Hoppa till huvudinnehåll

Lojorektor hälsar Raseborg: "Ta kontakt med oss så berättar vi hur ett storkök fungerar"

Matilda Hellström, Julia Kallioinen och Ida Bäckström äter fiskbullar och potatis i Källhagens skolas matsal i Virkby.
Matilda Hellström, Julia Kallioinen och Ida Bäckström äter fiskbullar och potatis i Källhagens skolas matsal i Virkby. Matilda Hellström, Julia Kallioinen och Ida Bäckström äter fiskbullar och potatis i Källhagens skolas matsal i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,ida bäckström

Stora centralkök kan verka skrämmande, men i Lojo får vi bra mat, säger rektor Monica Lemberg. Hon var tidigare skeptisk till ett storkök, men en öppen dialog och bra kökspersonal lockar elever och lärare till matsalen.

Fiskbullar och potatis är okej skolmat, tycker några åttondeklassare i Källhagens skola i Virkby.

Matilda Hellström, Amanda Juselius och Julia Kallioinen tycker att maten i skolan för det mesta smakar bra. De äter varje dag eftersom de annars inte orkar med skoldagen.

Frida Burgmann, Amanda Juselius och Emma Heiseler äter fiskbullar och potatis i Källhagens skolas matsal i Virkby.
Frida Burgmann, Amanda Juselius och Emma Heiseler äter skollunchen den dag det bjuds på potatis och fiskbullar. Det är såsen som gör att maten är god. Frida Burgmann, Amanda Juselius och Emma Heiseler äter fiskbullar och potatis i Källhagens skolas matsal i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,emma heiseler

Frida Burgmann och Ida Bäckström är mera skeptiska till maten som serveras i skolan. De tycker varken om smaken eller konsistensen.

- Jag har kex och bullar med som jag äter de dagar maten inte smakar bra, säger Frida Burgmann.

Fiskbullar värms i en ugn i Källhagens skolas skolkök i Virkby.
All mat värms upp i ugnar i Källhagens skolas kök. Det finns inga grytor i köket. Här värms fiskbullar. Fiskbullar värms i en ugn i Källhagens skolas skolkök i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,kök

Ida Bäckström gör som Frida Burgmann, hon går till sitt skåp och tar något därifrån att äta som hon har tagit med sig hemifrån.

Men de äter skollunchen den dagen det serveras fiskbullar och potatis. Det råkar vara en av favoriträtterna.

Det är egentligen såsen som är god.

- Fiskbullarna är litet torra, men allt smakar gott tack vare såsen, säger Amanda Juselius.

Potatis som skolmat.
Potatisen har också tillretts i en ugn inann den sätts ut på serveringsbordet. Potatis som skolmat. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,skolmat potatis

Åttondeklassarna har också tagit rejält med sallad: gurka, rivna morötter, sallat och mandarinklyftor.

Salladsbaren är populär i Källhagens skola. Eleverna bad centralköket att få ingredienserna skilt för sig i stället för sallader som är blandade i en skål.

Olika sallader i en skolmatsal.
Så här vill eleverna i Källhagens skola ha sin sallad. Den ska vara uppdelad i olika skålar i stället för att allt är blandat ihop till bara några få salladsskålar. Olika sallader i en skolmatsal. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,sallader

Lojos nya centralkök Köökki började leverera mat till daghem, skolor och äldreboende för tre år sedan.

Köket hade en hel del problem med transporter, grytor och smaken på maten i början, men centralköket har jobbat på att förbättra smaken och konsistensen.

Början var inte lätt för Köökki

  • I juni 2015 tillreddes de första matportionerna i Lojos nya centralkök Köökki. I augusti samma år startade verksamheten ordentligt då skolorna började.
  • Köökki producerar mat till daghem, skolor och äldreboende.
  • Allt var nytt och ovant vilket ledde till en hel del trubbel i början. Alla maskiner fungerade inte, det tog till exempel fem dagar innan grytorna kunde användas. Och en del tidtabeller höll inte så skolbarnen måste vänta på maten. Lojo stad fick först bara 95 transportvagnar i stället för 200.
  • Nya processer vid mattillverkningen gjorde starten svår. Maten görs genom så kallad kalltillredning.
  • Kalltillredning betyder att maten rörs ihop av kalla råvaror eller halvfabrikat och förvaras sedan kallt. Maten transporteras och värms sedan upp och serveras.
  • Ingen hade heller räknat med hur mycket tid det tog att tillreda 500 portioner specialmat per dag. Alla skolors dieter flyttades till Köökki. Staden var tvungen att anställa mera personal för att få det att fungera.
  • Mat tillreds i två kök i Lojo: Köökki och Lojo seniorservicecenter. Det produceras omkring 3,2 miljoner portioner om året i Lojo. Det är frågan om mat till daghem, skolor, hälsocentralen och äldreboenden. Det är över 9 000 klienter per dag.

I dag smakar maten bra, säger Monica Lemberg som är rektor för alla svenska skolor i Lojo. Hon var skeptisk till ett centralkök då Lojo inledde diskussionen om köksstrukturen i staden.

- Jag funderade på smaken och konsistensen. Det var den största orsaken till att jag var tveksam till ett stort kök. Blir det bra då man gör mat i stora mängder?

Monica Lemberg är rektor för de svenska skolorna i Lojo.
Monica Lemberg, rektor för de svenska skolorna i Lojo. Monica Lemberg är rektor för de svenska skolorna i Lojo. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,monica lemberg

Monica Lemberg har jobbat i tio år i Virkby. I början tillreddes det mesta av maten i skolans eget kök.

Lemberg tyckte om maten innan Köökki tog över produktionen, men säger att det inte är så svartvitt att man kan påstå att maten var bättre då.

Amanda Juselius och Julia Kallioinen tar mat åt sig i Källhagens skolas matsal i Virkby.
Amanda Juselius och Julia Kallioinen tar mat åt sig i Källhagens skolas matsal. Amanda Juselius och Julia Kallioinen tar mat åt sig i Källhagens skolas matsal i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,amanda juselius julia kallioinen

Hon berömmer Köökkis mat.

- Jag äter skolmat varje dag och den är riktigt bra. Köökki frågar ofta vad vi tycker om maten och den har blivit bättre.

Lemberg tror också att det är viktigt hur skolkökets personal tar emot eleverna då de kommer till matsalen.

- Vi har väldigt trevlig personal i köket, de svarar på frågor och för responsen vidare. Jag tror att det påverkar hur vi äter i skolan.

Från Köökki till Källhagens skola

Det är Krista Ruskomäki som ansvarar för matserveringen i Källhagens skola.

Hon arbetar ensam på förmiddagen då hon förbereder maten, men har hjälp av ytterligare en person då matserveringen börjar.

Krista Ruskomäki jobbar i skolköket i Källhagens skola i Virkby.
Krista Ruskomäki i köket i Källhagens skola. Krista Ruskomäki jobbar i skolköket i Källhagens skola i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,krista ruskomäki

Den mat som eleverna i Källhagens skola äter tillreds i centralköket Köökki på Takanengatan i Pappilankorpi. Maten levereras kall till Källhagens skola tre gånger i veckan.

Det är till exempel soppor, frestelser och olika såser som levereras till skolan.

- Det är huvudingredienserna som kommer från Köökki. Jag kokar själv ris, pasta eller potatis.

Ruskomäki beställer också ingredienser till salladsbaren. Den fixar hon själv i köket i skolan.

Tallrikar och glas åker i väg in i diskmaskinen i ett skolkök.
Disken åker i väg efter att elever och lärare ätit i matsalen. Tallrikar och glas åker i väg in i diskmaskinen i ett skolkök. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,virkby gymnasium skolkök

Krista Ruskomäki anser att systemet fungerar bra med kall mat som levereras från Köökki till Källhagens skola där den värms upp.

- Det fanns vissa problem i början, men nu fungerar transporterna och allt är bra planerat.

Köökki får bättre betyg

  • I november 2015 ordnades ett seminarium då bland annat elever och lärare kunde smaka på Köökkis mat.
  • Centralkökets mat fick nu bättre betyg. På seminariet fick man smaka på bland annat skinkfrestelse, pasta Palermo och apelsin-chili fisk.
  • Många efterlyste ett salladsbord.

Ruskomäki tycker att maten smakar bra, i synnerhet sedan centralköket började satsa på mera kryddor.

- Tidigare var man väldigt noggrann med till exempel mängden salt, men nu är man mera flexibel. Litet mera salt har förbättrat smaken på maten.

En skolmatsal där eleverna tar åt sig mat.
Eleverna i skolan kan påverka hurdan mat som serveras. En skolmatsal där eleverna tar åt sig mat. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,skolmat

Det är en dialog mellan elever, personal och kök som har lett till bättre skolmat i Lojo, anser rektor Monica Lemberg.

Det finns ett matråd i skolan som brukar berätta för Krista Ruskomäki vad de tycker om maten. Ruskomäki för sedan responsen vidare till Köökki som uppmärksammar elevernas önskemål.

Stadens chefer inom kosthållet har också varit till skolan för att berätta om maten och prata med eleverna. I Virkby upplever därför både personal och elever att man lyssnar på dem när det är frågan om skolmat.

Oklart om kökens antal i Raseborg

I Raseborg har politikerna i många år funderat på hur köksstrukturen i staden ska se ut.

Det finns ett centralkök i Karis, men beslutsfattarna har svårt att komma på vad som ska ske med köken i Ekenäsområdet i framtiden.

Raseborg grubblar på köken i Ekenäsområdet

  • I Raseborg har staden funderat på hur köksfunktionerna ska utvecklas i många år. Det finns ännu inte ett beslut om köksfunktionerna i Ekenäsområdet.
  • I Karis finns ett centralkök och i Mariahemmet i Pojo tillreds mat för bland annat boende i hemmet samt för skol- och daghemsbarn.
  • På Ekenäsområdet är allting ännu öppet. Tekniska nämnden i Raseborg föreslog stadsstyrelsen att allt fortsätter som förut i Ekenäsområdet dit även Snappertuna, Tenala och Bromarv hör.
  • Tekniska nämnden var inte enhällig. Fyra av nämndens ledamöter röstade för att det ska finnas två centralkök i Ekenäsområdet; Höjdens skolas tillverkningskök i Tenala och J-huset på Ekåsenområdet.
  • Sju ledamöter röstade för att köksstrukturen inte förändras.
  • Stadsstyrelsen beslöt den 26 mars att remittera ärendet som gäller kosthållsstrukturen i Ekenäsområdet. Politikerna vill höra både bildningsnämnden och eleverna innan de fattar beslut i frågan.

Vilken är din hälsning till beslutsfattarna i Raseborg, Monica Lemberg?

- Ta kontakt med de kommuner som gått in för lösningar med större kök. Med facit på hand har vi bra mat i Lojo.

En byggnad där både Källhagens skola och Virkby gymnasium finns i Virkby.
Källhagens skola och Virkby gymnasium finns i samma byggnad i Virkby. En byggnad där både Källhagens skola och Virkby gymnasium finns i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,virkby gymnasium

Lemberg konstaterar att det handlar om pengar för en kommun, men hon hoppas ändå att smaken på maten prioriteras.

- Jag hoppas att man hittar en balans så att man kan tänka på bra mat tillsammans med den ekonomiska biten.

- Jag förstår att det finns rädslor för stora kök. Men Lojo har skött det bra med en öppen dialog där cheferna kommit och förklarat läget då vi bett om det.

Lemberg: Det är bra att lyssna på eleverna

Raseborgspolitikerna vill också höra vad eleverna tycker om maten innan de fattar ett beslut om kökens framtid.

Monica Lemberg minns inte om Lojo frågade något om maten innan beslutet om ett storkök fattades.

Centralköket Köökkis mat provsmakas i Lojo
I november år 2015 ordnade Lojo stad ett seminarium i Metsola finska skola där bland annat elever kunde smaka på Kökkkis mat och ge respons. Centralköket Köökkis mat provsmakas i Lojo Bild: Yle/Monica Slotte metsolan koulu

Staden har efteråt ordnat många förfrågningar och ordnat tillfällen där elever och personal fått smaka på mat.

Maträtter som inte är populära har strukits från matsedeln och nya rätter har införts.

Pojkar äter gärna huvudrätten, salladen populär bland flickorna

Det finns elever i Källhagens skola i Virkby som inte äter skollunch varje dag.

Rektor Monica Lemberg tror att det beror på att många elever har huslig ekonomi där de äter den mat som tilltreds. Huslig ekonomi är ett obligatoriskt ämne i årskurs sju och ett valfritt ämne i åttonde och nionde klass.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomförde en skolhälsoenkät i fjol i årskurserna 8 och 9.

Skolelever äter skollunch i Källhagens skola i Virkby.
Fiskbullar och potatis är en av favoriträtterna i Källhagens skola. Skolelever äter skollunch i Källhagens skola i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,lunch i skola

I den visade det sig bland annat att flera flickor (37 procent) än pojkar (27,6 procent) i Källhagens skola inte äter skollunch dagligen.

Frida Burgmann och Ida Bäckström hör till dem som inte äter skollunch varje dag.

- Man blir van efter ett tag, säger Burgmann som istället äter hemma.

De tycker inte om smaken på maten som serveras i skolan.

En tallrik med skolmat som består av fiskbullar och potatis.
Salladerna är populära i Källhagens skola. En tallrik med skolmat som består av fiskbullar och potatis. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,källhagens skola skolmat

Matilda Hellström, Amanda Juselius och Julia Kallioinen äter däremot skollunch.

- Jag skulle verkligen inte klara mig utan mat. Jag är ändå hungrig när jag kommer hem, säger Juselius.

Enkäten visar också att pojkar (71,6 procent) oftare äter huvudrätten än flickor (58,8 procent).

Monica Lemberg tror att det kan bero på att salladsbaren är populär bland flickorna. Enkäten visar att pojkar (39,2 procent) äter mera sällan råkost eller sallad än flickor (45,1 procent).

Potatis värms upp i en ugn i Källhagens skolas kök i Virkby.
Potatisen blir mjuk i en ugn. Potatis värms upp i en ugn i Källhagens skolas kök i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,källhagens skola skolkök

Julia Kallioinen säger att pojkarna är i en ålder då de växer.

- Alla växer ju förstås, men pojkarna behöver kanske mera mat.

- De bryr sig kanske inte lika mycket om hur maten smakar, säger Amanda Juselius.

Matilda Hellström och Ida Bäckström tar åt sig mat i skolmatsalen i Källhagens skola i Virkby.
I slutet av matserveringen kan man själv krydda sin mat. Matilda Hellström och Ida Bäckström tar åt sig mat i skolmatsalen i Källhagens skola i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,matilda hellström ida bäckström

Över hälften av alla elever åt inte skollunch varje dag då motsvarande enkät gjordes 2010 och 2013.

Monica Lemberg konstaterar att man inte kan jämföra siffrorna eftersom det är andra elever som svarat på enkäten nu. Dessutom fanns inte Köökki då, storköket började producera mat i juni 2015.

- Eleverna kan numera påverka sin lunch på ett annat sätt, säger Lemberg.

Monica Lemberg tolkar ändå siffrorna som så att eleverna äter mera skolunch nu än tidigare.

- Men det är svårt att säga hur mycket mera de äter.

Nu finns det nästan 220 elever i Källhagens skola. Det fanns kring 230 elever vid de förra undersökningarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland