Hoppa till huvudinnehåll

Rapport från ungdomsparlamentet i mars 2018

Catarina Korkman och Vivi Lehtonen under ungdomsparlamentet i riksdagen.
Catarina Korkman (till vänster) och Vivi Lehtonen deltog i ungdomsparlamentet i mars 2018. Catarina Korkman och Vivi Lehtonen under ungdomsparlamentet i riksdagen. Bild: Yle/Oskar Lundén ungdomar,Vivi Lehtonen

Fredagen den 23 mars 2018 deltog jag, Vivi Lehtonen, och Catarina Korkman från Winellska skolan i Kyrkslätt i ungdomsparlamentet. Ungdomsparlamentet ordnas vartannat år och går ut på att elever från högstadieskolor runt om i Finland, besöker riksdagen för att delta i ett plenum. Från varje skola deltar en eller två elevledamöter och en journalistelev.

Dagen började med att alla anlände till riksdagshuset, där vi först blev bjudna på frukost. Efter frukosten fick elevledamöterna följa med i ett utskott som de valt på förhand.

Catarina hade valt miljöutskottet, och där fick de först höra lite om utskottet och sedan ställa frågor. Under miljöutskottets möte diskuterades mycket avverkning av skogar, plastanvändning och elbilar.

Journalisteleverna mötte politiker

Medan elevledamöterna fick följa med arbetet i utskotten, fick vi journalistelever vara med om något som kallades politiker non-stop, där eleverna fick ställa frågor till riksdagsledamöter.

Jag frågade om vad de tror att skolelevers psykiska illamående kan bero på och vad man skulle kunna göra för att förbättra deras välmående.

Hanna Halmeenpää (De Gröna), Ville Tavio (Sannf.), Antti Kaikkonen (C) och Antti Lindtman (SDP) ansåg att det för det mesta troligen beror på den press unga fått av sociala medier samt den ojämlikhet som uppstått i vårt samhälle och mobbning. Dessutom påverkar ungdomarnas hemförhållanden deras välmående.

Ledamöterna hoppades att man kunde förbättra elevernas välmående bland annat genom att förhindra mobbning, och att se till att det finns tillräckligt med kuratorer och psykologer i skolan.

Under politiker non-stop diskuterades överlag mycket ungas välbefinnande, människors ojämlikhet, globala uppvärmningen, terrorism och utbildning.

Riksdagens plenisal under ungdomsparlamentet.
Riksdagens plenisal under ungdomsparlamentet. Riksdagens plenisal under ungdomsparlamentet. Bild: Yle/Vivi Lehtonen riksdagen,Plenisal

Diskussion i plenisalen

Efter utskotten och politiker non-stop blev vi bjudna på lite förfriskningar och efter det förflyttade vi oss till plenisalen, där plenumet strax skulle börja.

På plats fanns elva ministrar och talman Paula Risikko. Under plenumet frågades cirka 20 frågor, av vilka två var på svenska.

Alex Borgström från Grundskolan Norsen i Helsingfors ställde en fråga om invandring. Han frågade om invandring kunde vara en lösning på Finlands hållbarhetsproblem.

Han undrade varför Finland skulle stänga gränserna för invandrare, då det kunde främja vår ekonomi och den låga nativiteten. Minister Petteri Orpo ställde sig positivt till frågan, men vände det till en fråga om arbetskraft. Han tycker att vi genom invandring kunde förstärka Finlands arbetsliv.

Catarina frågar om ett tredje juridiskt kön

Catarina Korkman fick också ställa en fråga. Hon frågade om regeringen tänker arbeta för ett tredje juridiskt kön. Tyvärr blev svaret av kommun- och reformministern Anu Vehviläinen lite otydligt.

Enligt minister Vehviläinen utreds det om personsignumets sista del i framtiden kunde vara könsneutral.

Förutom att elevledamöterna fick ställa frågor, fick de också rösta om några ärenden, till exempel eutanasi. Resultatet av omröstningen blev för eutanasi. Efter plenumet blev vi ännu bjudna på lunch med dessert. Dagen var verkligen intressant och välorganiserad.

Det var roligt att få uttrycka sina åsikter och diskutera med personer som verkligen kan påverka. Både jag och Catarina tyckte väldigt mycket om att vara med under dagen och få en möjlighet att påverka viktiga saker.

Vi skulle gärna delta i Ungdomsparlamentet på nytt.

Artikeln är skriven av Vivi Lehtonen, som går i årskurs 8 i Winellska skolan i Kyrkslätt. Artikeln skrevs i samarbete med Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Pride kommer tillbaka till Vasa

    Sommaren 2019 ordnas Prideparaden i Vasa igen.

    Prideparaden ordnas i Vasa efter flera års uppehåll. Sommaren 2019 kommer Vasaborna att få delta i den färgsprakande festen som hyllar kärlek och gemenskap.

  • Seger för HBTIQA+ personer i Indien

    Stor betydelse för sexuella minoriteter i hela världen.

    Lagen som har förbjudit samkönat sex i Indien har nu upphävts. Det här har stor betydelse för alla HBTIQA+-personer runt om i världen.

  • Dags att boka vårens nyhetsskolor!

    Yle Nyhetsskolan kommer gärna på besök till er skola.

    Yle Nyhetsskolan kommer på besök till er skola, från lågstadier till gymnasier och yrkesskolor. De unga får också själva producera artiklar.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Rapport från ungdomsparlamentet i mars 2018

    Vivi Lehtonen skriver om sitt besök till riksdagen.

    Vivi Lehtonen som går i årskurs 8 i Winellska skolan i Kyrkslätt besökte riksdagen i mars. Under ungdomsparlamentet fick Vivi och hennes klasskompis Catarina bland annat ställa frågor till politiker.

  • Den här musiken gillar de unga i Vasa övningsskolas gymnasium

    Nyhetsskolan undersökte gymnasieelevers musikintresse.

    Musikintresset i Vasa övningsskolas gymnasium undersöktes med hjälp av en opinionsundersökning som alla studerande fick svara på och en individuell intervju med Johan Gustafsson som går på musiklinjen i Vasa övningsskola.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan