Hoppa till huvudinnehåll

Hur fungerar arbetsskyddet i Pargas? Personalchefen svarar på kritik från anställda

Personalchef Peter Lindroos i Pargas.
Personalchef Peter Lindroos i Pargas. Bild: Yle/Johanna Ventus personalchef peter lindroos

I samband med krisen vid Pargas barnskydd har staden som arbetsplats diskuterats flitigt. Cheferna och processerna har fått kritik, då det uppstått problem i arbetsgemenskapen. Kritiken har kommit från både nuvarande och tidigare anställda.

Både politiker och tjänstemän i Pargas jobbar nu för att få till stånd en helvändning vid stadens socialserviceenhet. Då problematiken vädrats i offentligheten har man också diskuterat hur arbetsgemenskapen fungerar vid stadens övriga enheter.

Yle Åboland träffade Pargas stads personalchef Peter Lindroos, som svarade på frågor kring arbetsskydd, ledarskap och verksamhetskultur. Lindroos svarade också på den kritik som nuvarande och före detta anställda som Yle Åboland varit i kontakt med riktar mot staden.

Pargas centrum, Köpmansgatan 7
Pargas stad är en stor arbetsgivare på orten. Pargas centrum, Köpmansgatan 7 Bild: Yle/Johanna Ventus malmen

Personalchef: Vi har inte lyckats

Enligt Lindroos har problemen vid socialserviceenheten diskuterats flitigt av ledningen.

- Det måste ju sägas att vi helt enkelt inte har lyckats. Ledningen har inte kunnat reagera på de problem som har funnits.

Lindroos berättar att man nog satsat på att utveckla ledarskapet, men att det inte gett tillräckliga resultat.

- Trots försök att ändra på ledarskapet med bland annat utomstående stöd och självreflektion, så har inte sättet att leda blivit på en nivå som personalen idag skulle godkänna. Så det finns tydligen massor att göra ännu, säger Lindroos.

Anställda kommer och går - i alltför rask takt

Problemen vid socialserviceenheten har gjort att många valt att sluta. Personalomsättningen har varit stor. Så stor att Lindroos inte hunnit träffa alla innan de valt att säga upp sig.

- Jag upplever att det alltid är ledsamt då någon börjar hos oss och sticker innan man kommit igång ordentligt. Det handlar om yrkesmänniskor, duktiga personer.

Lindroos uppger att han diskuterat med en del av dem som sagt att de slutar eftersom de inte är nöjda med läget. Men inte med alla.

Bakhuvud med händer i håret.
Bakhuvud med händer i håret. huvud,ångest

Fel i systemet

Helst skulle eventuella problem kunna fångas upp i ett tidigt skede då de ännu går att åtgärda. För två år sedan fick stadens chefer utbildning i att vara lyhörda och i hur man reagerar då det uppstår problem. För Lindroos verkar det ändå som om nuvarande system inte fungerar tillräckligt bra.

- Helt klart tycks det inte fungera. När en snöboll börjar rulla, är det jättesvårt att få stopp på den. Det känns som om man inte satt in rätt insatser på rätt ställe. Det här är ju något som vi funderar mycket på, vad som kunde ha gjorts på ett annat sätt.

- Viktigare är ju förstås att titta framåt, hur gör vi i fortsättningen? Vi ska göra nya rekryteringar och vi ska se till att vi blir ännu bättre på att reagera i tid när man hör att något inte är okej.

Borde man satsa ännu mer på verksamhetskulturen och ledarskapsutbildning för cheferna?

- Självklart. Vi är ju inne i en brytningsperiod då det gäller ledarskap, det är en utmaning. Det syns speciellt tydligt i branscher som socialväsendet.

- De är personer som är de mest sakkunniga inom sitt eget område, och om vi inte lyckas ge dem en sådan arbetsmiljö, att de upplever att de får det stöd de behöver för att använda sin yrkeskunskap, då har ju ledarskapet misslyckats, helt klart.

Chefen ska se till att anställda får det stöd de behöver

Flera socialarbetare som sagt upp sig har uppgett att de inte fick det stöd de behövde. Lindroos säger att han också själv varit i kontakt med anställda som upplevt att de inte fått stöd i sitt arbete.

- Det kollegiala stödet kräver förstås att du har kollegor. När det har varit många frånvaron och lite folk på plats så har du blivit väldigt ensam.

- Då är det chefens sak att ordna så att det här stödet finns, och till den delen chefen själv kan substansen, också leda själv. Och här kommer problematiken med att leda personer som kan sådant du inte själv kan. Det är en jätteutmaning och ingen lätt sak.

Handskakning.
Handskakning. Bild: Yle/Catariina Salo skaka hand

Det här är något Lindroos själv har funderat på, och ändrat åsikt om.

- Jag kanske själv också hör till den generationen som har upplevt att man borde kunna allting för att vara en chef. Här måste man vara lite ödmjuk och konstatera att så är det ju bara inte.

- Man måste lita på att de som ansvarar för vissa områden har mycket mera kunnande än du. Då är din uppgift att ge dem en atmosfär av tillit, en möjlighet att utföra sitt jobb bra, och det har vi inte lyckats med.

Man vilar huvudet i händerna och tittar på en blankett.
Anställda kan göra en skriftlig anmälan om problemen fortgår. Man vilar huvudet i händerna och tittar på en blankett. Bild: lev dolgachov blanketter,dokument,stress,arbetsliv,entreprenörskap,arbetslöshet,Formulär,försäkring,Kontrakt,affärsman,arbete,skatt,beskattning,byrokrati

När något går snett, hur fungerar det då?

En sista utväg för en anställd som vill påtala missförhållanden i arbetsgemenskapen är att göra en skriftlig anmälan. Systemet har enligt Lindroos varit i bruk i snart tio år, och man har hittills fått ta emot under tio anmälningar. En anmälan leder till att en process kommer igång och parterna intervjuas.

- Det är jag som gjort de här intervjuerna. Först separat med den som har berättat att någons beteende varit osakligt, och sedan med den som blivit anmäld.

- Diskussionen man sedan för är en form av medling. Man lyfter katten på bordet och försöker nysta ut vad som egentligen hänt.

En man skriver på ett papper.
En man skriver på ett papper. Bild: CC0/Startup Stock Photos jobba

Lindroos berättar att anmälningsförfarandet har kritiserats.

- Att fylla en blankett känns som en jätte byråkratisk och jobbig sak. Man borde ha ett lite enklare verktyg för det här.

- Idag har man börjat prata mera om det här med psykosocial belastning, att man upplever att det är något som helt enkelt inte fungerar på arbetsplatserna. Och det är sådant man ska kunna utreda direkt när man känner att något är lite på tok.

"Ingenting händer, problem tas inte på allvar"

Av de dokument och handlingar Yle Åboland tagit del av, och på basis av intervjuer, framkommer det att en del nuvarande och före detta anställda inte är nöjda med hur man tacklar problem i arbetsgemenskapen i Pargas. Någon upplever att problemen inte tas på allvar, en annan att det inte leder någon vart då problemen påtalas.

Varför tror du folk har sådana här tankar om vad som händer om man tar upp problem, kunde man vara mera lyhörd?

- Tyvärr är ju nog min uppfattning den att också då man kört en sådan här process [då någon gjort en anmälan] till sitt slut, så sitter man med två parter som båda är lite missnöjda.

-Den som har gjort en anmälan upplever kanske att arbetsgivaren inte sagt rakt ut att den andra parten har gjort fel, medan den som blivit anmäld ofta har känt sig utpekad och i vissa fall också förvånad.

En skugga mot en vägg
En skugga mot en vägg Bild: Yle/Arja Lento skugga

Enligt Lindroos är det eventuellt ett problem att anställda förväntar sig att processen ska likna en sorts domstol där det konstateras vem som har rätt och vem som har fel.

- Men det handlar om en medling. Vi ska som arbetsgivare se till, att då vi får kännedom om att någonting pågår som får någon att må dåligt, så ska det här problemet avlägsnas.

- Det betyder inte att den ena parten ska avlägsnas eller flyttas utan det handlar om kommunikation mellan två parter och då måste vi diskutera hur den kommunikationen kan bli saklig och fungerande så att båda upplever att man förstår varandra.

Händer.
Målet med medlingen är att få parterna att komma överens. Händer. Bild: YLE vänskap

Ibland går det vägen, ibland är resultaten mindre bra.

- Visst har vi haft uppföljningar där man konstaterat att nu har det blivit mycket bättre. Men vi har också haft uppföljningar där man konstaterat att nåja, det har nu blivit så bra som det kan bli och man måste kunna jobba tillsammans.


Att det inte blivit så många anmälningar, kan det hänga ihop med rädsla för att det kan gå illa för den som tar upp missförhållanden, och att man därför drar sig för att ge sig in i en sådan här process?

- Det tycker jag låter mycket skrämmande. Jag hoppas och vill och önskar att vi ska ha en sådan arbetskultur där du måste våga lyfta katten på bordet.

- Om det är något som du upplever att inte riktigt fungerar så måste du ju kunna säga till och lita på att dina arbetsgivare, din förman och dina arbetskamrater verkligen lyssnar på dig och gör sitt bästa för att avlägsna de här missförhållandena.

Chef.
Chefen har ansvaret för arbetsskyddet, påminner Lindroos. Chef. Chef,arbetstagare,Human Resources

Lindroos påpekar att ansvaret i sista hand alltid är chefens.

- Det här är kanske något som våra chefer ibland hajar till för, när vi försöker vara väldigt tydliga. Ansvaret för arbetsskyddsfrågor ligger hos chefen. Om du inte lyckas få till stånd en förbättring första gången, ska du försöka en gång till och en gång till. Behöver du utomstående hjälp är det möjligt att få den.

Ibland kan problemen handla om djupt rotade konflikter på arbetsplatsen. Då kan det behövas många diskussioner innan knutarna går att lösa upp.

- Den enda lösningen är att diskutera. Dialogen, det är den vi behöver.

- Inte är vi ju alla chefer så jätteduktiga på det hela tiden. Förväntningarna på en chef är jättestora och också de kan göra misstag.

Fotnot: Yle Åboland fört samtal med personer som är nuvarande eller tidigare anställda vid Pargas stad, samt tagit del av mejl och övriga skriftliga handlingar. Personerna, som önskat vara anonyma, jobbar eller har jobbat vid flera olika enheter och sektorer inom staden. Frågorna som ställts till personalchefen i denna artikel grundar sig på frågeställningar som dessa personer fört fram.

Läs mera:

En kvinna står i mitten i en konstruerad bild där flera händer sträcker sig in mot henne.

Personalchef i Pargas: Vi behöver en tydligare modell och tuffare tag för att handskas med sexuella trakasserier

Under det senaste året har man vid Pargas stad fått handskas med ett fall där en anställd anklagats för sexuella trakasserier. Enligt personalchef Peter Lindroos var man inte tillräckligt förberedd och kunde ha skött ärendet på ett bättre sätt. Nu efterlyser han nya modeller och tuffare tag.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland