Hoppa till huvudinnehåll

Markos kollegor ser snett på honom när han talar svenska: "På jouren måste alla förstå vad vi talar om"

Sjukskötare vid Mejlans sjukhus i Helsingfors
Sjukskötare vid Mejlans sjukhus i Helsingfors Bild: Kalevi Rytkölä / Yle sjukhus,sjukvård,social- och hälsovårdstjänster,hälsovård,Mejlans sjukhus,arbete,Anställd,Offentlig sektor,arbetsmarknad

När Marko väljer att ge svenskspråkiga patienter vård på deras modersmål möts han av negativa kommentarer från sina kollegor på sjukhuset. Vid HUS används språkambassadörer för att förbättra attityderna mot svenskan.

Marko arbetar som sjukskötare vid ett av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts sjukhus utanför huvudstadsregionen. Han gör även vikariat vid ett av sjukhusen i Helsingfors.

Han vill förbli anonym, eftersom han är orolig för att hans berättelse kan leda till att han inte längre tas emot för vikariat vid sjukhuset i Helsingfors. Marko är inte hans riktiga namn.

- Min upplevelse är att det väldigt sällan är möjligt för helt svenskspråkiga patienter att få vård på svenska vid sjukhuset i Helsingfors.

Han har också upplevt en negativ attityd från sina kollegor när han betjänar svenskspråkiga patienter på deras modersmål.

Kollegorna tycker att man inte ska prata svenska på jouren

- Om jag som svenskspråkig vårdare märker att en patient pratar svenska och bemöter dem på deras språk får jag höra "inte pratar du väl bara svenska?" från mina kollegor.

Han upplever att han är tvungen att försvara det svenska språket i diverse arbetssammanhang.

- Kollegorna tycker att man inte ska prata svenska på jouren och inte prata svenska med patienten, trots att denna är svenskspråkig.

Enligt Marko är hans chefer och ledningen positiva till den svenskspråkiga servicen. Han vet inte vad det beror på att kollegorna tycker annorlunda.

- Kanske det handlar om avundsjuka eller att de själva inser bristerna i sina språkkunskaper, trots att alla sjukskötare ska gå igenom ett språkprov.

Inget språktillägg på räddningsverket

Yle Huvudstadsregionen rapporterade tidigare i veckan att det vid Helsingfors räddningsverk inte finns krav på att akutvårdare ska kunna svenska.

Som brandman eller ambulanschaufför i huvudstadsregionen får du inte heller språktillägg för att du behärskar svenska.

Det är endast de anställda som dagligen måste använda det svenska språket som får tillägg vid räddningsverket i Helsingfors.

- Bland annat de på kundservicen, brandinspektörer och säkerhetsutbildare får tillägg eftersom de kan komma i kontakt med svenskspråkiga varje dag, säger Henri Nordenswan, förvaltningschef vid räddningsverket i Helsingfors.

En ambulans.
En ambulans. Bild: Yle / Petter Blomqvist ambulans,räddningsverk,helsingfors räddningsverk

Enligt Nordenswan får bland annat inte brandmän eller förstavårdare språktillägg eftersom chansen att man stöter på någon som endast talar svenska är slumpmässig.

- Vi kan inte betala språktillägg till alla bara för att det finns en chans att man måste använda svenska. Vi kan inte planera säkerhetsåtgärder enligt språkkunskaper, antingen kan man språket eller så kan man inte, säger Nordenswan.

Anställda vid räddningsverket har varierande kontrakt. Brandmän har ett kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för teknisk personal TS, medan annan vårdpersonal kan ha det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet.

Avtalen skiljer sig från varandra bland annat gällande språktillägg. I TS-kontraktet finns ingen skild paragraf om språktillägg medan det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivet har en paragraf som lyfter fram att en arbetstagare kan betalas språktillägg.

Men bara om uppgifterna förutsätter att den anställde behärskar det andra inhemska språket utöver sitt modersmål.

- Vissa kommuner har gjort egna spelregler om vem man kan betala språktillägg till och under vilka grunder det sker. Det finns inte ett enhälligt svar på frågan, säger Heikki Saaristo vid Kommunarbetsgivarna.

HUS använder språkambassadörer för att förbättra attityderna

Jan-Erik Eklöf är ordförande i nämnden för språkliga minoriteter vid HUS. Han tycker att Markos upplevelser är beklagliga.

- Det är säkert skillnad från person till person och det verkar som han har träffat personer som har en attityd till svenskan de inte borde ha.

Jan-Erik Eklöf
Jan-Erik Eklöf Jan-Erik Eklöf Bild: Yle/Nina Sederlöf Stafettkarnevalen,jan-erik eklöf

Inom sjukvårdsdistriktet försöker man förbättra attityderna till svenskspråkig service genom att anlita språkambassadörer.

- Det är frivilliga som har som uppgift att sprida god stämning på arbetsplatsen genom att till exempel hjälpa till med språkråd, säger Eklöf.

Enligt honom är möjligheten att få vård på sitt eget språk mycket viktigt för HUS.

Marko har upplevt att attityden till svenska är bättre på sjukhuset utanför Helsingfors än i huvudstaden. Han får ibland ställa upp som tolk för att hjälpa patienter med svenska som modersmål.

Han är ändå fundersam över logiken när det gäller språkpolitiken på sjukhuset i Helsingfors.

- Om det förväntas att vi alla ska kunna det andra inhemska språket, hur skulle de i så fall reagera om jag som skötare förväntade mig att alla skulle förstå min svenska?

Har du upplevt att vårdpersonal inte talat svenska?

Logga in på Yle Konto. Utan det kan vi inte kontakta er för följdfrågor. Obs att ni förblir helt anonyma ända tills ni väljer att svara på eventuella följdfrågor. Och då också publiceras inga uppgifter utan ert samtycke.

Läs mera:

Fältchef Nils Vikström

Ambulanspersonal behöver inte kunna svenska: "Språket inte det viktigaste i akuta situationer"

För akutvårdare och ambulanspersonal finns det vid Helsingfors räddningsverk inte några krav på att kunna svenska. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många som behärskar båda språken. För att underlätta problemet använder ambulanserna en elektronisk språkguide.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen