måste vi utreda vilka åtgärder vi borde göra och sedan på vilket sätt vi verkställer planen.

Enligt Mattson har alla stått i sina skyttegravar och avvaktat, men om inget görs nu så tar de värdefullaste matfiskarna slut snart.

Parasit sprider sig via sälarna

Från Sveriges sydkust sprider sig nu en så kallad ”sälmask” till Östersjön. Det är en parasit som har Sälen som huvudvärd. I Sverige har i vissa fall 90-100% av fångsten varit angripen av parasiten som sätter sig i torskens lever.

– Det här är något som vi följer med oro och är en annan aspekt av problemen med det ökade sälbeståndet, säger Mattson.

Yrkesfiskaren Matti Agge från Pargas har sålt fisk sedan 50-talet. Han har sett fiskbeståndets förfall från första parkett. Enligt honom har myndigheterna varit överbeskyddande mot skarven och sälen för länge.

– Nuförtiden skyddas allt så väldigt, man får inte minska på något bestånd. Inte har vi någonsin tyckt att man skulle utrota någon art. Men för att åtgärda situationen som den är nu krävs radikala åtgärder.

Äldre man med vitt hår och blå jacka står framför ett sjökort över åbolands skärgård.
Matti Agge deltog i mötet. Äldre man med vitt hår och blå jacka står framför ett sjökort över åbolands skärgård. Bild: Amanda Vikman/Yle Matti Agge

Agge har också hunnit varit med om alla möjliga former av sälavskräckande fiskeutrusning, men sälarna överlistar redskapen. Enligt Agge är stödet man får för att köpa utrustningen så liten att det inte blir ekonomiskt försvarbart.

– De fungerar ändå så pass dåligt att det inte känns värt pengarna.

Ekonomiskt anser Matti Agge att det snart, eller i vissa fall redan nu, inte går att försörja sig enbart på fiske längre. Han fiskade under några år tillsammans med en bekant i familjen och de delade på vinsten.

För 20 år sedan hade jag inte kunnat föreställa mig att vi skulle hamna i ett sådant här katastrofläge.― Matti Agge

Hon blev då intresserad av att börja med fiske på heltid men det var vid samma tidpunkt som sälen började bli ett växande problem så hon la ner planen.

– Minskningen är radikal. För 20 år sedan hade jag inte kunnat föreställa mig att vi skulle hamna i ett sådant här katastrofläge.

Om man inte får bukt på säl- och skarvbestånden nu, så blir det ingen ny generation yrkesfiskare eftersom verksamheten blir ekonomiskt ohållbar, menar Agge.

Några detaljer om konkreta åtgärder ville ingen diskutera ännu i det här skedet.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland